Arkiv för 'LG om vad som händer i Gustavsberg|Värmdö' kategorin

Sida 2 av 11

Framtidens Gustavsberg är här. En del frågetecken, men det ser faktiskt lovande ut.

mitten

Förlåten lättad avseende framtidens Gustavsberg

I sanningen namn kanske press konferensen inte bjöd på några kioskvältande nyheter, men rappt presenterade kommunens konsult, f.d kommundirektören Magnus Hedenfalk hur Gustavsberg skall förtätas och utvecklas med 2300 nya bostäder.

Magnus gör i mitt tycke ett bättre jobb som projektledare i detta stora och betydelsefulla projekt än han gjorde som kommundirektör. Och vid sin sida har han den kunniga och begåvade utvecklingschefen Lars Fladvad.

Framtidens viktiga delar

För det första att knyta samman norra Gustavsberg i form av Munkmora och Vattentornsberget med övriga delar. Förslaget som presenterades i form av nya hus och nya vägdragningar var kompetent men föga överraskande. Förtätningen och utvecklingen av ”gamla” Gustavsbergs centrum (dvs bl.a den skandalösa parkeringsplatsen) fick mig inte heller att höja på ögonbrynen. En förtätning helt enkelt, länkad samman med idrottsområdet med ytor för bandy, ishockey och en ny tennishall. Man kan fråga sig varför ishockeyn får breda ut sig på flera ytor, medan det inte finns en enda konstgräsplan att uppbringa för fotbollen?

staden

Parker som avdelar, öppnar upp och binder samman

Det är också en viktig del i projektet. Dels en ny Stadspark vid kyrkan, som en del vill kalla för Bersåparken. Dels Idrottsparken som skall bli ett grönstråk från centrum mellan berg och hockeyhall för att öppnas upp vid Ösby träsk. Här kan jag ställa mig lite tvivlande till hur öppet detta stråk verkligen kommer att bli mellan en ful ishall och en bergvägg. Däremot gillar jag att man vitaliserar och skapar ytor vid Ösby träsk. Den tredje parken är den mest spännande och kallas för Fabriksparken. Låt mig återkomma till den.

Så långt mer ordning och reda än vida visioner

Jag är övertygad om att ”gamla” centrum behöver mer tillskott i verksamheter och liv för att det skall bli en levande yta. Nästa del är Kvarnbergsterassen, dvs nya hus på Kvarnbergets norra sida. 190-250 lägenheter i flerbostadshus. Förslagets som presenteras i skisser och modell känns lite kantiga och bumliga, jag hade hellre sett att man vågat ta ut svängarna i färg och form. (Är det någon som varit i Barcelona?). Att bygga på denna skuggiga norrsida kräver starka intryck och mycket värme. Får man hoppas på fler förslag på byggnation,

Äntligen har man förstått vattnets dragningskraft

Där ”mellanrummet˝ blir början till viken och hamnen planeras en entré i form av ett trädäck med trappor eller gradänger. En mötesplats, en njutningsplats. Bra tänkt! Läget bli lugnt i och med att man också har tänkt sig att stänga av den nuvarande genomfartsvägen mellan kyrkan och viken. Man öppnar istället upp den gamla genomfarten igen.

overview_fabriks

Fabriksstaden kan bli Stockholms Bo011

Jag kan faktiskt bara ösa beröm över planen och konstatera att duktiga konsulter lyft projektet till att kunna bli något helt unikt. Här finns det vågade, här blir man förvånad och möter nya ytor, färg och material runt varje knut. Här kombineras det historiska vingslagen med nya vågade höjder. Här skulle jag faktiskt kunna tänka mig att bo. Fullföljer man planen som den är skissade utan att fega ur, kommer det här att bli ett av Stockholms mest attraktiva områden. Här hittar man också den tredje parken – Fabriksparken som binder samman de norra och södra delarna. Lite New York, grönska, aktiviteter, gångstråk och platser för möten och vila.

Ett råd: ta er till Runda Huset och kika på modell och plan. Kräv sedan av politikerna och kommunen att sätta spaden i jorden!

Vilka är då frågetecknen?

Det första är tiden. Projektet måste starta så fort som möjligt. Skulle tiderna, konjunkturen och finansiella världsläget bli sämre finns det alltid risk för att Villeroy Boch börjar tveka. Och då blir det ingen ny fabrik, vilket i sin tur inte skapar förutsättningar för Fabriksstaden.

Det andra är satsningen på näringslivet. Ekobacken för industri och näring inom miljö etc måste också få högsta prioritet. Och näringslivet kring kultur och kreativa näringar måste kunna utvecklas till en större kritisk massa – här har vi vår unikitet och historia. Men för att detta skall kunna ta plats måste ytor frigöras, det räcker inte med att öppna upp små fönster inom den nya staden.

Det bästa vore om kommunen köpte Porslinsfabriken av Dag Landvik

Först köpa den, utveckla den med nya verksamheter inom kultur, skola och kreativa näringar (jag kan ge dem minst fem olika förslag på idéer) – därefter kan de säkert hitta en ny tagare i form av en förvaltande fastighetsägare som kan köpa fastigheten. Idag gapar Porslinsfabriken tom när den inte i foajén rymmer utförsäljningar och tillfälliga outlets.

På köpet borde kommunen frigöra Kattholmen, hamnens pärla

Lös den marina verksamheten på annat håll. Det kan gärna få finnas kvar t.ex båtförsäljning och bryggor. Men ta hand om det gamla badhuset och kraftstationen och gör Kattholmen till ett mål för möten och måltider.

