Arkiv för 'Värmdös politiker, kommun och förvaltning, med kritiska ögon' kategorin

EFTERTANKE.

bank

För några år sedan ledde jag, på uppdrag av Värmdö kommun, ett visionsmöte inom Creative Stockholm över vad man skulle kunna göra med Gustavsbergs Hamn och Fabriksstaden.

Det var fullsatt med en engagerad publik som såg möjligheterna och hur man skulle kunna ta avstamp i områdets kultur-, arbetar- och industrihistoria. Med modigt nytänk men varsamhet om det unika arvet.

Det ledde så småningom att kommunen förvärvade den del som Dag Landvik ägde.

Nu har detta i sin tur lett till det obegripliga fjollnamnet ”Porslinskvarteren” och visionen att göra om Porslinsfabriken till ett kulturhus. Vilket började med att betala fyra arkitektkontor att rita sina förslag. Val av förslag skulle presenterats före semestern, men ser nu ut att bli strategiskt uppskjutet till efter valet. Arkitekttävlingen säger jag inget om, men man pratar bara form, och fyller det hela med ett blekt innehåll.

Vad i Kulturhuset ska dra den en miljon besökare, som målsättningen är? Det mest unika i hamnen, som jag skulle synliggöra mest är den unika porslinsfabriken, som ensam lockar 120.000 besökare varje år. Samtidigt säger ryktena att Villeroy & Boch ska flytta in i konferensvåningen i Tornhuset.

Och samtidigt ser vi en utslätad sovstad växa fram i händerna på byggbolag som inte känner miljöns ansvar. Det tydliga målet är luddigt. Ett unikt område riskerar att bli en traditionell förort. Snart är det val…

”Musse eller tegelugn, äh vi använder båda…”

musse
HMMM… För några år sedan lanserade Värmdö kommun en ny kommunlogotyp – i folkmun kallad ”Musse Pigg”.
Den fick dessutom en ofta intill liggande ”slogan”: ”Stockholms stoltaste skärgård”. (Som om det fanns fler skärgårdar i Stockholm?). Men man vågade inte skrota den gamla fina kommunsymbolen, det gamla vackra vapnet med de stiliserade tegelugnarna.


Det vanliga när man förändrar en kommuns symbol är ofta att man varsamt förändrar den. Behåller ursprunget men moderniserar formen. I Värmdö gick man däremot direkt från anrika tegelugnar till Musse Pigg. Förmodligen fick någon käck reklambyrå utan relation till kommunen en fet check för detta. Påminner om det aktuella namnbytet från Fabriksstaden till fjollnamnet Porslinskvarteren. Men efter symbolbytet svek modet och idag används båda kommunsymbolerna utan tydlig konsekvens.


Låt oss hoppas att det gamla vapnet får fortsätta att leva tillsammans med namnet Fabriksstaden. Snart är det val…

Kan man inte återinföra LTO (Lagen om tillfälligt omhändertagande) och utnyttja den när det gäller Värmdös politiker och ledande tjänstemän?

gult_kort

Det står aldrig still i Värmdös politiska lekrum. Det är dags för gult kort!

Tyvärr beror inte aktiviteterna på en spännande och lovande politik med tydlig vision om Värmdö utveckling. En bättre skola, ett levande kulturliv, bostäder till unga, bättre förutsättningar för det lokala näringslivet, uthålliga kommunikationsmöjligheter. Nej, det handlar mer om ickekommunikation, dolda agendor, personmotsättningar och mobbing.

Här krattar man istället manegen åt gigantiska handelsföretag och fastighetsbolag, idrottsklubbar med problem som de själva skapat – istället för att styra upp t.ex stadsplaneringen, handelskoncentrationen och idrottslivet till gagn för kommunen, invånarna, det lokala näringslivet och barnen.

Kommunen utan stadsarkitekt – Värmdö

Visionerna om en framtida samhällsbyggnad och en stor stadsplanering i Gustavsberg görs utan att vi har en sammanhållande stadsarkitekt som kan hålla en tumme i ögat på alla inblandade. Istället får byggbolagen styra, tillsammans med inkompetenta politiker med mjuka ryggar.

apor

Hur ser det då ut i det politiska lagspelet?

Moderaterna tog ett kliv tillbaka, och rekryterade avgångna politiker, olika fraktioner i centern på Värmdö har uttalat att man inte har något förtroende för vissa personer. I fullmäktige fick centern 3 mandat i valet 2010. Efter intern utmobbing är man nu sedan en tid bara två personer som har ett organiserat samarbete i fullmäktige.

Ta tillbaka det vi äntligen kastat ut med diskvattnet?

Den tidigare skandalomskrivna kommunstyrelseordföranden Jonas Nilsson (M) satsar nu på ”comeback” i Värmdöpolitiken. (Är jag förvånad?) Valberedningen föreslår nu honom till ordförande. Det sker efter ett intensivt kampanjande för Nilsson av valberedningens Elisabeth Dingertz. Men, handen på hjärtat, har man inte lärt sig någonting? Ska man plocka tillbaka en utspelad och avslagen politiker som ingen längre har förtroende för?

Miljöpartiet har sedan länge sålt sin själ till den borgerliga alliansen

De har sedan dess varken lyckats driva vettiga miljöfrågor eller samla kompetenta aktiva omkring sig. Vad man däremot har lyckats göra är att sarga en redan tilltufsad skola genom storvulna omorganisationer gjorda helt utan klokskap och empati. Man kan säga att vi har vad vi förtjänar. Antingen har vi politiker med alldeles för snäva perspektiv och som suttit alldeles för länge. Eller också har vi ”ickepolitiker” som Miljöpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och SD. Vi tappade en av få kompetenta politiker till Sigtuna, och nu kämpar Socialdemokraterna med att bygga upp ett delvis nytt parti – och lyckas också samla människor som både brinner och är kompetenta.

Och hur ser förvaltningen ut..?

