Arkiv för 'Hjärnkraft och Kreativitet, lektion 1-24' kategorin

Vad ska vi med skolan till?

Och vad ska vi med Björklund till?

Mitt fjärde barn går snart ut andra året i gymnasiet. Som förälder blir jag då och då oroad över vad han egentligen lär sig i skolan. Så tänker jag tillbaka på min egen skolgång och inser hur liten betydelse skolan egentligen hade när det gällde att lära ut kunskap. Däremot att utmana mig till egna åsikter, nyfikenhet, självförtroende, upprördhet, revolt, ifrågasättande och jävlar anamma…

Ser jag till mina andra tre barn som alla har tydliga karriärer, starka självbilder och tydliga identiteter – så kan jag inte påstå att det är skolan som gett dem det. Kan vi inte skola om Björklund till …typ skolbusschaufför?

Pictures of LG

Skolan gav mig tydliga direktiv från första dagen

- Välkommen Lars-Gunnar, där är din bänk. Där ska du sitta och lyssna till mig. Sedan följde en rad av år med en blandning av korvstoppning (”aldrig stavas aldrig med två ”l”), bönläsning och psalmsång på morgonen och en definitiv sordin på egna spontana infall.

lg_tarzan

Mina utlopp fick jag genom att jag var snabb i tanken. Många gånger snabbare än mina lärare

Jag var duktig på att skriva och orädd för att framträda inför publik. Att skriva och uppföra skolteater blev en ventil för mig, som bekräftade att jag kunde och att jag var någon.

När jag ville utmana min frireligörsa klassföreståndare i klass sex, bytte jag självsvåldig ämne på mitt årliga föredrag från ”Lokomotiv och tåg” till ”Sex och samliv”. Aldrig har väl klassen varit så stilla och uppmärksam under någon lektion, och jag blev hjälte hos tjejerna. Jag visste ju vad mens var, och förstod att sex skulle vara skönt för både tjejer och killar.

Det här var på sextiotalet

Men vad lärde då låg- och mellanstadiet mig som jag har haft glädje av under mitt liv och mitt arbetsliv? Att läsa, att räkna de grundläggande räknesätten, lite allmänbildning inom historia och samhällskunskap möjligtvis.

Den kemi och fysik jag hade men inte lärde mig något av, kan jag googla idag och förstå mer utav. Och kristendomen (som religionskunskapen hette då) fick mig tidigt att öppna ögonen inför  en djup förljugenhet, människoförtryck och makt – knappast var syftet var.

LG_15

Men högstadiet och gymnasiet då – gav inte det dig en viktig grund i livet?

Knappast. Åren jag gick där fick mig att mogna. Livserfarenheten fick jag genom att skolka för att jag var kär i en underbar tjej och att turnera med vårt popband land och rike runt. Jag lärde mig mer genom att jag och mina bästa kompisar gav ut en egen tidning med namnet ”I Badkaret” eller när vi startade egen svartklubb.

I rättvisans namn så lärde jag mig en del som gav mig en yrkesstart

Ämnen som gav mig lika med noll i gymnasiet var matematik, historia, religionskunskap, fysik, kemi och samhällskunskap.

Ämnen som utmanade mig, inspirerade mig och som till del har format mig till den jag är idag var svenska, litteratur, musik, företagsekonomi och teckning. Med fantastiska lärare i dessa ämnen, som gav mig utrymme att utvecklas, har jag blivit den jag är idag. De bekräftade att jag kunde skriva, att jag var kreativ, att jag kunde samla information, sortera, värdera, reflektera och presentera.

Musiken gav mig en identitet, litteraturen gav mig förebilder. Med allt det andra viktiga jag lärt mig lärde jag mig genom att själv pröva, uppleva och ta egna konsekvenser. Att jobba på loven, att lyssna på förebilder, att resa med min flickvän att drömma om egna projekt och att ta smällar.

Smällar i fråga om att ifrågasätta lärare med översittarmanér, att vägra värnplikt och atomkraft, att göra uppror när jag inte fick kyssa min flickvän i skolans korridorer, att ifrågasätta den enfaldiga, frireligiösa religionskunskapsläraren, att skolka och motivera varför – baserat på min egen rättsuppfattning osv.

