Arkiv för 'LG´s Projekt' kategorin

Sida 2 av 3

Fredag den 7 maj öppnar Bondens Matbod sin gårdsbutik på Siggesta Gård!

fasad

Två bönder kom till stan med en dröm

En dröm om att starta en butik med förädlade matvaror, endast tillverkade på svenska råvaror av små livsmedelsproducenter. Hösten 2007 blev drömmen verklighet, Charlotte och Kenneth öppnar sin butik, Bondens Matbod, i Hötorgshallen.

hotorget

Drömmen blev till en vision, en dröm med en plan

Butiken i Hötorget har under sin korta existens utvecklats till ”en lanthandel mitt i stan där samtalet med kunden är lika självklart som maten”. Butiken fick för två månader sedan sällskap av en butik med servering i nya Sollentuna Centrum. Och den 7 maj inviger vi Siggesta Gårds nya gårdsbutik – Bondens Matbod.

disk

Bönderna har funnit varandra

Tre år senare blir nu idén om att öppna en riktig gårdsbutik på Siggesta Gård verklighet, en dröm som länge legat och grott hos gårdens ägare, Olof Stenhammar.  När Olof mötte Kenneth och Charlotte från Bondens Matbod uppstod ljuv musik i form av idén om en hel serie butiker av gårds- och saluhallskaraktär:

• En utvecklad Bondens Matbod i Hötorgshallen.
• En ny saluhallsbutik med deli och servering i Nya Sollentuna Centrum.
• En helt ny gårdsbutik på Siggesta Gård på norra Värmdö

Olof Stenhammar har, genom sitt familjeföretag Basen AB,  gått in som en av huvudägarna i Bondens Matbod. Ett moderbolag, ansvarigt för utveckling och varumärkesbyggande, har  bildats och de tre butikerna blir nu dotterbolag till nya Bondens Matbod AB.

blod

Höga ambitioner

Charlottes och Kenneths ambition är fortfarande att sälja mat från alla landskap i Sverige.  Definitionen av närproducerade livsmedel har inte några lokala geografiska begränsningar annat än att produkterna ska vara producerade i Sverige och ska innehålla svenska råvaror. Det handlar om allt från chark, ost, mejeri, ägg, bröd, mjöl och gryn, saft, sylt, marmelad, gelé, olja och vinäger, senap, honung, inlagda och förädlade grönsaker till fågel och vilt.

En viss del av sortimentet varierar också helt naturligt över säsong. Bondens Matbod ser en stor utmaning i att hitta leverantörer som tror på och värnar om den svenska matkulturen. Moderna varianter på traditionella matvaror. En smakupplevelse för kunden.

höna

Kunskap och trovärdighet

En viktig del av affärsidén är att sprida information och kunskap om varornas ursprung, tillverkning och innehåll samt att bygga långsiktiga relationer med våra kunder och  leverantörer och vara en naturlig länk mellan dessa.

Kenneth och Charlotte Karlsson, som har sina rötter i Stockholm men har bott på landet  i drygt 20 år. Charlotte utbildad på lantbruksskola har periodvis arbetat som djurskötare.  Efter några år på ett visningsjordbruk hittade familjen sitt småländska drömställe — som de idag har lämnat för att bosätta sig på den nya ”hemmagården” Siggesta.

”I första hand skall vi utveckla sortimentet och låta varje butik hitta sin egen särart. Sollentunabutiken kommer erbjuder t.ex färdiglagad husmanskost, tillredd i Siggesta Gårds  stora restaurangkök. Gårdsbutiken på Siggesta kommer att kunna samarbeta med Restaurang Ladugården och Orangeriet på Siggesta Gård.”

butik2 charlotte

”Vi har hittat hem till vår gård”

Vi kommer alltid att ha vår själs vagga i Hötorgshallen, men Siggesta Gård blir nu vår gård med basen för att även kunna erbjuda ”färdiglagat, hemlagat”, säger Charlotte och Kenneth. Svenska köket är hetare än någonsin. Samtidigt vill kunderna veta var maten kommer ifrån och under vilka förhållande och förutsättningar råvarorna har framställts. Det kan vi berätta för dem

En lång resa, även för mig

År 2003 inledde Olof Stenhammar den omfattande förvandlingen av Siggesta Gård till ett upplevelsecentrum för hela familjen och hela företaget. Olofs strävan var att erbjuda gårdens gäster naturnära upplevelser i den vackra svenska skärgårdsnaturen och den kulturhistoriska miljön. Samtidigt ville Olof behålla det aktiva jordbruket med uppfödning av köttdjur,  sädesodling och ett aktivt skogsbruk.
+´Man ska känna att man är på en bondgård när man kommer hit.