Skolan kan man bara gråta över, kulturen likaså – hur länge har inte den här kommunen sagt att kultur är en stor del av deras varumärke. Och så har man inte ens kraften att tillsätta en Kulturchef värd namnet. Bygg och plan, saknar en stadsarkitekt – och en kommunantikvarie som kan hindra lealösa politiker att tillåta saker som fällningen av allén på Grindstugatan. Att den är av riksintresse och skyddad, verkar helt ointressant. (Ska bli spännande att till sist få se vem som får skulden. Förmodligen bostadsrättsföreningen som fick sina råd av kommunens förvaltning…)

Just nu har en trojka varit nere i Cannes (!) där Värmdö kommun ska presenteras – inte för att vinna något filmpris snarare för att vinna förtroende och respekt på en stor fastighetsmässa. Kanske vore bättre om de först gjorde det på hemmaplan kan man tycka.

money

Ibland undrar man i vilkas ärenden kommunen går

Med ena handen släcker man ned delar av Kyrkskolan, och med den andra räddar ansvariga för Värmdövallen med buntar med pengar. Hanteringen kring Värmdövallen följer samma mönster som i många av landets andra kommuner. Kommunerna städar upp och betalar för aktörer och idrottsföreningar med bristande kompetens och storhetsvansinne – allt i någon slags egen övertygelse om att det är klokt. Det är det inte. Det okloka är t.ex att ha fyra olika föreningar inom en kommun med bristande resurser.

Låt idrottsföreningarnas ledare svälja sin förbannade stolthet och slå samman allt till en förening, hitta både samordningsfördelar och ekonomi som gagnar alla barn – istället för klubbstyrelserna. (Det kan jag säga med fog efter att ha varit lagledare i tio år!)

ranking

Ser man till Svenskt Näringslivs ranking av Företagsklimatet, ligger Värmdö på …plats 172

Då ska man veta att Svenskt Näringsliv anser att de 21 första kommunerna faktiskt levererar ett bra företagsklimat. Något som alla kommunpolitiker borde vara intresserade utav. Hur gör de? Hur lyckas de? kan vi lära oss någonting av dessa kommuner. Och, hör och häpna: kan vi förändra oss?

skolranking

Vad som är ännu värre. På vilken plats i rankingen ligger Värmdö bland Bästa Skolkommuner?

Här finns det ingen ursäkt. Lägg allt annat åt sidan och se till att ungarna på Värmdö får de skolor de förtjänar. Byt chefer, riv förvaltningen – det här är ingenting annat än ett skrämmande bottenbetyg! SKÄMS!

pil

Var finns de modiga politikerna?

De som vågar stå upp och säga ifrån, de som har visioner som sträcker sig längre än till en fastighetsmässa i Cannes?

Nej utnyttja LTO och tvinga politikerna att rotera

Kan de inte visa att de gör nytta och har en vilja att uträtta saker och ting, dra upp dem ur kommunstolarnas bekväma sitsar och be dem att rotera – röra på sig, vara synliga, förklara vad de står för – uträtta saker.  (Jag säger det en gång till: Att jobba med Nacka Kommun, som naturligtvis inte är helt felfria de heller, känns som att resa trettio år framåt i tiden.)

Anm: Jag vet att LTO används flitigt i diktaturer, men vad ska vi medborgare göra när demokratin inte fungerar? Hur mycket skulle vi inte behöva att fler engagerade sig i kommunpolitiken och trängde ut den större delen av den mossiga skara som Värmdös politiker består av. (Fakta: LTO avskaffades 1984 när den nya polislagen trädde i kraft, och dess funktion har ersatts av PL §13.)

Skäms Värmdö kommun och kulturnämnd!

skulptur-av-Landqvist-JF-1

Hur vore det om Värmdö kommun började inse att om kultur skall vara en del av kommunens varumärke – så måste man också handla därefter?

Siv Juhlin, tidigare fabrikskemist och dekorchef, kom till Gustavsberg 1967 och var med och räddade delar av Hushållsporslinsfabriken när Hackman-Rörstrand lade ner tillverkningen 1994. Tack vare Siv, hennes partners och medarbetare, har vi idag kvar en (privatägd) framgångsrik, fungerande och unik porslinsfabrik.

När hon avled 2004, bildades Siv Juhlins minnesförening. Syftet var att dela ut stipendier till andra eldsjälar som engagerar sig i att bevara eller utveckla keramiskt och småindustriellt hantverk. För två år sen försökte Siv Juhlins minnesförening få Värmdö kommun att ta emot en skulptur, som ett minnesmärke för Siv och hennes gärning.

Minnesföreningen sökte bygglov och erbjöd kulturkontoret denna siluettskulptur i stål. Men kultur- och fritidsnämnden sa ”…nej tack.

”Vi tycker inte att Siv Juhlin är tillräckligt känd för sina goda insatser och att de inte varit tillräckligt betydelsefulla för kommunen” blev svaret. Flera i kulturnämnden visste inte vem hon var. Men då kan man ju fråga sig vad det sitter för obildade nötter i kulturnämnden?

”Dessutom tycker kultur- och fritidsnämnden att hon inte varit död tillräckligt länge.” Minst tio år krävdes enligt Fredrik Sneibjerg, FP, ordförande i nämnden.

För ett år sedan försökte man på nytt skriva till kommunen

Men trots att såväl Gustavsbergs konstförening som Gustavsbergs vänner, Fornminnesföreningen och Porslinsmuseets vänner ställde sig bakom föreningen, fick man aldrig något svar. Inte helt ovanligt, när man försöker kommunicera med kommunen.

Då gav föreningen upp, och siluettskulpturen skänktes till Porslinsmuseet.

När nu ett tacksamt Porslinsmuseum sökt bygglov för att få sätta upp siluettskulpturen vid den kala väggen, i hörnan mellan restaurangen och Porslinsmuseet, hänvisar kulturnämnden till tidigare beslut och säger nej.

”Nämnden har tagit ställning till att inte sätta upp den i hamnområdet. Och det är ingen förändring i sak, egentligen. Det är många som gjort mycket för samhället och många konstnärer som skulle vilja ha sina verk uppsatta. När det gäller gåvor till kommunen ställs samma krav på kvalitetsbedömning som vid kommunens inköp av konst” säger kulturchef Lena Gullmert, som menar att ansökan skickats till fel instans.

Frågan är om inte Värmdö kommun istället har fel kulturchef?

Nu står den 170 cm höga siluettskulpturen, formgiven av vår duktiga designer Jan-Olof Landqvist, under ett skynke i Chamottehuset och väntar på att placeras någonstans. Och jag är övertygad om att Siv skakar på huvudet uppe i sin himmel. Så typiskt Värmdö!

skulptur-narbild-illustration-varmdo-kommun

Tomas Saraceno slår högre hos kulturnämnden än Siv Juhlin…

Här väljer man istället att satsa på konstinköp av en argentinsk konstnär till det offentliga rummet som kommunen har avsatt 1,2 miljoner till i sin investeringsbudget och Statens konstråd bidrar med 750 000 kronor…. Fint ska det vara, tycker vår ”kära” kulturchef.