526618_3556776759268_1268215548_3483743_405474889_n

När nu min 18-åriga son nu tagit ledigt från skolan och varit i London tre dagar med sin flickvän så blir jag så jävla trygg

Tänk vad han lär sig genom detta. Ekonomi, planering, språk, kommunikation, att ta konsekvenser osv. Mer på tre dagar än han lär sig under kanske en månad i skolan.

Nu går han inte i någon dålig skola, tvärtom. Han går i en väldigt bra skola, som mer jobbar med processer och projekt än lektioner. Som skapar entreprenörer och individer som vill.

Då blir jag mörkrädd när vi har denna erbarmliga bakåtsträvare till utbildningsminister

Herr Björklund som vill klamra sig fast vid en femtiotalsdisciplin, blyertspennor och suddgummi.

Skärmavbild 2012-03-30 kl. 22.58.27

I en värld där jag själv just idag suttit tillsammans med Landshövdingen i Stockholm Län, Chris Heister, vd´n för Handelskammaren Maria Rankka och Solnas näringslivschef med Ipad och Iphone framför mig på bordet – och diskuterat Innovationsstrategier för att trygga Stockholms framtid.

today

Vem har då varit mitt livs bästa lärare genom alla år? Svaret är enkelt: jag själv.

Sverige, Sverige – världens mest kreativa land

Alla föds kreativa

Att vara kreativ är en av våra allra starkaste egenskaper. Från det att vi som nyfödd söker nya lösningar för att få närhet, ömhet och värme. När vi vill ha mat, tröst och sällskap. När vi vill ha förströelse, upptäcka nytt och pröva det nya.

Sedan kan du fundera över

Var tar kreativiteten vägen sedan? Hur tar vi som föräldrar hand om barnens lust och kraft att vara kreativa. Fångar vi upp den, stimulerar vi den, utmanar vi den? Och hur tar skolan hand om våra barns kreativitet som gör alla sjuåringar till fantastiska ämnen till entreprenörer och problemlösare?

Och hur tar samhället omkring oss hand om en av tillvarons starkaste krafter? ”Det går inte”, ”Inte nu, jag har inte tid”, ”Tros du att du är någon?”, ”Du vet inte vad saker kostar va?”, ”Det där har vi prövat förr” osv.

Bobs

Världens konstgjorda andning

Grekland lovar och lovar. Men kommer de att kunna förstå stundens allvar? Italien ser förtrytsamt på oss och vägrar inse vilken rackligt pappersslott Berlusconis fyllt med tonårsknull och korrumperade affärer. USA trycker febrilt upp nya sedlar, medan Kina äger deras stora dollarreserv.

Ingenting är längre som förut

Men Kina och Indien, säger du då beundrande. Ja, säger jag och rycker på axlarna. Så fort det går bättre för dessa kontinenter, så vill ju de också ah mer betalt. Och vad ska vi då tillverka våra produkter? Dessutom har ju kineserna inte fått ha mer än ett barn, så arbetskraften minskar, snarare än ökar.

Du ska lära dig bättre och snabbare, men tro inte att du är någon

Man bygger högskolor och universitet med rasande hastighet, man lär sig matte och språk med en oanad fart. Men, och nu kommer det: man har ingen kultur som uppmuntrar idékraft, kreativitet, innovation och entreprenörskap. Gör saker som andra gjort, men snabbare, billigare och bättre. Men tro inte att du är någon.

ilon4

I Sverige får du ”vara någon”

Trots vårt Lutherska ursprung så rankas Sverige idag som kreativast i världen. Genom att jämföra antalet sökta patent per capita, öppenhet, tolerans och andelen sysselsatta i kreativa yrken så har forskarna placerat Sverige i toppen enligt ett globalt kreativitetsindex. Kina och Indien är inte ens med bland de tio främsta.

Vad betyder då det?

Säg aldrig mer: ”Äh, jag är inte speciellt kreativ”, för det är du. Alla föds kreativa, somliga lyckas bara att utveckla sin kreativitet lite mer än andra.