På Siggesta Gård finns mycket att göra och den grönskande omgivningen är en källa för ständig inspiration. Bara att gå vandringsleden genom viltåker och uppländsk skog med utsikt över Sxarfjärden är en upplevelse. På gården finns dessutom mängder av aktiviteter för den lekfulle – äventyrsgolf, fotbollsgolf, tipspromenader och boulebanor är uppskattade inslag, gärna i grupp.

skylt

Jag har haft förmånen att arbeta med Olof sedan 2003, mitt uppdrag har varit ”att som konceptuell ordningsman utveckla gården och gårdens innehåll”.

Idag är jag arbetande styrelseordförande i Bondens Matbod AB. (Man kommer upp sig här i livet :-)

Allt som står i tidningen är sant

svd17april

Så brukar det inte vara. men faktum är att det som ni kan läsa om Audiorama i dagens Svenska Dagblad (kulturdelen) är sant.

En dröm kan bli en vision — en dröm med en plan. Och en vision kan bli verklighet. Det har vår just blivit.

Ladda hem artikeln här: svd17april2010

Nu kan det sägas!

blundande_publik

Audiorama inbjuder till presskonferens måndag 19 april kl 13.30

Plats: Audiorama, Mindepartementet/Torpedverkstaden, Slupskjulsvägen, Skeppsholmen.
Tid: Måndag den 19 april klockan 13.30

Kom och möt:

Per Josefsson, Brummer & Partners, som nu går in som huvudägare i Audiorama, vilket säkerställer att Sverige nu får ett unikt bidrag till Stockholms kulturliv. Ett unikt auditorium för lyssnardramatik, ett rum för ljudupplevelser och en studio för ljudforskning på Skeppsholmen.

Kom och träffa:

Den svenskpersiska ensemblen bakom ”Blodsbröllop – Lyssnardramatik för unga” Audioramas första ungdomsföreställning bearbetad av och regisserad av Nasim Aghili. Blodsbröllop har spelats in med en tvåspråkig ensemble och produceras på två olika språk, svenska och persiska.

O.s.a, maila omgående till: lg@audiorama.se – eller ring och säg att ni kommer. Ring till 0705 91 65 91.
(Har ni inte möjlighet att komma nu på måndag, ring 0705 91 65 91 så bokar vi en ny tid speciellt för er.)

Visionen har levt i snart fyra år, för ett år sedan bestämde vi oss för att etablera det som ska kunna bli en svenska nationalscen för ljudupplevelser. Idag kan vi säga: Verksamheten startar i september/oktober 2010!

Välkomna!
Per Josefsson, Karin Starre, Magnus Roosmann och LG Nilsson
AUDIORAMA

Pressrelease_audiorama_16april

Jag tror att jag flyttar till Norge

norsk flagga

Det trodde jag aldrig att jag skulle få se mig själv att skriva.

Men vad kan inte svårtolkade regler för kulturen och nya omtag med Kultursamverkansutredningar (…puh!) åstadkomma?

I statsbudgeten för 2010 är den norska kulturbudgeten 9,3 miljarder norska kronor (11,6 miljarder svenska kronor), Ökningen jämfört med 2009 är på 820 miljoner norska kronor.

När de rödgröna partierna i Norge (Arbeiderpartiet, Socialistisk venstre och Senterpartiet) inledde sitt samarbete för fem år sedan var det på kulturområdet som de först blev eniga. Resultatet av överenskommelsen – Kulturløftet – var 15 konkreta löften inom området kultur. Den viktigaste punkten är att en procent av statsbudgeten ska gå till kultur 2014.