När ska kommunen inse att Värmdö behöver sätta de rätta personerna på tre av de viktigaste posterna:

1. Utbildning (utan barn som trivs i skolan, har alternativ att välja mellan och får en bra utbildning finns det ingen framtid)

2. Kultur (en visionär och modig kulturchef som lyssnar, är kommunikativ och ser vilka möjligheter Värmdö har, kan uträtta storverk)

3. Näringsliv (den enda av dessa tre poster där vi har en vettig person tillsatt, som inser värdet av ett rikt och levande näringsliv)

”Siv, vi som vet vad du uträttat för Gustavsberg och Värmdö, sänder kärlek till din himmel och välkomnar alla din skulptur.”

Värmdö kommun och Kulturnämnd: sätt er i skamvrån och skäms!

Kan Värmdö kommun lyckas med det som alla hoppas på?

hamnen

Jag skrev på Facebook igår:

Idag har Värmdö kommun rådigheten över det kulturhistoriskt intressanta hamnområdet intill det anrika fabriksområdet. Förväntningarna från alla håll är stora. Kan den fina Porslinsfabriken bli ett kulturhus? Kan Tornhuset och Gula Byggningen även i fortsättningen innehålla de näringar de har idag?  Kan Kattholmen slippa staket, grindar och taggtråd och öppnas upp som en välkomnande yta för alla? Kommer byggrätterna på parkeringar och Sågplan att förtäta hamnen på ett sätt som utvecklar hamnen rätt. Eftersom jag som konsult inte fick förtroendet att arbeta med denna utveckling (valet föll på andra konsulter), tänker jag ta mig friheten (med hjärta och engagemang) att bevaka denna utveckling här i min blogg. Vad förmår kommunen att utveckla? Vilka fastigheter kommer att säljas?

Granskningen börjar idag

Och verkligheten tål att granskas efter flagranta misstag som kommunen gjort sig skyldiga till under de senaste åren. För att nämna några: medverkan till fällningen av delar av den unika allén på Grindstugatan och den kommande byggnationen på Kvarnbergets norrsluttning som knappast når några arkitekturmässiga höjder.

lg_lista

Jag, en av de 25 mäktigaste på Värmdö?

Stefan Mårtensson är moderat bloggare och samhällsdebattör. Skriver, avslöjar och debatterar på sin blogg ”Mårtenssons meningar” (http://www.martenssonsmeningar.blogspot.se/), ofta med rejäla rallarsvingar som vapen. Han presenterade igår årets andra upplaga av den uppdaterade listan över ”Värmdös 25 mest inflytelserika” – med honom själv som enda jurymedlem ;-) Den här gången en lista med stora förändringar.

Stellan Folkesson, kommundirektör sedan drygt ett år i Värmdö kommun har parkerat sig på plats två på listan. Starkare än politikerna i kommunen. Har ett ledningsteam han själv samlat.

Anders Bergman, folkpartisten som håller koll på även de andra kommunalråden ligger på tredje plats på listan. Bergman har fått ännu mera inflytande genom den nya kommunstyrelseordföranden, Monica Pettersson.

Monika själv hittar vi på plats fem på listan. Nykomling som tar mer ton än sin företrädare på posten.

Det här är tre personer som på olika sätt kommer att vara tongivande för utvecklingen i hamnen, men där Stellan Folkesson är den operativt tongivande. Idag tillsammans med av honom själv utvalda konsulter.

Själv har jag gått upp en plats på listan till plats 24. Beskrivs här som: ”Skapar vision som inte sällan blir verklighet. Har en vass penna säger många. Andra säger att den personen är man mycket hellre vän med än ovän med. Har idéer som bär.”

hamnpromenad

Under mina år i Gustavsberg och på Värmdö har jag ett flertal gånger skisserat en vision för hamnens utveckling

Med uppdrag från fastighetsägaren Dag Landvik arbetade jag under fem år fram en ny identitet enligt en visionsplan – och under fem år började området hitta tillbaka till delar av sitt ursprung, samtidigt som nya verksamheter fick fäste. Tyvärr gick min uppdragsgivares och mina åsikter isär under resans gång, och jag lämnade projektet för att istället koncentrera mig på uppdragen Siggesta Gård, Velamsund och etableringen av min teater.

Med Creative Stockholm som avstamp fick jag inom detta projekt i uppdrag, denna gång för Värmdö kommun, att arbeta fram visionsplan del två av hamnens utveckling

Denna gång i samklang med etableringen av den kommande Fabriksstaden med 1400 planerade lägenheter inom det gamla fabriksområdet.

tredelar

Med Hamnen, Kulturen och Fabriksstaden som de tre samverkande delarna så arbetade jag fram en strategi för hur nya verksamheter skulle kunna integreras med det historiska kulturarvet. Hur det 60-tal konstnärer och kreatörer som är verksamma i hamnen, skulle kunna behålla sina förutsättningar – genom att man utvecklade nya kompletterande näringar inom konst och kultur.

Den gamla porslinsfabrikens kan i mitt förslag omvandlas till ett brett kulturhus genom att flytta in Konsthallen, ge Porslinsmuseet nya och större ytor, etablera kommunens nya BiblioMediatek, ge utrymme för nya media, kursverksamheter av olika slag mm. Samtidigt skulle det kunna skapas nya resursutrymmen för befintliga konstnärer och kreatörer, den unika Porslinsfabriken (HPF) skulle kunna få en tydligare närvaro, industridesignen skulle genom verkstad för prototyper etc få ett återtåg i hamnen etc.