Andra små frågetecken gäller byggnationen av seniorbostäder intill Strandvik. Personligen anser jag att seniorer skall bo bland barn och unga. Hatar den typen av ”gatered communities”. Och frågan är om inte Strandvikmiljön är värd ett bättre öde.

torget i staden

Jag skulle aldrig vilja bo i ett seniorboende, däremot gärna i en anpassad lägenhet ovanpå ett av fabrikshusen i den nya Fabriksstaden ;-)

Framtidens Gustavsberg…?

Skärmavbild 2011-08-22 kl. 09.19.12

2300 nya bostäder mitt i anrika Gustavsberg. Ett aktivt storstadsliv mitt i skärgården

Idag välkomnar kommunen till en presskonferens i det anrika och lita knasiga Runda Huset där vi skall få skåda in i framtidens sätt att kombinera storstadsliv med småstadens bekvämlighet – mitt i en stolt skärgårdsidyll.

Det handlar alltså om Framtidens Gustavsberg

I och med att Villeroy & Boch Gustavsberg AB flyttar sin produktion av sanitetsporslin till en annan del av Gustavsberg, Ekobacken, finns nu möjligheten att omvandla fabriksområdet till en  levande stadsdel med bostäder, verksamheter och service.

Hamn- och fabriksområdet, stadsdelen kan bli till en integrerad del av centrala Gustavsberg
med en stärkt koppling mot centrum. Planbeskrivningar över hela centrala Gustavsberg har tillsammans med visioner och illustrationer legat ute på ett sk samråd – som nu är avslutat.

Idag kommer arkitekter från Tengboms, ÅWL och WSP att tillsammans med fastighetsägare, investerare och kommunens politiker och tjänstemän i projektledningen att ”lätta på förlåten”.

Hittills tycker jag att man gjort ett bra jobb

En eloge till både projektchefen Hedenfalk och utvecklingschefen Fladvad. Det intressanta blir nu att få höra tidsplan, hur konsekvent och ”fullständigt” planen kommer att genomföras, eventuella frågetecken eller hot till konflikter och hur starkt konsensus det är bland fastighetsägarna i området. Men också hur man tänker lösa trafikfrågorna, omläggningar av genomfarter mm.

När det gäller hamnen har ju bl.a Dag Landvik ställt sig utanför arbetet och delar av dialogen. Och det område som han representerar är ju trots allt hamnens ”framsida” och ytor för sociala möten.

Rapporterar vidare.

Sommarens konstaterande: Världen och vår omvärld leds av sopor

båtklubbens_sopor

Detta konstaterande gäller både för närsamhället och den stora världen

Bilden ovan är från Gustavsbergs båtklubbs brygga i morse. Jag som trodde att båtägare brydde sig om naturen och undvek att smutsa ned. Så fel man kan ha. Här låter båtägarna soporna svämma över på sin egen ”bakgård” – finns det inte plats i soptunnan, släng skiten bredvid. Kanske någon annan tar reda på eländet.

Jag har alltid undrat vem den där ”någon annan” är?

Den som ansvarsfullt tar fram en svart sopsäck, plockar upp skiten och visar att båtklubbens medlemmar faktiskt tar ansvar för sitt område. Vad står det i GBK´s medlemsregler..?

GustavsbergsBK

På ena sidan bryggans låsta grind ligger båtar för miljoner förtöjda, på andra sidan växer sopberget.

Skäms, båtklubbsmedlemmar!

Attityden och bristen på ansvar är en spegelbild av världen idag

Europa befinner sig i en extremt problematisk situation, som det blir mycket svårt att ta sig ur. Ett resultat av bristande kompetens, politisk oenighet och självförnekande. Förmågan att inse hur illa man egentligen mår. Och konsten att leva över sina tillgångar.

Det kan dröja upp till fem år innan det ljusnar

Vi ser fram emot en låg tillväxt, stigande arbetslöshet, minimala löneökningar och en ökad press på välfärden. Grekland försöker trygga lugnet genom ett åtgärdsprogram som få tror att de går i land med. Vad blir resultatet? Katastrof, jag lovar.

Berlusconi, denna odrägliga mansgris, har lett sitt land till en liknande katastrof. Men han vägrar fortfarande att inse det. Portugal, Spanien, Irland står näst på tur…

Listan kan bli längre över länder som går mot svårare tider.

usa_flag

Parallellt ser vi nu en utveckling i USA där sänkt kreditbetyg ställer världsnationen inför ett faktum de aldrig kunnat drömma om

En historisk händelse, men förbannat logisk. Här har vi ännu ett land som räddat sin standard genom att öka hastigheten på sedelpressen och öka sin lånebörda in absurdum. Och som vägrar fundera över ordet solidaritet.

En global kris är nära

Samtidigt blir tillväxten och makten i t.ex Kina allt starkare. Vilket också gör deras ekonomiska inflytande på USA allt starkare. Men vad händer med deras inflytande …om USA ”inte kan betala”?

Överskatta inte Kinas betydelse i framtiden

Hela deras tillväxt bygger på att tillverka billigare, att plagiera och nu även att köpa upp ägarandelar i utländska företag. Varför? Jo därför att de saknar den förmåga som framtiden måste bygga på; innovationskraft.

