Dagens mest patetiska händelse…

Skärmavbild 2011-03-11 kl. 18.30.02

Andra dagen i rättegången mellan min son och de två poliser som hotat och trakasserat honom är slut

”Du har tydligen blivit någon hjälte hos syndikalisterna”, var ett argument för att min son inte skulle anses vara tillförlitlig i rätten. Polisernas advokater med ”Perry Mason-komplex” hade gjort research på min son och sett att han varit vänster och arbetat aktivt mot det parti som en av poliserna själv företrätt (läs: Sverigedemokraterna).

Att de dessutom lögnaktig påstått att plankanu hänger ut poliser på internet och att min son skulle vara med/medlem i denna organisation var en annan av felaktigheterna. Men det är väl advokaternas jobb att göra det bästa för att försöka rädda sina klienters smutsiga byk.

Då är det glädjande att polismyndighetens egen åklagare betonade att det inte fanns något som helst skäl till att Jesper egen redogörelse inte skulle vara sann. Det är bara att hoppas att rätten, för Stockholmspolisens egen skull, har modet att visa att man inte accepterar poliser som inte ens följer grundläggande regler för hur man får och ska uppträda.

Stackars polisen som mitt i gatan står…

Vad man med den drucknes envishet gång på gång återkom till var att det inte alltid är så lätt för polisen att till punkt och pricka följa gällande regler i en stressad situation.

Som om det skulle vara svårt för en polis att hålla en beslagtagen mobiltelefon (beslagtagen på fel grunder) samtidigt som man granskar ett framtvingat (på lika fel grunder) ID-kort och ovanpå detta försöker ringa till polismyndigheten? Är det ingen som har sett en vanlig småbarnsmor med två barn? Eller är det så att poliser har svårt att göra två saker samtidigt?

Den  stressade situationen var dessutom framtvingad av poliserna själva. De kände sig ju så oerhört hotade av denne ”spattiga och muntorra rättshaverist”.

I mångt och mycket var rättegången seriös och belysande, och jag hoppas att den var lärorik för alla de poliskollegor som fyllde dagens bänkar. Lyssna och lär, ni har en svår arbetsuppgift där ert ansvar stort.

Dagens mest patetiska händelse?

Det var utan tvekan när en av kvinnorna kring en av polismännen utanför Tingsrätten tog upp sin Iphone och demonstrativt fotograferade av mig och min familj som var där för att stötta Jesper. Hatet lyste ut hennes ögon. Hoppas att hon fick en fin bild. Hon kan se den som en symbol för att det finns människor som inte accepterar vad som helst – bara för att det är poliser som agerar.

(Tyvärr inte de poliser som samhället förtjänar.)

The good cup and the bad cup…?

Jag tror att ”the good cup” vill lägga detta bakom sig, och att han önskar att han haft en annan kollega vid sidan av sig under skiftet i Hornstulls tunnelbanestation. Vad ”The bad cup” tänker kan jag bara fantisera om.

Dagen slutade i en evighets lång tirad från försvarsadvokaterna där de fantiserade om min sons dolda agendor och andra bombastiska konspirationsstrategier – livliga fantasier till arvoden i 50.000:- klassen.

Tack till de vittnen och spärrvakten som trots försvarsadvokaternas rökridåer gav oss en bekräftelse över vad som hänt. Och tack till min son. Jag är stolt över dig.


0 Svar to “Dagens mest patetiska händelse…”


  • Inga kommentarer

Lämna ett svar