Skattelättnader istället för kultur

I Sverige har man haft råd med många miljarder i skattelättnader, somligt motiverat. Intressant är dock att jämföra att kostnaden för hela Kulturlyftet i Norge motsvarar en veckas skattelättnader i Sverige.

Då ska man komma ihåg att Norges befolkning är hälften av den svenska.

teatermasker

Glädjande besked för alla simmare och icke höjdrädda

Det finns områden som inte har samma uppförsbacke som kulturen. Medan engagerade frivilligkrafter kämpar för att få behålla t.ex Aspuddens anrika badhus, så meddelar Stadshuset generöst att man skall satsa en halv miljard (!) på upprustningar av Stockholms simhallar.

Dessutom finansierar Stockholms stad delar av det spektakulära kommersiella bygget, Globen Skyview, som kostat 79 miljoner kronor. En turistattraktion där man med en liten plastbits hjälp kan identifiera Stockholms innevärld…? Hm, var det inte Ericsson som sponsrar Globen?

Inget skall förta det andra

Men ibland undrar man om Stockholm enbart satsat på riskfria, ”lagom” nydanande projekt med tunga affischnamn. I dagarna överlämnade regeringens särskilda utredare Kultursamverkansutredningen (vilket namn!) — som drar upp riktlinjer för hur de statliga kulturbidragen ska fördelas i framtiden.

Pengar som staten tidigare öronmärkte för viss verksamhet, ska regionerna nu istället få bestämma själva över. De kulturpolitiska besluten ska fattas närmare medborgarna, är tanken och landets landsting ska alltså själva utforma en egen regional kulturpolitik.

pilar

Vad gäller saken, egentligen?

Statens stöd till kulturen ska kunna lämnas som ett samlat kulturbidrag till regioner eller landsting, som får större frihet att fördela budgeten. Dessa ska förhandla med staten enligt en förordning med t ex nationella mål och kriterier. ”Principen att staten träffar överenskommelse med landsting eller motsvarande går knappast att tillämpa i Stockholms län”, var kritiken när utredningens utkast presenterades — man underströk Stockholms roll som landets huvudstad och påpekade att situationen i Stockholms län är väsensskild från den i Malmö och Göteborg, där regionalisering bejakas.

Men tvärtemot vad Kulturutredningen föreslog undantas inte Stockholm från reformen

Vilket både de rödgröna och Stockholms kulturborgarråd Madeleine Sjöstedt (FP) invänder emot. Redan i år ska de fem utpekade regionerna förhandla med Statens kulturråd om pengar. Landstingen, där Gotland även inräknas, ska upprätta regionala kulturplaner där de fördelar statsbidrag till regional kulturverksamhet. Kulturplanerna ska vara treåriga. Man ska kunna planera, men de ska inte vara så pass långa att man låser in kulturen.

man

”Kultur måste få kosta”

Citatet har jag lagt på minnet efter ett givande möte med Daniel Sachs på Proventus, en del av det svenska näringslivet som satsar på att stödja kultur. Vi var båda överens om att ett rikt och levande kulturliv är en viktig del av ett samhälles utveckling. En del som påverkar medvetande, innovation, nytänkande och nyttigt ifrågasättande.

Långsiktigt kommer  inte ”portföljmodellen” att innebära några ökade kostnader, men på kort sikt kommer trycket på Kulturrådet att öka när man ska använda sig av två parallella modeller. Utredningen föreslår därför att regeringen bör överväga att tillfälligt omprioritera medel till de extra kostnader som kan uppstå under införandefasen.

Verkligheten för oss som lever för, med och (ibland) på kultur blir för en stund ännu mer förvirrad.

Kommer detta att fungera? Och hur?

Ett politiskt dirigerat kulturliv har ingen varit särskilt sugen på, så medan politikerna stod för fiolerna överläts efter 40-talets krig de konstnärliga besluten åt konstnärerna själva – så är till exempel Statens kulturråd organiserat, med sina referens- och arbetsgrupper, där sakkunniga tar ställning till bidragsansökningar och annat.