I takt med att Kinas välstånd ökar, ökar deras löner och till sist blir det inte längre billigt att tillverka i Kina, och världens alla marknader kommer att leta efter nya, billigare länder att lägga sin tillverkning i. Och vad gör Kina då?

china

Vad hjälper det om du på kinesiska högskolor och universitet lär dig det som vår, inte så smarta, svenska utbildningsminister värnar om; matematik, historia, religionskunskap etc snabbare och bättre än på våra svenska skolor? Om du inte samtidigt stimulerar eget tänkande, kreativitet, lust, idékraft och innovationsförmåga?

Välkommen tillbaka från sommar och semester

Inse att det är här och nu möjligheterna finns. Om du har vilja, idéer, genomförande kraft och lust.

Det går bra för Sverige, även om naturligtvis även vi kommer att påverkas av den globala ekonomiska krisen. Men här finns det utrymme för utveckling. Se bara på den svenska turism som förra året i Sverige omsatte 245 miljarder kronor – en ökning med 45 procent sedan 2010. Enligt prognoserna kommer antalet turister från utlandet att öka med 80 procent fram till år 2020. (Hur hanterar vi detta faktum i Gustavsberg och Värmdö?)

attityd

Det finns fler tillväxtområden, och fler kommer att skapas om vi tar tillvara på möjligheterna både nationellt och lokalt. Och här måste det till attitydförändringar, en tro, en lust och en vilja.

Vad har vi för möjligheter när det gäller Värmdö och Gustavsberg till exempel. Vad ser vi för möjligheter? Vad gör vi för att ta vara på olika människors initiativförmåga, idékraft och kompetens på hemmaplan? Vad gör vi för att samarbeta?

Plocka upp soporna från vår egen ”bakgård” till exempel…

Under morgonpromenaden väcks minnena upp på nytt

matateljen

Som jag tidigare skrivit om är det många med mig som saknar Restaurang Glashuset

Om strävan är att göra Gustavsbergs Hamn till Värmdös motsvarighet till Skeppsbron och Nybroviken. Dvs porten till Värmdö och länken till skärgården. Då undrar man hur man tar emot dagens turister och besökare, och hur man även tar vara på och hanterar våra hemma boende? Hade vi inte haft enskilt duktiga entreprenörer som Delselius och Hinke med dotter, Ragnar på Blå Blom och Roffe på Sushibaren så skulle hamnen vara lika död på njutande folkliv som en avfolkningsort i Norrland.

Vad satsar kommunen på för aktiviteter och evenemang i vår kommuns hjärta?

Vilka enskilda behjärtansvärda initiativ går man in och stödjer? Igår kunde vi läsa i NVP hur lokala företag kritiserar kommunen på brist på lyhördhet, stöd och engagemang. Jag som arbetar som konsult inom detta område för andra kommuner runt Stockholm och ute i Sverige vet hur det kan vara. Har vi en kulturchef i kommunen? Vem är ansvarig för turism? Hur ser deras samarbete ut med vår näringslivsdirektör? Eller de kanske alla har semestrar, är ute och reser och charmas av vad man gör i Roslagen, på Gotland, i Malmö eller i Skåne.

Hoppas de lär sig något innan vår särart suddats ut och möjligheterna försvunnit.

Och när jag nu återigen njuter av den underbara morgonpromenaden runt hamnen så möts jag av ett semesterstängt (!) ”Glashus” – eller ”Matateljén” som någon med hål i huvudet namnändrade ett investerat varumärke till.

Suck!

Kommer ni ihåg Restaurang Glashuset?

galshus_ute

En sådan här dag, när temperaturen kryper över 22 grader i skuggan längtar jag efter Kajsa och Restaurang Glashuset

Kajsa Åkerblom startade och drev under ett antal år en av Värmdös mest uppskattade restauranger. På bästa plats i Gustavsbergs Hamn, med uteveranda mot viken. Fortfarande kan man hitta spillror av Restaurang Glashusets på nätet under adress: www.restaurangglashuset.se – trots att pärlan i hamnen idag är förvandlad till en för det mesta stängd lunchrestaurang med en helt annan kvalitetsambition.

glashuset_08 glashuset_05 glashuset_03

Lunchpärla, familjerestaurang och nöjeskrog

Restaurang Glashuset i Kajsas vård uppfyllde alla kriterier.

Gustavsbergs Hamn, där storstad möter skärgård, och där en industriell tillverkning av porslin fortfarande lever sida vid sida med yrkesverksamma konstnärer och formgivare inom keramik och porslin är värd en riktigt bra restaurang. Hamnen är idag en i högsta grad levande mötesplats för människor och kultur, människor och kulturer.

Men skulle kunna ha så mycket fler besökare, och mer liv. Bra caféer, barer och restauranger föder liv. Föder affärer.

closed

Idag är uteserveringen tom och öde, restaurangen stängd och bommad varje kväll

Tala om att inte förstå vilka möjligheter som finns. Kajsa skildes från verksamheten när hennes och fastighetsägaren inte längre drog åt samma håll.

Sedan dess har Kajsa varit med om att etablera den fantastiska succén vid Nytorget – Nytorget Urban Deli. Ett mat och pratställe där man lyckats förena frukost, lunch, barliv och middagskrog tillsammans med saluhallstänk och närbutik.

Restaurang Glashuset har nedgraderats till Matateljén och lunchkrog.

Skärmavbild 2011-06-28 kl. 09.45.35

Vem minns inte sommarkvällarna med vännerna på verandan?