Genom att flytta in Porslinsmuseet i Fabrikslokalen, skulle Hotell Blå Blom kunna expandera in i Porslinsmuseets nuvarande lokaler. Blå Blom skulle kunna bli ett hotell profilerat mot konst och kultur. Turism, business och konferenser skulle kunna hitta sitt hotell på annan plats i hamnen (se längre fram i texten!)
Vad hände efter presentationen av denna vision?

gurra_klipp

Med min vision som utgångspunkt skapade sig kommunen rådighet över den framtida utvecklingen genom att förvärva fastigheterna i Gustavsbergs hamn

Nu är det kommunen som skall upp till bevis och som måste visa att de har omdöme, kan skapa konsensus och utveckla en hållbar och genomförbar vision för området.

klipp_LG

Det finns tre klara skäl till varför Gustavsbergs Hamn kan bli ett internationellt kultur- och besökscentrum:

Det är skärgårdens kanske finaste hamn. Fabriksstaden, kan bli en helt unik boendemiljö,på en plats med själ och historia. Och vårt helt unika och levande kulturområde lever starkare än någonsin tidigare. Utvecklingen av Gustavsberg är en regional angelägenhet som kan bli ett nationellt besöksmål inom ett internationellt varumärke.

arbetare

Vi kan utgå från vår historia och vårt kulturhistoriska arv

Synliggör och underlättar för det unika vi redan har. Utvecklar och utmanar en fortsatt utveckling genom att ge plats för nya aktörer och verksamheter.

Gustavsberg har idag en unik historia att berätta om arbetarna, bruket, industrin, folkhemmet, porslin, keramik och industridesign.  Nu omvandlas dessutom delar av det gamla och anrika fabriks området till en modern unik Fabriksstad, en ny levande stadsdel för tusentals nya invånare.  De tre delarna tillsammans: Kulturområdet, Fabriksstaden och Hamnen kan steg för steg utvecklas till ett unikt internationellt kultur- och besökscentrum.

stadsbild_hamnen

Ställ krav på Fabriksstaden!

Gustavsberg ska i framtiden vara känt för hög klass på arkitektur och design. Bebyggelsen ska vara ekologiskt hållbar och varierad i material och gestaltning. Byggnader av kulturhistoriskt värde ska bevaras och framhävas i den moderna stadsbilden. I Fabriksstaden kommer 1.100 nya bostäder att växa fram. Kommunen borde aktivt ta initiativet att göra projektet med Fabriksstaden till en Bomässa – boende och byggande som är av riksintresse. Detta skulle inte bara höja intresset för området, utan också ställa högre krav på arkitekter och byggare.

Bygg en stadsdel, inte ett bostadsområde

Fabriksstaden – Promenadstaden – kan man handla, leva och verka i den? Fram till 1900-talets mitt har handeln också varit den centrala drivkraften i skapandet av städer och våra offentliga mötesplatser. Därefter började man skapa könlösa och likriktade affärscentrum utanför stadskärnorna. Idag förlitar sig kommunen på att Värmdö Marknad (Coop, Biltema, Plantagen vid väg 222) ska bli den handelspunkt som de kanske 3-4000 nya invånarna i Fabriksstaden skall nyttja.

Samtidigt låter man ICA bygga en gigantisk Maxi-butik uppe vid Värmdö Köpcentrum vid Mölnvik. Där redan Sabis har slagits ut

Säga vad man vill om ICA, men de är oerhört duktiga. Och den Maxibutik som nu byggs mitt i trafikkaoset vid Mölnvik kommer säkert att slå ut både Willys och Lidl i området. Och eftersom Maxi mer är ett varuhuskoncept än en vanlig matbutik så kommer det lite håglösa och servicesvaga Coop vid Värmdö Marknad att få det tufft. Och skulle Coop tvingas att läggas ned, då försvinner steg för steg områdets andra butiker – och Värmdö Marknad får konverteras till industriområde. En förlängning av Ekobacken.

Och var ska då Fabriksstadens alla boende handla varje dag?

moodboard

Nej, in med utrymmen för närservice och butiker i området, tillsammans med restauranger och caféer. Se till att Fabriksstaden inte dör efter kl 17.00 varje dag

Kommunen hanterar och äger nu Porslinsfabriken, Gula Byggningen, Tornhuset och Kattholmens olika fastigheter. men också en rad byggrätter:

- Ett nedre ”stenhus” där den blå matkiosken står idag ungefär

- En tredjedel av den stora P-platsen mellan Sushi restaurangen och ateljéhusen får bebyggas med ett kvarter

- Sågplan, nuvarande båtuppläggningsplatsen – finns det detaljplan för större antal villor och radhus.

- Dessutom har kommunen förvärvat en större mark av Landvik & Dahl i den norra delen av fabriksområdet, där bostäder kan byggas.

Vad jag kan tänka mig är att kommunen vill hålla i styrspaken och ha rådigheten över fabriksfastigheten, med vidhängande ateljéhus etc, och längre fram naturligtvis Kattholmen.  Detta kommer att kräva tillräckligt mycket av kapital och resurser. Övriga fastigheter och byggrätter tror jag successivt kommer att bli till försäljning.

forstasidesbild_g-studion_r

Byggrätten på parkeringen i området skulle t.ex kunna ge en exploatör möjlighet att bygga ett nytt hotell i området

Ett hotell med designprofil, anpassat till både turister, affärsresenärer och företagsevenemang, och med kommersiella lokaler i gatuplan.

Vi vill gärna ha full konsensus i Sverige redan innan vi vet vad folk tänker. Men ibland kommer man längre genom att utmana och skapa hälsosam och positiv friktion. Tänk vad enkelt det skulle vara om vi var helt orädda för det oväntade. Att vi såg det överraskande som någonting nytt och spännande. Något som kan utveckla, positivt förändra och skapa nya möjligheter. Vi behöver fler korskopplingar i alla projekt, nya infallsvinklar – vi behöver våga mycket mer än vad vi normalt gör. Med det som bakgrund vill jag markera att ett projekt som detta måste hanteras med både omdöme, kunskap, uthållighet och mod.

Att omvandla en gammal fabriksbyggnad till Kulturhus kan inte genomföras utan att det redan från början planeras för att innehålla en tillräcklig kritisk massa. Dvs hittar sina förutsättningar för en sund ekonomisk kalkyl, men också ger utrymme för så många möjligheter till utnyttjande som möjligt.

sjuan

Tillfället är här och nu: Gustavsberg står inför en stor omvandling

För att Gustavsberg ska bli mer levande och i framtiden kunna erbjuda ett rikt och varierat utbud av bostäder, kultur, fritidsaktiviteter, arbetsplatser och handel måste samhället förtätas. Gustavsberg ska i framtiden vara ett gott exempel på hållbar stadsutveckling, såväl socialt, ekonomiskt som ekologiskt. I denna utveckling får vi varken förlora vårt arv och ursprung eller vår särart – kulturen, konsthantverket och öppenheten för kreativa näringar. Detta i kombination med skärgården, naturen och hamnen gör Gustavsberg till något fullständigt unikt. Därför tar nu kommunen initiativet till denna vision. Och en vision, är en dröm med en plan.