Är det något som borde vara en demokratisk rättighet så är det att få utveckla och stimulera sin kreativitet – säg det till minister Björklund!

Det är på vår kreativitet, vår innovationskraft och vår entreprenörskänsla som vi tillsammans kan bygga en bättre framtid. Hör ni det alla föräldrar, alla lärare och pedagoger, alla politiker och beslutsfattare? För trots allt föddes ni också som kreativa individer.

Bara någonting att tänka på så här en vanlig måndag i oktober…

iSmile… :-)

800px-ibm_pc_5150_5335020

I början av åttiotalet var datorer lika sexiga som en förpackning med färdiglagade pannkakor eller dammsugarpåsar

Skärmen var oftast grön och texten var blinkande gul och grafik, foton och rörliga bilder fanns inte överhuvudtaget med på agendan.

Olivetti-Valentine

Många skribenter, som jag, envisades med att skriva på en löjlig röd plastskrivmaskin från Olivetti och korrigera texterna med ”suddpapper” som räckte till högst fem skrivfel. Blotta tanken på att en skribent skulle använda en dator var lika hädisk som hårdrock i kyrkan. En morgon kunde vi i tidningarna möta en dator som inte liknande alla andra och som inte hette Transdata, Terminal 89 eller något liknande.

Mac-128k

Datorn hette istället Apple (…äpple?)

Den hade en vit skärm med svart text (precis som ett vanligt manuspapper) och till tangentbordet hade den dessutom något som liknade en mus av plast.

Snart hade den nya datorn hittat sina första entusiaster. Den tilltalade en enkel logik och erbjöd ett intuitivt sätt att arbeta. Man kunde flytta datafiler genom att markera dem, dra och släppa med musen. Och när man ville kasta ett misslyckat alster drog man det till skärmens …papperskorg!

Många skribenter blev helt plötsligt datafierade, men istället för att bli betraktade som en modig banbrytare, blev de hånad och förlöjligade. En riktig skribent skulle fortfarande skriva på en “riktig skrivmaskin” och teknikerna i sin tur log överseende mot den ”nya leksaken” – på deras PC kommenderade man med F2-kommando och Tab/F14.

Många skribenter briljerar fortfarande med att de skriver på manuella gamla skrivmaskiner – som Jan Guillou t.ex. Vila i frid.

Idag kan man le åt eländet

Apple har brutit ny mark inom datorer, gränssnitt, musikspelare och mycket annat och man kan fråga sig hur utvecklingen hade sett ut om inte de hade vågat vara annorlunda.

IpodNano_u

Vi har fått iMac, iPod, iMusic, iTunes, iPad och iCloud. Igår kom den nya versionen av Iphone. Snabbare, bättre och med helt nya features.

I går så berättade också Apple att man numera har sålt över 250 miljoner iPrylar – en dubblering på bara ett år. Apple sålt 300 miljoner iPods sedan de kom 2001 och man fortsätter sälja runt 10 miljoner per kvartal.  Tre av fyra plattor som säljs i USA är iPads. Att vara kreativ handlar om att våga tänka annorlunda.

ipad_hero_20100127

Ha modet att pröva dina idéer som drar iväg åt nya hall

De bästa prylarna föds genom att våga vara kreativ. Så tänk annorlunda. Våga. Kreativitet handlar om förmågan att kombinera (arbeta med) kända faktorer på ett nytt sätt. Kreativitet är resultatet av en process som startar med att man observerar och noterar, lär sig och kommer ihåg. Därefter analyserar och bedömer för att till sist skapa nya idéer och förutse och visualisera det som inte existerar.

icloud-first-login

Många företag frågar fortfarande sina kunder vad de vill ha

Apple tar fram produkter och tjänster som vi inte hade en aning om att vi ville ha. Tänk om vi kunde få ännu fler iPrylar. Nytänkande produkter och tjänster. Oväntade, kreativa lösningar.

iFörsäkringskassan, iSkatt och varför inte  …iPolitiker?

Fick du fikon Bill Gates?

Apple är mer värt än Microsft. (Visste väl att det skulle bli så)

Apples succéer de senaste åren har gjort att värdet på aktien rusat rejält. Och tar man värdet på aktien gånger antalet aktier så får man marknadsvärdet och Apples marknadsvärde tog just och gick om Microsofts marknadsvärde.