Helgbrunchen, julbordet, nöjeskvällarna, stand up-veckorna… Kajsa, tänk om du ville komma tillbaka? Kajsa har inlett nya och mer spännande steg på sin karriär bland mat, vin, nöjen och folk.

Så ska man få Restaurang Glashuset att leva upp igen, måste nya idéer till. Och de finns ju nästgårds.

bistro

Bistro Gustavsberg är en alldeles utmärkt restaurang i hamnen

En restaurang vars verksamhet skulle må bra av att få kunna blomma ut bättre. Här finns en krögare med dotter som har en erfarenhet av bra mat, gott humör och gästvänlighet. Men som också har erfarenhet av att driva nöjes- och musikkrogar.

Varför inte släppa dem ansvar för Glashuset? De som kan – och de som känner för hamnen.

gustavsbergs_glashytta

Dessutom: I Restaurang Glashuset finns en av Sveriges mest gömda Glashyttor

En publikmagnet, och en fantastisk resurs för våra glaskreatörer är stängd och bommad.

Som en juvel inne i restaurangen ligger Sveriges kanske modernaste glashytta. En miljoninvestering som ligger för fäfot! Vilken totalt outnyttjad attraktion, för krogen, för hamnen och för Värmdös turism.

Hur kan man först investera miljonbelopp och sedan bomma igen en sådan resurs? Fråga Dag Landvik.

glashus

Om jag fick ansvara för hamnens utveckling

Då skulle jag inse hur viktigt bra mat- och nöjesställen är. Jag skulle snabbt fatta var de allra bästa lägena finns, som är unika för hamnen. Därefter skulle jag vända mig till Bistro Gustavsberg och säga:

- Hörni Hinke och Sophie, vad säger ni om att ta ansvaret för Restaurang Glashuset? Mina krav är att ni skall erbjuda bra och prisvärda luncher, skapa en trevlig familjekrog och gärna ge den en nöjesprägel på helgerna. I gengäld får ni 75% hyresrabatt första året, 50% andra året och 30% tredje året. Lycka till!

Äsch, nu är jag ute och drömmer igen. Sånt här händer aldrig i vår kommun.

Värmdö har två bra lokaltidningar och nu också ett ytligt reklammagasin

Äldst av dessa tidningar är Värmdö Journalen

I Birgit Wahrenbergs varsamma och noggranna händer, med kärlek för kommunen, har tidningen utvecklats från en kommuntidning till en fristående ”skattkammare” med information som berör oss alla som bor och lever här.

birgit journalen

Värmdö Journalen görs av människor som bor och verkar i kommunen. I sex nummer per år kan vi hitta frågor om kommunens planering, näringsliv, barn- och ungdomsfrågor, sociala verksamheter och föreningsliv. Men också om liv och leverne i Värmdö – både nu och förr i tiden. Här kan Värmdöborna komma till tals och här finns stora mått av intressant kommuninformation. Måhända i kanske inte den allra mest moderna lay out – men det är kanske det som gör att tidningen känns så ärlig.

Värmdö Magasin – med ett par år på nacken

Carin Carlsdotter Danell har med hjälp av en lokal redaktion som gillar Värmdö skapat ett trivsamt magasin för att få fler att upptäcka vår sköna skärgårdskommun. Personerna som porträtteras kan vara din närmaste granne och ställena tidningen tipsar om är aldrig långt borta.

Magasin

Läsvärt, trivsamt och med en stolthet för och kännedom om vår unika kommun. Nu växlar redaktionen upp med samma service fast på webben. En hemsidan med nya inlägg och utflyktstips. Se: http://varmdomagasin.se/

Två tidningar med hjärta för Värmdö, och nu har denna skara utökats med ett glättat och trist standardiserat reklammagasin

Värmdö Paper – bara det engelska tilltalet i namnet känns malplacerat. Reklammagasinet produceras av Lidingöbaserade NewsFactory vars affärsidé är att ”skapa framgångsrika och kostnadseffektiva kommunikationsplattformar för företag, organisationer och offentliga institutioner”.

Jag tycker personligen bättre om tidningar som utgår från en vision, en idé och en redaktionell kvalitet. Inte bara strävar efter att ”erbjuda kreativa skräddarsydda lösningar för att koppla ihop säljare och köpare”.

bla1 bla2

Det här känner man med hjärtat när man bläddrar igenom Värmdö Paper, intill förväxling likt Täby Paper, Danderyd Paper, Lidingö Paper och Nacka Paper. Du hittar till största delen samma artiklar och inslag i alla tidningar (se nedan!). Förutom en del sidor med lokala tips och notiser.

News Factory

Jag gillar inte tidningar, hur flinka producenter Lidingöbaserade News Factory än må vara, som utgår mer från att skapa smarta konstruktioner för annonsörer – än att skriva om det som vi läsare vill läsa.

Och en bra lokaltidning produceras alltid lokalt. En tidning för oss som bor och verkar här, och som engagerar oss i kommunen, skall produceras med kunskap och insikt – på Värmdö.

(Därför nämner jag inte Nacka Värmdö Posten, mäklarbranschens annonsblad, i detta sammanhang. Jag lovar att ta med dem i denna analys då de startar en lokalredaktion för Värmdö – på plats i vår kommun. Varför inte i Gustavsbergs Hamn? Och den dag som de vågar leva upp till sin roll som rotande och avslöjande tidning och ta tag i inte minst den politiska oreda som vi har i kommunen. Detsamma gäller för tidningen Mitti.)

Hur agerar då en kommun med två bra och starka lokaltidningar?