Turismen betyder mer än siffror för Värmdö:

- Det är en sysselsättningsintensiv näring, som skapar lokala arbetstillfällen
- Det är en ingång till arbetsmarknaden för ungdomar, lågutbildade, våra nya svenskar etc.
- Turismens arbetsplatser kan inte flytta utomlands
- Turism bidrar med stora skatteintäkter – kommun, landsting, stat
- Är den enda exportnäringen där momsen stannar kvar i Sverige
- Kan bli ett skyltfönster för Värmdö – omvärldens första kontakt och ingång till potentiell  inflyttning, etablering, investering till orten
- Bidrar till platsens attraktionskraft, leder till lättare att attrahera kompetens
- Turism bidrar även till bättre livskvalitet för de fast bosatta genom bl.a service och större utbud av kultur, aktiviteter, restauranger, shopping mm

Kan vi få flera att välja Värmdö som besöksmål?

Dvs hur går vi från passivt tänkande till aktivt tänkande och handling. Att ta position helt enkelt. För att lyckas med detta måste målbilder bli engagerande och tydliga.

Rätt skött är mötesindustrin en stark besöksmagnet

Ett Kulturhus i hamnen kan också användas för kommunfullmäktigemöten, kongresser, konferenser, möten och event.  Vi måste när vi bygger anläggningar av det här slaget, ta efter hur man bygger i resten av världen. Skapa kongress- och kulturanläggningar av världsklass. Ingenting annat duger.

Det är fler som vinner än förlorar och vinnarna finns bland dem som satsar mest. Möten, om de sköts professionellt, kan bygga en stads eller en regions varumärke.

om_porslinsfabriken_intro

För att man skall kunna se möjligheterna med t.ex ett Kulturhus i sitt sammanhang, ser jag det som viktigt att man också ser på Gustavsberg som både ”hemort” och besöksmål i ett större sammanhang

Dvs tydliggöra den framtida utvecklingen för Sala, peka på möjligheterna med Värmdö som besöksmål där man skapar sammanhang mellan de olika upplevelsedelarna – och där hamnen kan bli en sammanhållande nod.

Detta bör man se i det stora sammanhang som regeringens 2020-strategi för turist- och besöksnäringen markerar. Att besöksnäringen blir Sveriges starkaste näring

- Turismen, världens största och snabbast växande näring
- Idag står 5% av världens befolkning för 95% av resandet
- Enligt WTO kommer denna siffra fördubblas inom de kommande 7-8 åren
- Enligt WTO kommer den årliga tillväxten i näringen öka med mellan 4-8 % per år
- Sverige har tagit marknadsandelar och har större tillväxt än våra konkurrenter

Vad kan det innebära för Gustavsberg?

Idag har jag mina stora uppdrag och diskussioner om projekt i Uppsala, Enköping, Sala, Östergötland, Stockholm och Nacka. Där får jag möjlighet att använda min erfarenhet, min kunskap och mina nätverk till politiker, organisationer, regeringen, fastighetsföretag och finansiärer. Därför kan jag i varje steg av Värmdös process se vad jag tycker är bristande fokus, fatal misstag, möjligheter för framtiden och relationer som missköts.

Hur kommer utvecklingen i hamnområdet att drivas?

I en sluten ”kommunal” process, i dialog med hamnens befintliga aktörer – konstnärer, kreatörer, designers och entreprenörer. Med samtalspartners man borde ha inom organisationer, näringslivet och kulturen? Har man ögonen på verksamheter som skulle få en bättre plats i hamnen? Definierar man svagheterna hos Telefonplan och Konstfacksområdet, ser man den kommande konkurrensen från andra områden som slåss om kultur och kreativa näringar? Vill man placera sig på kartan över Stockholms regionens mest attraktiva besöksmål? Frågorna är många.

Här gäller det för kommunen att väcka respekt, bygga förtroende, lyssna, kommunicera och skapa konsensus. Och det är kanske dags att kulturen får starkare och mer initiativrika aktörer inom den kommunala organisationen. Det räcker att se på hur Nacka värderar en kompetent Kulturchef. Ska en viktig del av kommunens varumärke representeras av ”Kultur” – så är Kulturdirektören, Utbildningsdirektören och Näringslivsdirektören – vid sidan av en egagerad Kommundirektör – de viktigaste funktionerna.

Låt oss tillsammans följa utvecklingsprocessen i hamnen

Låt oss hålla ögonen på vingliga politiker och en tystlåten förvaltning. En sak kan man i alla fall inte beskylla Värmdö kommun för: att vara speciellt tydliga med sina mål och visioner.

Till sist, en liten brasklapp: Är det fullständigt säkra avtalet med Villeroy & Boch underskrivet. Det som garanterar att de kommer att bygga en ny fabrik?

Grindstugatans allé är ett exempel på vad som berör många människor ända in i hjärtat

alleskylt

Måndag den 11 juni, förra veckan, upptäckte jag skylten

På min vanliga morgonpromenad runt hamnen och bruksgatorna talade skylten om för mig att allén på Grindstugatan skulle fällas, pga av stamröta. Tidigare hade jag hört om att det fanns enstaka träd i allén som hade problem, men inte varit medveten om att hela allén var så dålig.

Min reflektion på Facebook

Jag skrev då en reflektion på Facebook där jag hoppades att detta beslut i så fall var välgrundat, med almstrider och eken vid Sveriges Radio i minnet:

Måndagen den 11 juni: ”Idag faller de. Grindstugatan blir, om inte ett kalhygge, så i alla fall aldrig mer sig likt. Den fantastiska allé som skuggat brukshusen från sekelskiftet kapas nu med motorsågar av västklädda trädfällare. Jag kan bara innerligt hoppas att brf-föreningen, JM och kommunen utrett trädens skick ordentligt, och att man inte gjort samma slarviga bedömningar som vår granne Stockholm ofta gör. Det tar hundra år innan vi har en ny allé…”

I över 20 år har jag bott i området, protesterat mot galna byggplaner och exploatering och naturligtvis också uppskattat årsringarna – som denna vackra allé.