Vilket på sätt och vis är sinnessjukt för en del, självklart för mig.

För det är bara en fem-sex år sedan som skillnaden mellan de olika bolagen var enorm. I januari 2004 var Microsoft värt ungefär 300 miljarder dollar och Apple i princip noll. I dag är läget annorlunda, Apple är värt runt 225 miljarder dollar och Microsoft runt 222 miljarder dollar.

Jag hade förmånen att få lansera Apple och Macintosh i Sverige. En helt skruvad historia som jag skall berätta i bloggen i helgen. Sedan dess har jag varit den enda intuitivt konstruerade datorn trogen. I vått och torrt. Försökte mig på att parallelljobba på en IBM ThinkPad i ett år, med intrång av virus och krascher som följd. Den fick bli bojsänke.

Idag har jag en samling med den första Macinstosh-datorn (1984), den första portabla, den första läckert svarta portabla. Jag har två stycken Anniversery (se bilden), Jag har flera ljuva pärlor i min samling och jobbar idag stationärt med den största Imacen och en portabel Ibook. Har dessutom tre stycken Ipod av olika slag och lite annat godis. Och väntar förstås på Ipaden med 3G… :-)

När du får skit ska du göra det till guld. (Som om jag inte visste?)

gold jigsaw

”Ta skit och gör det till guld” är en bok som det räcker att du läser titelbladet på

Skämt åsido, boken är säkert värd att läsa från pärm till pärm. Precis som alla andra böcker som fokuserar på att tro på dig själv och ta kritik på rätt sätt. Men hela kärnan ryms faktiskt inom bokens titel.

Slå inte från dig den kritik du får, ta den på rätt sätt och gå vidare med det jävlaranamma som du som en god entreprenör alltid bär inom sig. Slår du ifrån dig den kritik du får, så utvecklas du inte. Det finns en konkurrensfördel i att lyssna – även om du helt tiden också måste behålla din egen personliga uppfattning. För kritiken är säkert inte alltid rätt och rättvis. Men den kan vara en gyllene pusselbit. Inte bara till förändring av det projekt du presenterat, utan sätet du presenterar på.

finger

Många kritiker är själva rädda, och kritiken bli därefter

Kritiker har en förmåga att kritisera andra när de känner sig hotade, när de ställs inför något nytt och främmande som de själva inte behärskar — eller när de helt enkelt av någon anledning inte gillar dig. Men slå inte från dig den kritiken. Visa att du istället lyssnar, reflekterar och eventuellt kan bara beredd att ta till dig deras kritik. Vänta tills du kommer hem, innan du bestmmer dig för att du ska ta kritiken på allvar.

signsx2

Lyssna alltid på kritiken

Men fråga gärna också: ”hur menar du?”. Slå inte ifrån den dig kritiken,  bara för att kritiken inte stämmer överens med din uppfattning som du har just då. Lyssna in, bearbeta, ta kritiken med hem och bestäm dig först där och då, om kritiken motiverar att du skall förändra din egen uppfattning eller handling.

Går du till defensiv motattack, vilket är det allra vanligaste, blir du bara betraktad som låst och att du saknar förmåga att lyssna och vara konstruktiv. Kanske omogen din uppgift. Kanske orealistisk i ditt projekt.

Oavsett om kritiken varit orättvis eller onödigt hård, så fundera över vad du kan lära dig av kritiken

Det kanske handlar om sättet hur du kommunicerar? En av mina förebilder Professor Åke Edfledt, fd prifssor i pedagogik vid Stockholms Universitet, lärde mig att ”kommunikation alltid sker på mottagarens villkor”. Värt att tänka på. Det är inte andras fel om de inte förstår vad du säger, det är du som kommunicerar otydligt, kanske förutfattat eller slarvigt.

När du sedan bestämt dig för vilka delar av den kritik som är värt att tänka på, motiverar till förändring och som lärt dig någonting: Släpp det som du inte tycker är rätt och gå vidare.