Stödjer kommunens representanter som kommundirektören, näringslivsdirektören, kulturchefen (om vi nu har någon?) och kommunikationsdirektören de lokala och ambitiösa företagarna på det sätt de vill påskina?

Med andra ord: samarbetar de och arbetar kommunen aktivt tillsammans med vår två inhemska tidningar

Hittar man möjligheter till att hjälpa varandra? För kommunens bästa. Eller gör man som Värmdö? Smickrade flirtar med backslickförlaget från Lidingö.

Konkurrensen är fri, men borde man inte som kommun värna mer tydligt om de inhemska entreprenörerna

Men jag är inte förvånad, just nu arbetar jag för fem olika kommuner och den här kommunen upphör aldrig att förvåna mig.

Men jag vill som skribent och engagerad kommuninvånare ändå passa på att ge min stora eloge till Birgit och Carin. Ni gör ett helsickes bra jobb!

Äras ska de som äras bör

Kommer ni ihåg att jag skrev om snöhögar så dumpades av på min tomt?

Dag för dag under vintern så plogade man in allt fler snömassor och medföljande sand, salt, stenar, papper, ölburkar, hundskit och sopor på min tomt. För varje dag som den gulvita snön smälte bort så liknade min tomt alltmer ett smutsigt grusupplag på industrimark.

Snöhögen blev flera meter hög innan jag ilsknade till och kontaktade kommunen. Ingenting hände och jag gjorde då en miljöanmälan. Då fick jag svar från Leif Eriksson, Biträdande Samhällsbyggnadschef som tillskrev mig i egenskap av vägfogde:

”Jag beklagar dom olägenheter som uppkörd snö har orsakat er, vi skall idag fredag se till att detta tas bort samt vid upptorkad mark städa och komplettera med jord och gräsfrö. Vad gäller parkerade bilar efter vägen kommer marken att återställas och jordstenar eller liknade att läggas ut för att förhindra fortsatt parkering.”

Detta mailsvar kom den första april – och nu när sommaren visar sig från sin bästa sida ser det ut så här fint på min tomt:

bild2

Nu hoppas jag också att närboende bilägare förstår vinken, och inte använder tomt och dikesren som P-plats

Vägen är smal, trafikerad och numera också frekventerad av både äldre som ser och går illa och barn som springer fortare än de tänker sig för. Dessutom är det en hörna i en fyrvägskorsning.

Kommer jag få se gräset växa upp? Ber i alla fall att få tacka de ansvariga för snygg hantering av ärendet!

Tufft jobb att hålla fasaden. Eller..?

vittrar

Håller Gustavsbergs Hamns vision på att vittra sönder?

I veckans nummer av lokaltidningen Mitti tycker fastighetsägaren Dag Landvik att min kritik om hamnens uteblivna utveckling är orättvis. Han anser att han redan kommit en god bit på väg för att uppfylla den kulturella vision han hade när han köpte fastigheterna.

Jag överlämnar till hamnens besökare att i sommar själva bedöma om det är sant.

Sant är emellertid att fasaderna bokstavligen vittrar sönder

Huset som förbinder Tornhuset med anrika Packbodarna tappar bit för bit av sin fasad. Det ger inte bara ett ovårdat och ansvarslöst intryck av hamnen, det utgör också en ren fara för hamnens besökare.

Man kan tänka sig vad som kan hända om ett större stycke nedfallande bruk och puts hamnar i huvudet på någon, eller hemska tanke i någon barnvagn.

vittrar2

Av den som förvaltar hamnen kräver man ansvar

Precis som man gör av den som förvaltar ett kulturområde i en citykärna eller K-märkta enskilda fastigheter. Det handlar om fastighetsskötsel, vård av gräs och planteringar och skyltning. Men också vård av hyresgäster.

Frågan är vad hamnens hyresgäster tycker om slarvigt uppställda koner för att varna för nedfallande puts och bruk?

Vad har Gustavsberg gjort för att få alla dessa usla fastighetsägare?

hamn_panorama

Låt mig först göra en sak klar: Gustavsberg har alla förutsättningar att kunna bli någonting helt fantastiskt i framtiden

Glöm gamla Gustavsbergs centrum, det kan möjligtvis bli en trafikcentral för bussar – med lämpliga servicefunktioner som Pressbyrån,  Apotek, Delselius alltid lika trevliga konditori och någon videobutik.

Skärmavbild 2011-05-12 kl. 09.50.50

Idag hanteras Gustavsbergs Centrum av Genesta, ett oberoende fund management bolag med inriktning mot kommersiella fastigheter i Norden och Baltikum. De ska nog hålla sig till Baltikum, för vad de under de senaste åren lyckats göra med Gustavsbergs Centrum ska vi nog bara stryka ett stort, svart streck över.

Hyresgästerna flyger ut och in ur butikerna mellan snabb etablering, nedläggning och uppsägning, och kvaliten handlar mer om lågpris och utförsäljning än den moderna upplevelsebaserade närshoppingen och servicen.

Att centrum med sin livsfarliga och misskötta P-plats dessutom mer liknar Baltikum under sina värsta dagar än en vacker skärgårdsregion kan vi alla uppleva var dag

Skärmavbild 2011-05-12 kl. 09.46.44

Gustavsbergs Hamn och den kommande Fabriksstaden – dvs utvecklingen av det gamla fabriksområdet är den stora potentialen

Eller skulle kunna vara det, om det inte satt fel fastighetsägare till det unika och kulturellt intressanta gamla fabriksbeståndet – Gustavsbergs Hamn AB med Dag Landvik som ”envåldshärskare”. Ett finansiellt läckande imperium som står utanför alla diskussioner om samverkan och samhällsplanering.