Det var fler som reagerade som jag när de fick se skyltarna och hörde motorsågarna, och även såg träden börja falla. Jag fick, redan under måndagen, många telefonsamtal från de som undrade om det verkligen var nödvändigt. Jag fick också klart för mig genom en annan skribent på Facebook att: ”Grindstugatan ligger inom den del av Gustavsberg som är utpekad av staten som ett s.k. riksintresse för kulturmiljövården. Husen och kringmiljön har därför fått skydd i gällande detaljplan genom skydds- och varsamhetsbestämmelser (q och k). Till planen hör också ett miljöprogram.”

Detta innebär att allén är en angelägenhet som inte bara berör de boende, bostadsrättsföreningen.  Inte heller bara de lokala Gustavsbergarna. Utan hela riket.

Vilket i sin tur kräver ett gemensamt konsensus med gatukontor, kulturenheten och bygglovsenheten. Det krävs helt enkelt marklov för att fälla träden. Till grund för detta måste det ligga en tydlig utredning av aborister.

Aboristernas utredning

När jag dagen efter träffade på en lokal politiker som fått tag i den utredning som påstås ligga till grund för beslutet, citerades vad som stod i denna utredning. Rådet var att fälla två träd, samt att de övriga bör utredas igen om fem år.

Kände kulturenheten till det?

När Linnea Skog, kommunens kulturantikvarie, tog kontakt med mig så berättade hon att hon var medveten om utredningarna, men inte om den aktuella fällningen. Hon hade också under flera dagar försökt komma i kontakt med gatukontoret, men misslyckats. Linnea har alltså varit i kontakt med aboristerna, och var av samma uppfattning: Två träd måste fällas, samt att de övriga bör utredas igen om fem år.

savackert

Var alla verkligen överens?

Efter att i olika sammanhang stött på en del av grannarna på gatan, fick jag också klart för mig att det figurerat en protestlista mot beslutet och att det inte alls var samstämmighet över att fälla hela allén. Det finns många som värnar om vår kulturmiljö i Gustavsberg, och förstår man då inte varför och hur saker och ting händer – då riskerar det att bli en almstrid.

Brf-föreningen kanske har tagit rätt beslut?

Om det finns parallella utredningar som säger att det är alla och inte 2-3 träd som bör fällas, så bör det framkomma så fort som möjligt. Nu får tyvärr engagerade styrelsemedlemmar och boende klä skott för det inträffade. Rätt eller fel.

Minns almstriden

Ända sedan Almstriden, eken vid Sveriges Radio etc så upprör och engagerar detta folk – om man inte kan kommunicera varför saker görs på ett trovärdigt sätt.

I det här fallet verkar man vara oense i föreningen, man är oense inom kommunens egen förvaltning, kulturen känner sig oinformerad. Då uppstår tyvärr den här uppmärksamheten.

Om man först hade kommunicerat att det är så allvarligt (om det nu är så bevisat), om man hade samlats kring en samsyn på gatan och med kommunen – och i god tid informerat om detta så hade nog inte hänt. Nu kom det upp två skyltar från den ena dagen till den andra, sedan kom trädfällarna och raskt fälldes åtta träd. Och ingen förstod någonting…

Nu blir jag beskylld för att mina kommentarer är hätska

Och att jag tycker att ”de boende på gatan inte är intressanta kulturhistoriskt”.  Tänk vad man kan bli beskyld för bara för att man engagerar sig och bryr sig? Men jag tror att vi alla har samma känsla för gatan.

Handen på hjärtat, var fällningen av alla träd nödvändig?

Om någon kan svara ett övertygande ”ja”, så måste detta nu kommuniceras underbyggt och trovärdigt. Och då borde misstolkningarna från alla som reagerar vara eliminerade.

Bygg inga nya murar!

Jag hoppas att de som tog beslutet och som nu hanterar processen har gjort detta med gatans bästa för sina ögon. Inte bara för att få en ny och rak allé. Allén har inte varit exemplariskt skött och behöver naturligtvis tillsyn och vård.

trave

Nu står allén till hälften nedfälld och det gäller det att vi alla – boende, grannar, gatukontoret, kulturen och övriga engagerade samlas i konsensus över vad som skall hända.

Är det nu bättre att fälla hela allén, och plantera nya träd när det är som det är?

Eller är det bättre att spara de gamla som är kvar och kompletteringsplantera? Naturen växer ju inte alltid som vi vill, och det finns alltid inslag av nytt och gammalt.

Men det viktiga är också att vi nu visar respekt för varandra. Att man respekterar varandras engagemang. Att man lyssnar på båda sidornas argument. Att man inte raserar grannsämjan. Och att vi alla fortsätter att bry oss om vårt kulturarv.

Oavsett om man river kulturhus i onödan. Exploaterar känsliga områden. Hotar flora, fauna och djurliv. Det som en gång är borta, kommer aldrig tillbaka.

Nu stormar det i Värmdöpolitikernas lilla vattenglas

webb

Det har dykt upp en ny stjärna i Värmdös cyberrymd: Tillskottet heter wärmdö:exposed, länk.

Bakom webbsidan står de engagerade socialdemokraterna Charlie Hansson och Aurora Gullberg. Det är en webbsida som nu har vållat kritik och indignation bland Värmdös brokiga skara av vimsiga styrande. Programförklaringen för initiativet är ”en sida skapad för att syna ledningen och styrningen i Värmdö Kommun med fokusering på politiken”. Och det kan man ju som medborgare inte ha någonting emot. För att själva kommunicera är ju inte sittande majoritet så speciellt bra på. Och när de gör det spretar kommunikationen åt alla håll.

sur

Bloggarna vaknar till liv, det märks att våra lokala politiker har väldigt ömma tår

Med vrede och upprördhet så kommenterar man utan alla rimliga perspektiv och en klädsam distans. Det påminner mest om ungdomarnas Face Book-inlägg när de är som sämst. Hör bara moderaten Johan Hedberg;

”Efter att ha sett vad som måste vara de grövsta påhoppen någonsin på Värmdöpolitiker är jag oerhört besviken på Socialdemokraterna i Värmdö. Det är helt enkelt alltför grovt för att bara vända andra kinden till. Enligt uppgifter är denna kampanj dessutom sanktionerad från högsta ledning. De har sabbat debattklimatet totalt genom sin smutskastningskampanj…” (Hoppsan!)