”Det gör ont när knoppar brister”

Och det gör ont när man får kritik. När det förväntade positiva mottagandet byts ut mot rynkade pannor. Men lyssna! Kritik som är rena person-på-hopp, kan du däremot lämna därhän. Livet är för kort för att överhuvudtaget ägna sin energi åt det.

Lär dig att rikta din energi rätt, så att det som i början gör ont kan användas till att göra dig starkare och ännu mer framgångsrik. Dra fördel av den kritik du får, den är ”gratis” produktutveckling, marknadsundersökning och ett unikt sätt att dra nytta av andra människor erfarenheter. Då kan det kanske vara värt ”en liten bula” i självförtroendet.

Conceptual sign of sucess in business and life

Att ge och ta emot feedback kan vara svårt

Men det kan också leda till energi, innovationer, produktutveckling och nya möten och presentationer där du skördar beröm och framgångar. Kritik kan, rätt emottagen, vara något av det bästa bränsle du kan få. Blir du förbannad, skapar det dessutom energi.

Jag skulle inte vara kvar i mitt yrkesliv om jag inte lärt mig att ta emot kritik

Jag skulle inte försöka ge ut en roman, skapa en ny teaterinstitution på Skeppsholmen, på mitt sätt försöka förändra skolvärlden, drömma om nya projekt inom berättandet och upplevelsernas underbara värld – om jag inte var beredd att bli ifrågasatt och ta kritik. Och sedan omvandla den skiten till guld. Det är en av de mest tillfredsställande processer du kan vara med om.

anm: Boken som är skriven av Annika R Malmberg är utgiven av Soderpalm Publishing. Läs i alla fall titelbladet och fundera en stund, det är värt ”guld” bara det. Och det borde inte minst Sveriges alla politiker, Värmdös alla kommunpolitiker, utbildningsministern, många lärare och rektorer och en hel del föräldrar göra — förutom Sveriges alla entreprenörer. ;-)

Ny, nyttig och genomförbar, m.a.o ”kreativ”.

När en idé är ny, nyttig och genomförbar brukar den ofta definieras som kreativ.

Företaget AGO gör det möjligt för företag och organisationer att kommunicera och förstärka sina budskap, att bygga varumärke och stärka sina relationer genom att använda produkter som kommunikationsverktyg.

I deras arbetsmiljö är det en förutsättning att kreativiteten lever för att de nya idéerna ska födas. En idé som föddes var att göra en bok om kreativitet. En bok med olika tolkningar, funderingar och reflektioner kring begreppet kreativitet.

Jag fick förmånen att bli huvudförfattare av boken. Och tillsammans med deras medarbetare också redovisa en del ”cases” som visade hur deras medarbetare åstadkommer små och stora underverk — tack vare deras egna kreativitet. Ett av mina friaste och roligaste uppdrag på länge.

Boken gav mig en möjlighet att själv skapa mig en reflektion över varför jag gör vissa saker som jag gör. Hur jag hanterar min egen kreativitet, som också är mitt viktigaste verktyg tillsammans med fantasin, empatin och det ständiga ifrågasättandet.

Nu kan du ”digitalläsa boken”. Gå in på: www.agoglobal.com!

Här kan du bläddra på bildskärmen, eller ladda hem boken som pdf-fil. Trevlig läsning.

(Framför allt kanske inspirerande läsning oavsett om du just nu sysslar med stadsplanering och samhällsutveckling, skola och utbildning, kommunikation och teater eller bara vill bli en klokare människa.)

Dagens viktiga budskap

ilon_o_fjarilen.JPG

Alla föds kreativa

Att vara kreativ är en av våra allra starkaste egenskaper. Från det att vi som nyfödd söker nya lösningar för att få närhet, ömhet och värme. När vi vill ha mat, tröst och sällskap. När vi vill ha förströelse, upptäcka nytt och pröva det nya.

Sedan kan du fundera över

Var tar kreativiteten vägen sedan? Hur tar vi som föräldrar hand om barnens lust och kraft att vara kreativa. Fångar vi upp den, stimulerar vi den, utmanar vi den? Och hur tar skolan hand om våra barns kreativitet som gör alla sjuåringar till fantastiska ämnen till entreprenörer och problemlösare?