För några år sedan var visionerna stora om levande mässhallar, glashytta, Restaurang Glashuset, fler nya aktörer och målet att bli ”en mötesplats för människor och kultur”. Den sista frasen välbekant för mig själv eftersom jag under fem år arbetade åt Dag Landvik som projektledare – och formulerade just den visionen.

Idag ser jag med förtvivlan över hur fastighetsmäklare tar över de bästa lokalerna, verksamheter som glashyttan läggs i malpåsar.

galshus_ute

Restaurang Glashuset, en gång en mötesplats med bra mat och folkliv på sommarens uteveranda, har blivit en kvällsstängd och usel ”kantinrestaurang”.

Hur många miljoner har läckt ut i intet ur Dag Landviks imperiums plånbok?

Uppskattningsvis så kostar de två hallarna – Gamla Porslinsfabriken och Glashuset – honom 4 – 6.000:- styck per dag, när det inte är någon verksamhet där. Multiplicera det med åtta års innehav gånger 365 dagar. Vad som än händer i lokalerna, tillför intäkter. Men likväl låter Dag lokalerna så tomma och chansera.

masshall_fabriken

Undra på att han nu under ett halvår har haft en handfull balter boendes i den gamla fabrikens kontorsrum medan de, förmodligen konkurrenskraftigt billigt gentemot lokala hantverkare, renoverat delar av fastigheten. Om det sedan är tillåtet att upplåta boende i dessa lokaler, den frågan lär väl inte den konflikträdda kommunen ha ställt?

Hur etablerar man en ny stadsdel, ett nytt centrum och en ny mötesplats?

Man har en tydlig idé och vision. Och man ser till att leva upp till den. Bevisföra vad man sagt. Man sätter ödmjuka hyresnivåer tills de första hyrestagarna tryggt har hunnit etablera sig och tills marknaden börja upptäcka och komma till platsen.

Ju större besöksströmmar, jul fler bra aktörer, butiker, caféer och restauranger, desto lättare blir det att därefter sätta marknadsmässiga hyror. Och tjäna pengar.

Gustavsbergs Hamn AB och Dag Landvik gick den andra vägen

Man satte höga hyror från dag ett. Jag vet, eftersom min hustru drev en möbelbutik i hamnen under tre år – innan hon tvingades lägga ned för att inte köra privatekonomin helt i botten.

De som kan betala hyrorna är tydligen fastighetsmäklarna

Detta gäller både sunkiga Gustavsbergs Centrum och hamnen. Går man ned i Gustavsbergs nedslitna och tragiska centrum så möter man fyra fastighetsmäklare och ett otal bankfönster nedsmetade med fastighetsobjekt från en handfull mäklare. Tur är väl det, skulle en del säga, annars skulle det väl gapa fler tomma skyltfönster i centrum och dess lilla galleriagång?

maklare

Nu är också vårt vackra hamnområdet fullständigt invaderat. De vackraste butikslokalerna i de bästa lägena rymmer idag ännu fler fastighetsmäklare. Husman Hagberg har det strategiskt fina hörnläget i Glashuset.

Svensk Fastighetsförmedling har anrika fd Packbodens kanske bästa lokal.

Wallenbergs Fastighetsförmedling (fd ERA) ligger visserligen lite ”baskymt” mellan polisen och Hotell Blå Blom – men Bjurfors har nu lämnat den gamla kyrkolokalen ovanför Ekvallens Idrottsområde och flyttat in i Tornhuset, och hamnens kanske allra finaste lokal.

Efter att historiskt ha rymt post- och väntsal för ångbåten, den lokala polisen och under senare år turistbyrå, galleri och allra senast den charmiga butiken Tornhuset så kommer vi från och med nu möta ännu en mäklare där.

Dag Landvik har förmodligen upptäckt att han tjänar mer (förlorar mindre) på att hyra ut till kontor än andra verksamheter som butiker, kulturell verksamhet, gallerier, turistbyrå etc.

Tornhusbutikens verksamhet lär flytta in en tänkt galleria i Porslinsfabrikens hörnlokal där en klädesbutik just nu fyllt lokalen med liv en tid Det finns även tankar på att flytta in Gula Byggningens charmiga presentbutik dit. (Butikens nuvarande lokaler under konsthallen kanske fastighetsägaren får in mer hyresintäkter på genom att hyra ut som kontorslokaler? Eller varför inte flytta in ett par mäklare till även i Gula Byggningen?)

I centrum och hamnen har vi just nu runt åtta Fastighetsmäklare. Behöver vi verkligen det?

1258364986_4b01203a9aab9_13eefcbbb10cdeb20c4dcf29a5db8b70_504_500

Alla trodde att räddningen var när Dag Landvik och Landvik & Dahl köpte de unika fabriksbyggnaderna i hamnen. Inklusive jag själv.

I fem år arbetade jag som konceptuell projektledare för Dag Landvik och Gustavbergs Hamn AB med att utveckla detta unika kulturområde. Från 2002 och fem år framåt lät vi bit för bit hamnen återfå sin forna stolthet.