Eller Camilla Lien, Moderaterna: ”Om jag var kommunalråd för socialdemokraterna skulle jag skämmas ögonen ur mig. Om detta är att sträva efter god samarbetsanda och med de bästa avsikter, betackar jag mig för bådadera från socialdemokraternas sida.”

Amie Kronblad, Folkpartiet: ”Charlie Hansson har lagt ner 300 timmar för skapa bloggen, enligt egen utsago. Intressant att lägga så mycket tid på att skapa politisk propaganda. Som sann demokrat tycker jag oppositionspolitik är viktig och vitaliserar politiken. Men samförståndsandan och viljan till kompromisser kan ha fått sig en törn i kommunen, iaf för de som är lite känsliga för kritik.”

Amie, som jag har respekt för, har säkert alldeles rätt i den sista delen av sin kommentar

Samförståndsandan inom Värmdös politik, var den nu finns (?) får sig säkert en törn av detta digitala kritikforum. I alla fall för de som är känsliga för kritik. Och vad jag har lärt mig under alla mina år i näringslivet, tillsammans med både politiker och opinionsbildare, är att de som är känsliga för kritik och som blir mest upprörda är de som är rädda för att bli avslöjade, som inte gör vad de ska – och som vet att det finns fog för kritik.

Låt oss få fler Värndö:Exposed, inte bara utgivna och skrivna av politiker

Värmdös politik behöver en granskning. Värmdös politik behöver engagemang. Värmdös medborgare behöver inse att politikerna är vår anställda personal.

Det är vi som med val och skattepengar betalar deras löner. Det är också vi som därför har rätt att ställa krav på dem. Vad de gör, vilken synlighet de har, vilken öppenhet de visar.

fistus

Ibland får jag en känsla av att politikerna tror att det är deras lilla värld

En värld som de kan sluta och hålla för sig själva. Det enda som är tragiskt med värmdö:exposed är att den produceras och kritiseras inom den lilla värden av lokala politiker. den här debatten borde ut långt utanför Nacka Värmdö Posten och politiska bloggare.

Det är dags att ställa hårdare krav på våra politiker. Sitter de där de sitter, så har de också tagit på sig ett ansvar som medför krav på öppenhet och engagemang, kontakt och synlighet. Är de inte beredda att ta det, utan gnäll, så kan de kliva av.

Jag vet inte vad som känns fånigast?

Interna så kallade avslöjande eller som nu: politikernas indignerade kritik. Aldrig blir vår kommunala politikers bloggar så heta och svallande av känslor som när de själva blir kritiserade. Säger inte det en del om våra politiker?

Läs bara Fredrik Sneijbjergs (F) upprördhet: ”Att arbeta tillsammans med en eller flera personer som bandar allt jag säger, som filmar allt jag gör visar inte ett bra klimat att arbeta tillsammans i.”

Vad det handlar om är filmning av kommunfullmäktiges debatter. En ”tillställning” som jag anser mig som kommuninvånare ha rätt till tillträde till. Vad är det han säger eller gör som han är rädd för skall komma till offentlighet?

spotlight

Jag efterlyser mer öppenhet, större engagemang, mer bloggare, fler webbsidor, mer avslöjande artiklar och starkare strålkastarljus på våra politiker

Det är samhällets och mina barns framtid det handlar om.

Med så många tokerier (den senaste är den beslutade byggnationen på Kvarnbergsterassen. Tala om svek mot vår kultur!) som våra politiker, ingen sida eller färg nämnd eller glömd, ställt till med under de senaste åren får de tåla lite kritik – även om jag som sagt tycker att det vore mer spännande och tillfredsställande om kritiken kom från andra – utanför de kommunalpolitiska slutna leden.

Kommer det någonsin att hända. Någonting?

hamn

För tre månader sedan presenterades en vision över utvecklingen av Gustavsbergs Hamn. Vad har hänt sedan dess?

Presentationen av visionen skedde på ett seminarie inom Creative Stockholm, som är ett samverkansprojekt mellan kultur och näringslivssektorerna i Stockholmsregionen vars syfte är att stärka det företagande som bygger på ett konstnärligt, kulturellt och kreativt skapande. Visionen handlade om att utifrån ett helikopterperspektiv, och med historien fram till idag i backspegeln, visualisera och formulera en idé om hur hamnen skulle kunna utvecklas.

När Lars-Erik Alversjö, kommunstyrelsens ordförande, avrundade dagen med att betona att det här inte var ett drömscenario utan en vision – dvs ”en dröm med en plan” som ska genomföras – kändes det som om mina idéer under årens lopp inte varit så fel. Men det som kändes allra bäst var att alla närvarande aktörer från området på mötet verkade vara på samma sida.

brygga

Tystnad. Bara tystnad

Det är vad som hittills har varit efterdyningarna efter lokalpressens relativt stora uppmärksamhet. Och man undrar i sitt stilla sinne vad som händer. Det är det dessutom fler som gör, kan man utröna efter att se vad som händer i området – utanför den stora visionsprocessen.

hemk

I det som i visionen presenterades som det möjliga stora kulturhuset, flyttar nu Hemköp in i den strategiskt placerade hörnlokalen mot Skärgårdsvägen. En lokal som tidigare rymt två olika matbutiker – som flyttat in för att sedan flytta ut.

Man kan tycka att det är en välkommen service i området, och kanske också en bra konkurrent till jättarna ICA och Coop. Men varför just där? Svaret är enkelt, naturligtvis för att fastighetsägaren behöver ha hyresintäkter.

lekland

Glashuset går från TV-studio och eventlokal till lekland…

Även här i ett försök att skapa intäkter, så förvandlas potentiella delar av en större vision till en kommersiell verksamhet. I och för sig säkert välkommen för en hel del barnfamiljer, men kommer det verkligen att bli en uthållig verksamhet. Och blir det en bidragande del i visionen av att skapa en mötesplats för människor och kultur.

Detaljplanen förlorar också trovärdigheten i visionen. Gång på gång

Kvarnbergsterassens sluttning mot norr, får inte längre den arkitektoniska höjd som var ett resultat av kommunens inspirationsresor och ambitioner.