Kommer den nya modellen att innebära innebära ökat politikerstyre av kulturlivet, regionalt, på bekostnad av den så kallade principen om armlängds avstånd?

questionmark

Sant, men inte sant

Nu är det inte riktigt sant att politikerna inte dirigerar kulturlivet. Det gör de visst. Många politiker vill gärna lämna kulturella ikoner och spektakulära, genomförda projekt bakom sig, för att bli ihågkomna och hyllade.

Och då får tjänstemännen inom olika institutioner och nämnder hitta pengar och bidrag. Det är spelets regler, alldeles oavsett kulturutredningar med långa namn.

Stockholm protesterar

Madeleine Sjöstedt, kulturborgarråd, skriver idag på sin blogg att Stockholm borde få vara ett undantag och stå utanför reformen, hennes skäl är: ”…staten riskerar flytta över sin egen byråkrati till landstinget, landstinget tvingas bygga upp en struktur för uppgifter man inte tidigare haft, Sveriges största teater Stockholms stadsteater riskerar avbräck samt att staten tvingar fram en ny regional struktur i ett län som undanbett sig detta.”

lena

Samtidigt poängteras på annat håll idén med samarbete mellan kultur och näringsliv är viktig

Något som bl.a vår kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth skall tala för och om på Handelskammaren onsdagen den 24:e februari är samarbetet mellan kulturen och näringslivet.

Men är det en läpparnas bekännelse? För hur definierar man egentligen begreppet ”kultur” i rubriken ovan. Är inte förväntningarna det statliga kulturlivet?

publik

En sak är vi eniga om

Både jag och Madeleine Sjöstedt: En viktig utmaning är att den svenska kulturpolitiken alldeles för länge har handlat om hur verksamhet ska finansieras, och inte om hur tillväxten i kulturlivet kan stärkas.

Under min tid med Audiorama, den svenska nationalscenen för ljudupplevelser, har problemet för oss förvånande nog inte varit att finansiera vår verksamhet, däremot hur vi skall kunna slutfinansiera vår etablering — för att stärka tillväxten.

De vill ha våra produktioner och verksamhet, men de vill inte hjälpa oss med att skapa förutsättningarna. Moment 22.

AUDIORAMA — En nationalscen för ljudupplevelser

Jag har under det senaste året arbetat med en etablering av Audiorama på Skeppsholmen, i ett kulturcenter tillsammans med Teater Galeasen och Moderna Dansteatern. Ett projekt som på ett nytt och spännande sätt kan bidra till Stockholms kulturliv. En ny, innovativ verksamhet som skapar ett unikt auditorium för lyssnardramatik, ett rum för ljudupplevelser och en studio för ljudforskning på Skeppsholmen.

hus

Audioramas har fyra verksamhetsgrenar, alla efterfrågade

Audiorama Drama —  lyssnardramatik, men också för experimentella möten mellan ljud, skådespelare och publik har framför allt formulerats av Magnus Roosmann, Audioramas ena grundare, och ett flertal projekt är redan planerade och förberedda.

Audiorama Ljuddesign — extern ljudproduktion för kultur- och musiklivet. T.ex ljuddramatik i form av audiofiler för mötesplatser, museum och kulturella attraktioner,

Audiorama Ars Acustica — som kommer att ha fokus på musik, ljudkonst och hörspel. Inom denna verksamhet kommer vi att bygga upp samarbete med konstnärliga högskoleutbildningar nationellt- som internationellt, särskilt inom musik.

audiorsend3

Syftet är att erbjuda en arena för musik, ljudkonst och hörspel. Men också ge våra konsthögskolor en möjlighet till olika samarbeten. En sådan scen saknas i Skandinavien idag — den kommer att bli unik i Europa och internationellt uppmärksammad.

blick

Audiorama UNG — genom att producera lyssnardramatik för en ung målgrupp vill UNG genom en estetisk ingång, väcka frågor kring demokratiska ämnen som exempelvis jämställdhet och integration. Skapa en teaterform som tar hänsyn till barn och ungdomars specifika konstnärliga önskemål och behov.