Under 5 år formulerade vi visioner och påbörjade arbeten med renoveringar och etableringar i form av mässhallar, konferensytor, mötesplatser, konsthall, butiker, glashytta mm — och jag lärde mig vilka unika värden och vilken inneboende kunskap som finns i denna miljö.

vardshuset_1870

Värden som man måste handskas varsamt med

För att åstadkomma en långsiktig och bestående framtida förändring i hamnområdet, så handlar det om tydlig riktning, men också ett engagemang från de fastighetsägare som finns där. Och efter  fem år blev jag orolig när jag förstod att Dag Landvik inte var medveten om att det var en process som också handlade om att tillvarata andra människors erfarenheter, kompetenser och engagemang.

dagiNvp

Dag Landvik trodde till sist inte på någon annans kompetens än sin egen. Han ville inte heller värdesätta eller betala för andras engagemang och arbete. Processer stannade upp, organisationen löstes upp, tjänster halverades, medarbetare lämnade hamnen besvikna och stukade, den fantastiska Glashyttan stängde och Restaurang Glashuset förlorade sin krögare.

Dag tvingades efter ett antal interna kontroverser med Landvik & Dahl, som bl.a handlade om stora ekonomiska belopp och skulder, köpa ut sina partners för att själv ta hand om den framtida utvecklingen av de unika fastigheterna och verksamheterna i Gustavsbergs Hamn.

Det enda alternativet var att Dag trädde tillbaka och att Landvik & Dahl hade tagit över fastighetsbeståndet, vilket definitivt hade varit en bättre lösning för hamnen.

Gustavsberg innehåller Sveriges kanske mest spännande keramiska historia

En historia som också innehåller arbetarhistoria, facket kontra ett patriarkaliskt bruksvälde. Här finns alla delar från fattigungar till konstnärligt skapande, design och svensk industrihistoria. Vart tar detta arv nu vägen. Var får det sin plats i den framtida samhällsuppbyggnaden av centrala Gustavsberg?

Det glimmade emellertid till för ett tag sedan

Det var invigning av Företagarcentrum i Tornhuset i Gustavsberg. Ett ”centrum för samarbete mellan näringsliv och kommun, mellan arbete och politik”. I det bästa läge man kan tänka sig i Gustavsbergs hamn. Smakfullt och lagom trendigt inrett. Inte ens fulla två år efter att tankarna formulerats och sonderingar gjorts, var Företagarcentrum ett faktum.

Det viktigaste begreppet av alla för denna nya idé var samarbete – ett öppet, generöst och långsiktigt samarbete mellan kommunen, hyresvärden och initiativtagarna.

Skärmavbild 2011-05-12 kl. 10.05.36

Idag talas det öppet om stora konflikter, massuppsägning och en omskakad verksamhet. Ej infriade löften, obefintlig kommunikation och förståelse mellan hyrestagare och värden är ett faktum. Egenföretagare söker sig därifrån efter bara någon månad.

Vad har Gustavsberg gjort för att få alla dessa usla fastighetsägare?

Vad har kommunen tagit för roll och ansvar i detta? Varför vågar ingen öppet stå upp och bli förbannad, engagerad och kritisera och ifrågasätta. Var står Värmdös näringslivsdirektör, nya kommundirektören, kommunikationschefen och politikerna för i den här frågan?

Det är knappt att man vågar ställa frågan, för gör man det får man ofta en knäpp på näsan som varandes besserwisser, elak och okänslig kritiker eller så blir det bara iskall tystnad.

Värmdö har ju knappast någon tradition av öppenhet, dialog och information

Inte ens våra lokaltidningar som Nacka Posten vågar göra en journalistisk granskning. De hyllar istället enstaka händelser i hamnen som att TV just nu spelar in ett av sina program i Glashuset som om vore det ett helt nytt genombrott i hamnens utveckling.

annonser

Nej, Nacka Posten är precis som Gustavsbergs fastighetsägare lika tacksamma över alla fastighetsmäklare, som de också lever gott på.

I senaste numret av NVP så var 21 av 74 sidor fyrfärgssidor med mäklarannonser – en fjärdedel av tidningen…

Till sist vill jag dock hylla de som trots allt bidrar till att göra stora delar av hamnen till en fantastisk plats:

De duktiga tjejerna bakom Gustavsbergs Konsthall, fantastiska Gustavsbergs Porslinsfabrik, Delsleius Tornhus-konditori, vår egen Sushi restaurang, de båda antikbutikerna, Keramikstudion, Hotell Blå Blom, Gustavsbergs Porslinsmuseum och alltid lika välsmakande Bistro Gustavsberg – samt alla butiker med kläder, prylar, glas och porslin.

Samt naturligtvis hjärtat och själen – alla duktiga konstnärer, designers och konsthantverkare i ateljéerna.

Skärmavbild 2011-05-12 kl. 09.45.48

Jag vill också berömma den tilltänkta exploateringen av fabriksområdet och omvandlingen till en framtida Fabriksstad. De som arbetet med detta har gjort ett fantastiskt jobb. Jag ber att få gratulera.

Rädda den lokala fotbollen!

fotter

På Värmdö finns det fyra olika fotbollsklubbar. Hål i huvudet!

I Gustavsberg finns anrika Gustavsbergs IF FK, en fotbollsklubb med anor från 1906. Hemmaarenan är idylliska Farstaborg, en gräsplan centralt belägen i växande Gustavsberg. En plan med gammal folkparkskänsla och ett stycke kultur. Men också en plan som blir redo för spel sent varje säsong, och som inte tål för hård belastning.

farstaborg

Därför blir alternativen för småknattar och juniorer att träna på Ekvallen eller Ösbys grusplaner. Idag är det stora glapp mellan årskullarna. Från GIF´s A-lag (Division 6) är det ett hopp ned till pojkar 94 och därefter ett hopp ned till årskullar 4-5 år yngre.

