När ska politikerna i Värmdö växa upp?

Värmdös nej kan försena en ny Skurubro

Det låter väl modigt och tufft? Vi ska inte utsättas för statligt hot eller en utpressningssituation:

”Betalar ni inte så har ni ingen förbindelse med fastlandet, så får ni väl ro till Stockholm! Och inte kommer bron som finns nu att rasa? Vägverket har ju fixat till den gamla bron. Hejda istället inflyttningen, stoppa alla skolungdomar som vill plugga utanför kommunens gränser, tillåt inga fler hus och företag på Värmdö. Det var bättre förr.”

Alla vet att ingenting av det här är sant

Det var inte bättre förr, det var bara förr.

Vi är och kommer alltid att vara beroende av att åka över kommungränsen till Nacka, till Stockholm och andra kommuner i regionen. Vi är och kommer alltid att vara beroende av en kontrollerad tillväxt. Nacka är redan nu per definition en kommun som tillhör storstadsregionen, och därmed måste svara upp mot de krav på tillväxt av både arbeten, företag, bostäder och social service som detta kräver.

Och skall Värmdö någonsin få sin ekonomi i balans handlar det inte om att bromsa, utan det handlar också om tillväxt. Men, planerad och kontrollerad tillväxt. Tillväxt — med miljö och uthållighet i fokus.

Är vi beredda att vänta minst 15 år till? Har vi inte lärt oss någonting av de just genomförda reperationsarbetena?

En broavgift på fem kronor under åtta år för att få igång bygget av en ny Skurubro, och det ska gå att åka gratis på den gamla bron. Det här säger Nacka ja till, men Värmdö säger nej. Värmdös nej kan göra att brobygget nu får vänta i minst 15 år till. Nacka avsatte i december 2008 10 miljoner kronor till en vägutredning och arbetsplan för ny Skurubro.

– Vi tycker inte att Värmdöborna ska behöva betala för att ta sig till och från sitt hem. Skurubron är vår enda förbindelse med fastlandet, säger Lars-Erik Alversjö (m) kommunalråd i Värmdö. Han och övriga politiker i Värmdö tycker att Skurubron är en statlig angelägenhet som ska bekostas av staten. Det fastställdes på kommunfullmäktiges möte 23 juni. Punkt slut.

Skurubron är det största hotet mot en balanserad, ofrånkomlig och planerad tillväxt på Värmdö

Den viktiga frågan är var i prioriteringsordningen den hamnar om Värmdöborna inte är med och betalar, respektive om de är med och betalar? Först därefter kan vi ta ställning om det skall dröja till 2014, 2021 eller ännu senare innan vi får en trafiksäker, framtidsdimensionerad bro? Det framtida trafikflödet, om vi skall kunna bo på Värmdö och studera och arbeta utanför kommunen gör en snabb lösning till den enda rätta.

Men de politiska partierna kan som vanligt inte skapa konsensus

Här på Värmdö flirtar de genom att sprätta väg pengar (en halv miljon) på utredning av ogenomtänkta, orealistiska spårbilar som kollektivlösningar.

Lösningen för långsiktig tillväxt, miljö och ekonomi är att planera för framtida spårbunden trafik till centrala Värmdö — tunnelbana. Och det är i de perspektiven som vi måste betrakta problematiken kring Skurubron. Hur kan en snabb och balanserad lösning underlätta för nästa steg av en utbyggnad av kollektivtrafiken i framtiden? Större problem väntar: en gigantisk ombyggnation av Danvikslösen, Stadsgården och Slussen.

Danvikstull (eller Danvikslösen) är ett projekt som omfattar bilar, bussar, spårbunden trafik, en ny högbro, tunnlar mm — och som när det väl startar kommer att pågå med byggnationer i minst 5-7 år.

Och under samma tidsperiod diskuterar Stockholm om förtätning och byggnation på Stadsgården. Samtidigt som andra arbetsutskott i Stockholm sitter och diskuterar vad och hur man skall göra med ombyggnationen av Slussen.

I morgon kan du vakna upp till en riktigt mardröm

Skurubron byggs om och Danvikstull stänger av 70% av genomflödet av trafiken under 4-5 år.

Stadsgården blir byggarbetsplats och Slussen stängs av helt.

Nej, jag vill inte måla fan på väggen. Jag tycker bara att vi borde vakna upp och fundera över både konsekvenser och lösningar. Ur trafikflödessynvinkel och ur miljö- och uthållighetstänkande. Att se helheten, istället för att gnabbas om att ”det här är inte mitt bord…”

Vad är det värt för dig att varje dag kunna färdas säkert, snabbt och miljövänligt mellan Värmdö och Nacka, Värmdö och Stockholm. Tio eller femton kronor?

Det är kanske den värderingen som avgör om 5 miljarder är värda att lägga på Danvikslösen? Om 500 miljoner är värda att lägga på Skurubron. Tillväxten kommer vi aldrig undan. Tack och lov för det. Men vi måste vara beredda på vad den kostar. Och hur vi vill ha den. För vi måste kunna kontrollera tillväxten för det framtida samhällets kvalitet, för miljön.

Nacka och Värmdö är långt ifrån tätbefolkade, det är lätt att vara bakåtsträvande, överdriva och säga ”stoppa byggnationen”

Det bor 850 människor inom varje kvadratkilometer i Nacka, 1500 inom samma yta på Lidingö och 3-4.000 på samma yta inom de mer tätbebyggda områdena. Värmdö är beroende av vägen in till Stockholm genom Nacka. Därför är den ett gemensamt problem. Vi kan aldrig lägga ansvaret ensamt på Vägverket, på Nacka eller Stockholm.

Värmdö måste också agera och engagera sig i frågan. Hela frågan. Inte bara blint stirra på Skurubron. Utan från Slussen, Stadsgården, över Danvikslösen och Skurubron. Hur ser de framtida förutsättningarna ut för att kunna skapa en miljövänlig spårbunden kollektivtrafik till Värmdö ut. Skjut inte problemen på framtiden och våra barn.

Men med vårt turbulenta ”tosse-styre”, så blir perifera frågor ibland alltför viktiga

I den framtida planeringen av vårt samhälle, med näringsliv, barn och ungdom som två centrala frågor, blir även kommunikationerna en viktig del. Jag ger betyget ”BC” eller ”Icke godkänt” till våra lokala politiker. Planera för tillväxt, planera för miljön, väx upp!

Men lugn. Jag åkte från Nacka till Gustavsberg för en stund sedan. Skurubron hade inte rasat. Ännu.