Idag kan vi konstatera att vi uppnått nästan allt vi satt som mål

Audiorama är ett projekt som på ett nytt och spännande sätt kan bidra till Stockholms kulturliv. En ny, innovativ verksamhet som skapar ett unikt auditorium.

Vi har skapat en verksamhet som klarar sig och utvecklas på egna meriter i spännande konstellationer och med gränsöverskridande samarbeten, utan att hållas under armarna med ständiga driftsbidrag och stöd.

logos

Vi har redan etablerat samverkan med både forskning och utbildning

Detta genom initierade samarbeten med Kungliga Musikhögskolan, Dramatiska Institutet, Konstfack, EMS och KTH. Och de har tillsammans i dagarna gått ut i ett gemensamt upprop där de välkomnar möjligheterna med vår verksamhet (finns på vår blogg: www.audiorama.se)

Vi har en fantastisk lokal på Skeppsholmen, med ett tioårigt hyreskontrakt. Alla vill ha oss och vår verksamhet. Men ingen är beredd att ge oss den sista hjälpen för att färdigställa lokalen.

Samarbete mellan kultur och näringsliv?

Vi planerade vår etablering utifrån att först ha en bra finansiär i ryggen, en engagerad näringslivsrepresentant i form av Per Josefsson. Den andra tredjedelen i vår finansiering består av sponsring och samarbeten. En del där vi idag fått generös sponsring från aktörer som vill vara med i detta spjutspetsprojekt och ser aktiva synergieffekter för dem själva.

För att inte förlora någon tid har vi startat produktioner inom fyra olika verksamhetsområden, och tacksamma där fått mottaga produktionsstöd från både Stockholms Läns Landsting, Kulturrådet och Stockholms Kulturförvaltning.

lokalen

Men vad hjälper det om vi inte kan färdigställa det unika akustiska bygget i lokalen?

Det som gör oss unika i Skandinavien. I Europa.

Vi har blivit skickade runt mellan Kulturdepartementet, Kulturrådet, Stadshuset, Kulturförvaltningen, Stockholms Läns Landsting, Framtidens Kultur, Innovativ Kultur, Boverket och Tillväxtvrket. Och överallt var vi har kommit har man varit imponerade över vårt projekt och sett fram emot dess tillblivelse. Att vi lyckats skapa en så färdig produkt, med så unika samarbeten och med en egen trovärdig egen ekonomi.

Men det räcker inte

Det avancerade akustiska bygget är vår största utgift. Vår arkitekt, våra hantverkare och alla duktiga konsulter måste få kosta (även om vi fått fantastiskt generösa, ödmjuka och stödjande offerter). Vi måste handikappanpassa och inreda för barn och ungdom.

För det behöver vi hjälp för att få ihop den sista delen. Vi hade trott på ett samarbetet och stöd från det så kallade Kultursverige. Det hade gett oss den hävstång som möjliggjort att vi kunnat öppna upp vår verksamhet redan till sommaren.

Idag är vi både klokare och mer förvirrade än vi var när vår vision föddes

De släcker emellertid inte vår låga så lätt. Idén har engagerat och startat en glöd i ögonen hos alldeles för många. Men vi kan konstatera att kulturpolitiken inte är vår största hjälpreda. Oavsett nya utredningar och direktiv.

Eller är det någon som är beredda att övertyga oss om motsatsen?

(Vi kanske får flytta till Norge istället?)

Var har du dina visioner och passioner?

start

Ett nytt år. Hur ska du låta ditt nya liv bli?

Filmskaparen Roy Andersson säger i en intervju i Svenska Dagbladets kulturdel idag:

”Människorna mår inte så bra. Det genomsyrar hela samhället. Det finns en sådan brist på vördnad.”

Vad står begreppet ”vördnad” för i ditt liv?

Lugn, jag ska inte bli religiös, det ligger alldeles för långt från mig själv och mina värderingar

Det handlar mer om när du upplever stunden. Ögonblicket. Då hela kroppen och ditt inre blir varmt och pirrande över det du upplever. Skönheten hos något som bara är.

lg_T46

När du släpper alla jämförelser och förväntningar som handlar om pengar, kommersiella värden, makt och omgivningens förväntningar. Då du stannar upp och bara känner: ”Tänk att jag får vara med om det här.”