Och hur tar samhället omkring oss hand om en av tillvarons starkaste krafter? ”Det går inte”, ”Inte nu, jag har inte tid”, ”Tros du att du är någon?”, ”Du vet inte vad saker kostar va?”, ”Det där har vi prövat förr”. ”Du jag vet nog lite mer än du, lilla vän.”

rasmus17.JPG

Kan vi inte enas om ett ett enda gigantiskt nyårslöfte?

Att vara med om att bygga en helt ny svensk modell som stimulerar, uppmanar, ger näring, ger tid och utrymme till att stimulera varandras kreativitet. Säg aldrig mer: ”Äh, jag är inte speciellt kreativ”, för det är du. Alla föds kreativa, somliga lyckas bara att utveckla sin kreativitet lite mer än andra.

Är det något som borde vara en demokratisk rättighet så är det att få utveckla och stimulera sin kreativitet

Det är på den som vi tillsammans kan bygga en bättre framtid. Hör ni det alla föräldrar, alla lärare och pedagoger, alla politiker och beslutsfattare? För trots allt föddes ni också som kreativa individer.

Bara någonting att tänka på så här en vanlig onsdag i början på januari nådens ås 2009.

Är jag ett varumärke?

lg.jpg

Idag handlar ”att lyckas” om att bygga varumärke – och relationer

Nya media gör att det snart inte längre finns (utom per definition) några målgrupper längre, utan det handlar om individer. Framtidens kommunikation är interaktiv, sker på mottagarens villkor och handlar om att bygga relationer.

Ett nyckelord som tillsammans med begreppet ”bygga starka varumärken” kommer prägla vår verklighet. Internet är det första tydliga exemplet, som också radikalt förändrat hela vår tillvaro.

iphone-parallels.jpgHela vår hela tillvaro har under det senaste decenniet förändrats radikalt

Globaliseringen är ett faktum, paradigmskiften och milstolpar som bondesamhälle och industrialismen har vi lämnat bakom oss för länge sedan – för det öppna informationssamhället — kunskaps- och kommunikationssamhället.

Trendanalytiker och framtidsspanare har dessutom sedan länge talat om ”Känslosamhället” som väntar bortom IT och ”dotcom”. Spådomen är att informationssamhället snart börjar att automatisera bort sig självt. Jobben sköts av datorer, den mänskliga arbetskraften blir ”överflödig” och andligheten får en renässans.

Gränser suddas ut – allt blir mer och mer blir nåbart av fler och fler, överallt

media1.jpgVi måste tänka om, börja ifrågasätta och förbereda oss inför nya förutsättningar och krav. En spännande framtid för alla som hellre ser möjligheter som utmaningar än hot och otrygga förändringar.

Människor med idéer kan föda nya verksamheter som genererar nya jobb

Strikta och fyrkantiga organisationer kan bytas ut mot organiska och levande – till och med rent virtuella organisationer.

Nätverk i både den lokala och den globala miljön kan vidga våra horisonter och få oss att växa och utvecklas. Samtidigt kan fritiden fyllas med mer meningsfulla sysselsättningar.

Ska du lyckas måste du ha en strategi för hur du skall bygga ditt varumärke

Och det alldeles oavsett om du skall försöka sälja en produkt eller en tjänst. Om du vill lyckas med en ny tidning, en blogg eller din musik. Så här på en av årets första dagar vill jag ge dig fem enkla råd, om du tänker satsa på något nytt — kanske ditt livs projekt.

Anledningen är att jag själv bestämt mig för att genomföra tre projekt, som jag länge funderat på. Här kommer råden:

1. Det blir allt viktigare att bygga varumärke (om du inte finns blir du inte vald, det är den enkla sanningen)

2. Varumärket måste stå för något av värde för målgruppen (gillar jag inte vad ditt varumärke står för, kommer du inte ens med i min valprocess)

3. Värde måste mätas med magen, hjärtat och hjärnan (jag blir förälskad eller förförd med hjärtat, tänker efter med hjärnan och känner efter med magen).