Ingarö IF finns 4 km bort, också med stora ”hål” bland årskullarna

De har också ett A-lag som spelar i de nedre divisionerna, men inget pojklag för 94:or och 95:or, inte heller några 95:or och 96:or bland tjejlagen. De har dock en bländande fin konstgräsplan i ett centralt läge. En plan med möjlighet till uppvärmning under hela vintern.

Lite längre ut på Värmdö tar Djurö vid, knappt…

Här är det än mer glesare mellan årskullarna både på pojk- och flicksidan. Det saknas nästan helt lag mellan pojkar/flickor 90 och 00. De har inget konstgräs, utan för förlita sig till grus- och gräsplan.

Mitt på ”ön” finns stora Värmdö IF. Resursstarka

Den klubb som har lag högst upp i seriespelet – division 2. Och den klubb som också lyckats samla flest sponsorer och bredd bland lag och spelare. De har idag två konstgräsplaner och en grusplan på ett och samma område. Omgärdat av inomhushall och en ny sporthall under byggnation. Men även hos dem så är det ”hål” bland årskullarna. De som är störst som klubb har inte lyckats behålla ett pojkar 94-lag.

linus

Varför skall vi ha fyra konkurrerande klubbar inom en så liten region?

Vore det inte bättre att slå samman alla föreningarna till en enda stor förening. Att på så sätt kunna utnyttja alla planresurser på ett bättre och mindre prestigelöst sätt? Att kunna skapa en professionell ledarorganisation.

Att kanske bilda ett ”All Star Team” som spelande ungdomar från olika håll i kommunen skulle kunna ha som viktigt etappmål i en fotbollskarriär.

Att på så sätt kunna stärka och bredda både tjejfotbollen och killfotbollen – och skapa återväxt lokalt. Istället för att tvingas importera och köpa spelar från andra håll, utanför kommunem, när det börjar bränna till och lagen kommer allt högre upp i serierna.

emil

Jag har varit ledare i GIF P94 nu i över 10 år

Jag har varit med om att bråka med kommunen (urusla planerare bland tjänstemännen!), böna och bett hos de andra klubbarna om att få träningstider, lagt ned tusentals timmar och oavlönat fraktat spelare hundratals mil mellan olika träningsmöjligheter. Nu är ”våra” killar 16 år. Vi har lyckats ta oss upp till Sankt Eriks Cupens ”elitdivision” 2 – och det går bra för oss.

tranare

Vi har nu en hängiven, professionell tränare med lång erfarenhet

Vi har en kärntrupp av föräldrar som tagit på sig ett ledarskap året runt. Vi vill att våra killar ska få rättvisa träningsförutsättningar, vi vill att de skall få fortsätta att växa som spelare och vi vill att de ska ha tydliga mål att sträva mot.

Slopa vansinnet. Slå ihop klubbarna!

Det som stoppat diskussioner kring detta under alla år är en inhemsk ö-mentalitet där man inte vill beblanda sig med andra delar av kommunen. Prestige och oförmåga att kommunicera mellan styrelser och ledare. Och ofta löjliga diskussioner om vad namnet på en sammanslagen förening skulle bli.

Allt, frågor som går att lösa med en vuxen och mogen hantering. Här borde kommunen vara en deltagande och pådrivande part!

ralle

Ge våra ungdomar engagemang och möjligheter de är värda!

Ge alla, från knattespelare och uppåt, en möjlighet att få spela breddfotboll. Ge dem planresurser att träna meningsfullt på.

Stöd alla föräldrar som är beredda att ta ledaransvar, anordna träningsläger och cuper.

Se till attt det sker ett byte från föräldratränare till avlönade tränare när elvamannafotbollen gör sitt intåg. Skapa en ledarorganisation som utbildas väl och där man drar nytta av varandrs kunskaper och erfarenheter.

Se till att det finns sjukvårdsutbildade, att det finns målvaktstränare osv.

Värmdös del av befolkningspyramiden som består av barn och ungdomar bara växer

Vi har simhall, vi har uterink och två ”inomhus” rinkar för ishockey (!), vi har hallar för innebandy, vi har sporthallar för gymnastik och handboll, vi har tennishall med löfte om att få fördubbla sina ytor. Men vart tar fotbollen vägen?

nya

Jo, vi har fyra klubbar/föreningar som inte samarbeta ett uns

Som inte tillsammans tittar på resursutnyttjande och hur man bäst skall ta hand om den framtid vi har – ungdomarna.

Av fyra klubbar inom ett område så har vi ett lag med Pojkar 94 (Gustavsbergs IF P94) – en viktig årskull som skall bli en viktig del av återväxten till framtida A-lag. Och ser vi en bit utanför Värmdö, så kan vi konstatera att Saltsjöbaden lagt ned sitt p94-lag, IFK Stockholm kliver av vår Sankt Erikscups-serie för att laget är för glest.

Nu blev det mycket pojkfotboll, naturligtvis för att jag är lagledare för P94, men detta gäller naturligtvis inte minst resurser och plats även för alla flicklag. Det vill jag betona.

Vad tar fotbollen vägen, och borde inte vi vuxna fråga oss varför vi håller på med fotboll på lokal nivå. För att pinka egna revir eller för att vi bryr oss om våra barn och ungdomar?