Det är så långt från julstinna TV-programledare, manligt hurtiga På Spåret-värdar, Anna Anka, konstruerade realisationer hos Siba och OnOff, bonushungriga näringslivsdirektörer, kareokesjungande Idol-vinnare, stelbenta paragrafryttare till Försäkringskassechefer och svartbottnade katolska präster man kan komma.

Julen skulle kunna vara en tid av vördnad, för annat än Expert, Stadium, OnOff och Duka

Då du stannar upp och reflekterar. Istället för att skruva upp tillvarons tempo till det olidliga tre veckor före julhelgen. Allt ska bli klart. Allt ska köpas. Jobbet skall avslutas. Granhelvetet skall tindra och glöggen vara varm. Och sedan skall det jävlar-min-själ njutas.

Efter fyra dagar undrar du när helgerna ska ta slut, så att livet blir som vanligt igen. För är det inte så att det är i vardagen du egentligen kan njuta dina stunder av vördnad?

Morgonen du bara mår så där väldigt bra, och vårljuset börjar återvända

Tänk att jag får uppleva det? Det nya yrkesmässiga utmaningen då du inte en enda stund reflekterar över vad utmaningen kan ge dig ekonomiskt eller prestigemässigt — utan bara känner lust. När barnbarnet ringer och vill göra något. När Gotland är så vackert som bara Gotland kan vara.

gotland

Det är stunder som är så långt från pensionstrygghet, bonuskåthet, jakt på större, bättre och dyrare.

Ofta när jag berättar om mina uppdrag och utmaningar, så ser jag en annan sorts värdering i folks ögon

Om, jag säger om, jag tjänat pengar på allt jag sysslat med känns det ibland som om jag skulle kunna skaka hand med Kamprad. Av tio projekt som jag under förra året la ned all min kreativitet, energi och engagemang i, kanske en knapp tredjedel var uppdrag som gav mig intäkter.

Och det gör ingenting. För de andra två tredjedelarna gav mig så mycket annat.

Jag värderar inte mina utmaningar på andra sätt än just vad det finns för utmaning i projektet. Glädjen över att känna att här kan jag tillföra någonting, det här kan jag utveckla till något bra, det här kan jag ta från idé till verklighet – det överskuggar allt annat.

Däremot har jag lärt mig en sak: anta inte en utmaning, gå inte in i ett projekt, acceptera inte ett uppdrag som du inte känner för.

night

Sover du aldrig?

Ibland är det svårt att få andra att förstå varför man i deras ögon arbetar lite för mycket, varför dataskärmen får lysa lite för sent på kvällarna, varför man lägger ned sin tid och själ i projekt som är ideella — eller har mil och år till skymten av lönsamhet.

En gång gav mig en god vän rådet att välja mer selektivt mellan uppdragen. Att tänka efter och bara välja de uppdrag som från dag ett också gav mig motiverad ekonomisk ersättning och garanterade förutsättningar.

Inte en enda dag har jag följt det rådet. Jag går alltid efter min känsla. Och inte för att jag idag kan mäta mig med Kamprad. Men jag lever ändå ganska väl. Och jag känner av och till en våldsam vördnad inför vad jag får syssla med.

Året som gått

Under året som gått så har jag fått de två av mina barnböcker bli verklighet, jag har fått jobba med och föreläsa för ungdomar som brinner inför livets utmaningar, jag har fått vara med om att lansera ett kommande, unikt museum i Nacka, jag har skapat en Äventyrsgolfbana som blir en blandning mellan minigolf och skulpturpark i Malmö, jag har fått vara med om att skapa förutsättningarna för en helt ny teater i Stockholm, jag har påbörjat processen att göra Velamsunds friluftsområde i Nacka till ett oöverträffat besöksmål för hela familjen Och jag har jobbat med en handfull andra stora projekt som ”kan” bli någonting.

logo

Nilssons lilla värld

Jag har också etablerat min blogg med mina personliga reflektioner om inkompetenta lokalpolitiker, pedofilistiska katolska präster, köplador utan servicekänsla, skärgården som världsarv, kreativitet och skaparkraft mm.