Idag handlar värdet om allt från produkten eller tjänstens egenskaper, pris, tillgänglighet och image. Men också om de värden som du och det du erbjuder står för i form av moral och etik. Var och hur du tillverkar eller säljer din produkt eller tjänst, var den finns och vad den står för i tillvarons kretslopp och vilka som redan anammat och solidariserat med det du erbjuder mig.

4. När du har blivit vald måste du bygga och underhålla relationer (du är aldrig oersättlig, jag hittar ständigt nya val och nya möjligheter).

5. Utnyttja de nya mediernas möjligheter (det handlar inte längre om att ”göra kampanjer”, det handlar om att vara tillgänglig och nåbar hela tiden. Att bygga relationer.)

peace.jpg

Gott nytt år. Visst skall det här året bli det bästa någonsin. Och klokaste?

Vad lever vi i för samhälle?

Lektion 17, ämne: Hur samhället har utvecklats till att bli ett kreativt samhälle

När människan föddes på vår jord gick mesta tiden åt till att jaga föda och sakta tog bondesamhället form. Människan gick upp varje morgon och arbetade tills mörkret föll, man sådde, man skördade och man byggde.

Först för egen del, sedan också för möjligheten till byteshandel.

Från bondesamhället tog vi steget in i industrisamhället, arbetskraften centraliserades och du kunde helt plötsligt arbeta åt andra inom träindustrin, på bruken, stålverken eller i fabrikerna. Industrin blev samhällets stora motor.

Men i takt med att maskiner och teknik kunde ersätta det som det tidigare människor utfört, skapades informations- och kunskapssamhället med nya arbetsuppgifter. De nya naturresurserna handlade mer och mer om en annan sorts järnkraft – nu stavat med ”hj”.

house.jpgIdag kan vi sätta rubriken ”det kreativa samhället” på vår tillvaro.

En tid som kräver en konstant utveckling, en utveckling utifrån nya krav, nya normer och nya värderingar.

Snabbare, mera, nytt!

Under den förra tidseran skapade den vänstra hjärnhalvan vårt informationssamhälle. Nu tar vi steget in i ett samhälle där den andra halvan blir allt viktigare.

Känslor, värderingar, etik, etik, empati, artisteri och upplevelser styr allt mer vad vi gör — och vill.

I nästa avsnitt i serien om ”Hjärnkraft och Kreativitet” ska vi titta närmare på latteralt — och gutteralt tänkande.

…och hur skall man kunna lösa det här?

Lektion 16, ämne: Try harder

try.jpgÄr du nöjd med vad du kan, vad du gör och vad du har, då kan du vända blad och läsa vidare.

Förmodligen kan du lägga boken ifrån dig och istället använda den som dörrstopp eller trava den bland andra, ej färdiglästa böcker i bokhyllan.

För vill du tillhöra den fantastiska samhörighet som förenar de människor som ständigt utvecklar sin kreativa förmåga, måste du hela tiden vilja flytta fram gränserna för vad både du och andra trodde var möjligt.

klattra.jpg

You must try harder. And do it with a big smile.

En kreativ människa tänker omedvetet ”hur skulle man kunna lösa det här” så fort han eller hon ställs inför ett problem.

Lösningen behöver inte finnas där omedelbart, men utmaningen kommer att ligga och gro bland alla andra utmaningar, och poppa upp som en eller flera nya idéer dagen efter eller om ett år eller flera år.

Kreativa människor tänker ofta omedvetet, men njutningsfullt, ett steg längre. De vågar ifrågasätta och säga: ”men kan man inte göra så här?” medan andra suckar: ”men det är väl bra som det är?”.

try_harder1.jpgDet betyder inte att en kreativ person aldrig blir nöjd eller aldrig tycker att någonting duger.

Det betyder att han inte bara ser fler och nya lösningar än andra — utan också är beredd att pröva dem för att se om de fungerar.

Och blir dessutom inte besviken om de inte gör det. Utan då söker den kreativa människan nya lösningar.

Beredd att ständigt ”try harder”.

I nästa avsnitt i serien om ”Hjärnkraft och Kreativitet” ska vi titta närmare på hur samhället har utvecklats till att bli ett kreativt samhälle. För det har det väl?