Nej, ambitionerna sipprar sakta ut i Farstavikens vatten för att sjunka till den kontaminerade botten. Utan en stadsarkitekt släpps nu bygget fritt att bli en konventionell stadsdelsbyggnation med två ordinära punkthus – som vilka som helt. Vad är den röda tråden, vad är helhetssynen, var är kunskapen och ambitionen hos politiker och tjänstemän.

Finns den. Jag tvivlar. Och jag kan jämföra med andra kommuner och städer, där jag har ansvaret för delar av utvecklingen och visionerna. Uppsala och Enköping är två bra exempel.

Arkitektur är ett mått på samhällets kultur. Hm…

Är det skillnad om kommunen är uppdragsgivare?

nvp_idag

För ett antal år sedan avslutade jag en femårsperiod som konsult till Gustavsbergs Hamn AB

En period som jag delvis är mycket stolt över. Ägarna till Gustavsbergs Hamn AB räddade fastigheterna i den kuturella delen av hamnen från att spridas för vinden. Vi startade konsthallen, drev verksamheter och event, byggde glashytta och mycket annat. Efter dessa år avslutades vårt samarbete, delvis för att våra åsikter gick isär. Därefter har jag engagerat mig i hamnen och dess utveckling genom media, debatter och min egen blogg.

För lite över en månad sedan blev kommunen min uppdragsgivare

Uppdraget handla om att från ett helikopterperspektiv, och med historien fram till ida i backspegeln, visualisera och formulera en idé om hur hamnen skulle kunna utvecklas. Presentationen av visionen skulle ske på ett seminarie inom Creative Stockholm som är ett samverkansprojekt mellan kultur och näringslivssektorerna i Stockholmsregionen vars syfte är att stärka det företagande som bygger på ett konstnärligt, kulturellt och kreativt skapande. Creative Stockholm etablerades 2009 som ett av EU delfinansierat regionalfondsprojekt

När vi samlades på eftermiddagen kunde vi se att ett trettiotal deltagare hade anmält sig till dagen. Men när Jonas Olsson, från Creative Stockholm, en timme in i mötet försökte räkna deltagarna slutade han när han var en bit över hundratjugo! Och det var inte vilka deltagare som helst. Staden och kulturförvaltningen var representerad med flera, precis som Innovativ Kultur, Cirkus Cirkör, media m.fl. Dessutom var verksamheterna i hamnen närvarande – i stort sett ”alla”.

De befintliga verksamheterna representerade sig själva på ett alldeles fantastiskt sätt

Detta lade naturligtvis grunden för en trovärdig grundstomme till min presentation. När sedan Lars-Erik Alversjö, kommunstyrelsens ordförande, avrundade dagen med att betona att det här inte var ett drömscenario utan en vision – dvs ”en dröm med en plan” som ska genomföras – kändes det som ett litet, men dock, bevis på att mina idéer under årens lopr inte varit så fel. Men det som kändes allra bäst var att alla närvarande aktörer från området nu verkar på samma sida.

Jag är övertygad om att den här dagen redan nu har satt starka avtryck – och att visionen när den får ringar på vattnet kommer att sätta samma avtryck bland många i kommunen. Nu är det naturligtvis ” upp till bevis” för kommunen, och det gäller att utnyttja det tidsfönster som står öppet.

Vi har en ny aktiv kommundirektör, en kompetent och erfaren näringslivsdirektör och som det verkar en politisk samsyn i detta för kommunen så viktiga ärende. Helt plötsligt känns allt engagemang som man under åren ägnat åt hamnen och Porslinsfabriken vara värt någonting.

(Pappa är säkert lite stolt däruppe i himlen, som det lilla arbetarbarn han en gång var som 12-åring på Porslinsfabrikens tallriksverkstad.)

mitti_klipp

Musse Pigg…?

kommunsymbol

Sätt 200 personer i arbete och det resulterar i …Musse Pigg?

Värmdö kommun har sedan hösten 2010 arbetat tillsammans med det lokala näringslivet, föreningslivet och medborgare för att ta fram en nytt varumärke för hela Värmdö. I samband med den flytande båtmässan ”Allt på sjön”, i helgen, lanserades den nya plattformen.

Drygt 200 personer har deltagit i arbetet som syftar till att skapa stolthet, samsyn och en gemensam identitet för platsens aktörer

– Vi ser varumärket som ett medel för att nå vår vision, Värmdö Vision 2030, säger Lars-Erik Alversjö (M), kommunstyrelsens ordförande i Värmdö. En gemensam varumärkesplattform av det här slaget är ett styrmedel för att konsekvent och långsiktigt stärka bilden av vad Värmdö står för, att skapa förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling och tillväxt.

Och det var det här man kom fram till..?

De tre bläckplupparna i symbolen lär symbolisera de tre kärnvärden som arbetsgruppen anser att kommunen står för:

Stolt – Medveten – Nyfiken

Värmdö skall upplevas som en: Urban skärgårdsidyll. Med positionen: Stockholm stoltaste skärgård. Detta vill man kommunicera med den nu definierade målgruppen: Storstadsmänniska med en livsstil som kännetecknas av en aktiv medveten vardag.

Läs mer: Kommunen om varumärket

Jag invänder mot två saker:

En kommun där en viktig del av varumärket och identiteten är design, konst och kultur — borde kunna hitta flera duktiga lokala formgivare som skulle kunna ta fram en kommunsymbol. De får gärna utgå från samma kommunikations plattform – är den processad med 300 personer måste det ligga någonting i den.

logga

En symbol skall antingen spegla ett ursprung och en särart, eller en vision och vilja

Och den ska i bästa fall vara tydlig att förstå. Och det kan jag tycka är synd, att symbolen inte ger någon dimension av vår historia och tradition.

Jag invänder inte mot att man lägger ned både rejält med pengar och tid

Ett arbete av det här slaget är viktigt, och det måste få kosta – både tid och pengar. Det som jag möjligtvis kan tycka är en finess med den nya symbolen är att den överraskar och förvånar.

Precis på samma sätt som när vi skapade Siggesta Gårds logotyp – speglade mångfald, var färgglad och barnslig – när alla förväntade sig ett traditionellt gårds- eller herrgårdsutseende.

siggesta

Det ska bli spännande att få höra reaktionerna på det nya varumärket från hamnens designers och konstnärer, men också allmänhetens reaktioner

Min första association när jag morgonvandrade genom hamnen i morse och såg varumärket ståendes framför den gamla anrika packboden blev spontant:

- men vad gör Musse Pigg här?