Ilon_o_fjärilen

Men också med reflektioner över stunder av vördnad. Mina barn och barnbarn. De små ögonblicken som i själva verket blir livets stora. Så fundera en stund inför det nya året. Vad kan du göra som skulle få dig att må bra. Att känna tacksamhet och tillfredsställelse.

Inte inför andra. Bara inför dig själv. Ditt inre och ditt hjärta. Gott nytt år alla vänner!

Bland det mest fantastiska jag har fått vara med om att skapa

Audiorama är en tuff och lång resa — men så oerhört spännande

Audiorama är, som ni som följer min blogg vet, en helt ny teater på Skeppsholmen (vi får nyckeln till vår lokal den 1 januari 2010). Teatern blir ett audiotorium för lyssnardramatik, ett rum för ljudupplevelser och en studio för ljudforskning på Skeppsholmen — i lokaler som bär på någonting rent magiskt.

lokalen

Audiorama kommer att ligga på Skeppsholmen tillsammans med Teater Galeasen och Moderna Dansteatern i Mindepartementet- och Torpedverkstaden, som förvaltas av Statens Fastighetsverk. Renoveringen är snart klar med planerad inflyttning januari 2010, första publik till våren 2010.

Audiorama blir ett rum och en mötesplats för lyssnardramatik, ljudkonst, högtalarbaserad konstmusik samt mediespecifik ljudkonstforskning som idag saknas i Sverige och Norden. Kanske i hela Europa. Ett mycket viktigt och dominerade inslag i Audioramas verksamhet kommer att fokusera på bl.a mångkulturella produktioner för barn- och ungdomar upp till 18 år.

Redan innan vi satt nyckeln i låset på dörren har alltså spännande verksamheter startat. Intresset för vår verksamhet är stort från alla håll: Musiker och kompositörer, författare och regissörer, lärare och pedagoger m.fl. Just nu har vi, förutom den rent praktiska processen med finansiering och byggnation fokuserat oss på två verksamhetsgrenar.

blick

Audiorama UNG:

Vi arbetar intensivt med utvecklingen av barn- och ungdomsverksamheten tillsammans med konstnärliga rådgivare. Genom att producera lyssnardramatik för en ung målgrupp vill UNG genom en estetisk ingång, väcka frågor kring demokratiska ämnen som exempelvis jämställdhet och integration. Skapa en teaterform som tar hänsyn till barn och ungdomars specifika konstnärliga önskemål och behov — vi kan erbjuda att ett nytt intresse och nyfikenhet kring skapande processer och delaktighet föds.

Audiorama Ars Acustica – ny verksamhetsdel för hörspel och ljudkonst inom elektroakustik musik föds:

Vi kommer att skapa ett upprop med en tävling för Nordens konstnärliga högskoleutbildningar — särskilt inom musik. Men sikte av en presentation av vinnande verk på Audiorama hösten 2010:

• Formen är öppen. Inom spännvidden mellan dramatik, hörspel, ljudkonst och musik
• Vi efterlyser originalverk för Audiotoriet, dvs mediespecifika verk.
• Verkens längd skall vara 15-20 min
• En jury med sex utvalda personer utses
• Uppropet går ut till skolor i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island och Åland

performance

Audiorama Ars Acustica Backstage

Med detta som grund kommer vi under 2010 också att starta ”backstage-kvällar” för hörspel och ljudkonst inom elektroakustik musik. Dvs en ”öppen scen” för utomstående som får testa sina verk i våra system och i vårt Audiotorium. Med möjlighet att uppföra detsamma för publik. Namnet på verksamheten blir Audiorama Ars Acustica i enlighet med den tyska def av uttrycket för akustik art.

Vi har inte vår lokals nyckel i handen ännu. Men det går inte att stoppa processen. Intresset är så stort. Audiorama är fantastiskt!

Vill ni följa vår utveckling, gå in på: www.audiorama.se

Vi syns och vi hörs. Audiorama finns.

byggejpg.jpg

Måndag och onsdag kväll denna vecka mötte en samling exklusivt utvalda en rad marschaller som ledde dem fram till Skeppsholmen kommande teater — Audiorama. En exklusiv visning av Stockholms kanske mest spännande teateretablering arrangerades bland verktyg, isoleringsrullar, stegar, golvpapp och nakna putsade väggar.

grupp1.jpg

Projektet presenterades i sin helhet, vi bjöd de inbjudna på lyssnardramatik — och alla ansvariga inom Audiorama var på plats. De ansvariga bakom idén: Karin Starre och Magnus Roosmann tillsammans med LG Nilsson, Jesper Eriksson, Marcus Wrangö, Magnus Bunnskog, Kai Piippo och Lennart Nilsson.

tappas.jpg

Var du där? Titta på vårt bildspel, klicka här: 24 augusti

skumpa.jpg

Radio Stockholm var där. Klicka här för att höra nyhetsinslaget: radio_sthlm_audiorama.mp3

Vad betyder det att synas på kulturdelens förstasida?

Audiorama är en teater för lyssnardramatik, ett rum för ljudupplevelser och en studio för ljudforskning — och samtidigt ett av de mest spännande och nyskapande projekt jag arbetat med

Under försommaren och sommaren har tagit Audiorama tagit nya steg framåt. Hyreskontrakt är skrivet på en magisk lokal på Skeppsholmen. Vår verksamhet har blivit tydligare. Kännedomen kring projektet har ökat. Samtidigt har vi tagit nya steg som handlar om att både säkerställa projektets kvalitet, se till att den praktiska tidsplanen hålls, att rätt människor involveras i projektet och att vi kan se fram emot en nödvändig finansiering.

Ett litet bevis på att vi håller på med någonting riktigt spännande, att det finns något i vår vision som kan skaka om — det får man när man slår upp dagens Kulturdel (22 augusti) av Svenska Dagbladet. Vi syns, alltså finns vi:

svd_2009-08-22_sid1.jpg

svd_2009-08-22_sid4.jpg

 

Media om Slaget vid Stäket, den 19 augusti 2009, 6 dagar efter visningen. Gjorde vi intryck?

nvp.jpg

Torsdagen den 13 augusti 2009 presenterade vi förutsättningen för, och upplägget av, ett historiskt center om Slaget vid Stäket i Nacka. En presentation som var dramatiserad med hjälp av karoliner, musikkår, teatergrupper och lyssnardramatik. Och det ”tog skruv”.

Stäket, den 13 augusti 2009, 290 år efter slaget.

karoliner2.jpg

Torsdagen den 13 augusti 2009 återvände Karolinerna till Stäket i Nacka. Och de var inte ensamma på plats, där fanns ett femtiotal inbjudna som fick en första information om Nackas kommande historiska center – Slaget vid Stäket.

picknick.jpg

Förutom en visning och guidning i de planerade lokalerna intill Baggens Stäket, i nuvarande Fisksätra Marina togs besökarna med ut till slagfältet – ”stormens öga”. Och där mötte de förutom representanter från projektgruppen (undertecknad och Helene Burmeister) också arkeologen Tomas Englund, som beskrev platsens bakgrund och historia.

grupp.jpg

Bidragen till ”lokalfärgen” var Teaterföreningen Krut, Södermanlandsgruppen med musikkår och Kulturföreningen Carolinen.

Audiorama, Stockholms kommande teater på Skeppsholmen, hade producerat lyssnardramatik som bidrog till att alla för fem minuter fångades mitt uppe i en illusion av att befinna sig 290 år tillbaka i tiden. (Ljudfilen finns att lyssna på i inlägget nedan!)

karolin.jpg

Vädrets makter välsignade dagen och om inte dagen går till minnet lika mycket som själva slaget gjort, är detta säkert en dag som många kommer att minnas.

Vill du uppleva delar av den magisk dagen? Klicka på länken, och njuta av vårt bildspel: staket_13aug2009.mov