Arkiv för 'Skärgården som Världsarv' kategorin

Kommer ni ihåg Restaurang Glashuset?

galshus_ute

En sådan här dag, när temperaturen kryper över 22 grader i skuggan längtar jag efter Kajsa och Restaurang Glashuset

Kajsa Åkerblom startade och drev under ett antal år en av Värmdös mest uppskattade restauranger. På bästa plats i Gustavsbergs Hamn, med uteveranda mot viken. Fortfarande kan man hitta spillror av Restaurang Glashusets på nätet under adress: www.restaurangglashuset.se – trots att pärlan i hamnen idag är förvandlad till en för det mesta stängd lunchrestaurang med en helt annan kvalitetsambition.

glashuset_08 glashuset_05 glashuset_03

Lunchpärla, familjerestaurang och nöjeskrog

Restaurang Glashuset i Kajsas vård uppfyllde alla kriterier.

Gustavsbergs Hamn, där storstad möter skärgård, och där en industriell tillverkning av porslin fortfarande lever sida vid sida med yrkesverksamma konstnärer och formgivare inom keramik och porslin är värd en riktigt bra restaurang. Hamnen är idag en i högsta grad levande mötesplats för människor och kultur, människor och kulturer.

Men skulle kunna ha så mycket fler besökare, och mer liv. Bra caféer, barer och restauranger föder liv. Föder affärer.

closed

Idag är uteserveringen tom och öde, restaurangen stängd och bommad varje kväll

Tala om att inte förstå vilka möjligheter som finns. Kajsa skildes från verksamheten när hennes och fastighetsägaren inte längre drog åt samma håll.

Sedan dess har Kajsa varit med om att etablera den fantastiska succén vid Nytorget – Nytorget Urban Deli. Ett mat och pratställe där man lyckats förena frukost, lunch, barliv och middagskrog tillsammans med saluhallstänk och närbutik.

Restaurang Glashuset har nedgraderats till Matateljén och lunchkrog.

Skärmavbild 2011-06-28 kl. 09.45.35

Vem minns inte sommarkvällarna med vännerna på verandan?

Helgbrunchen, julbordet, nöjeskvällarna, stand up-veckorna… Kajsa, tänk om du ville komma tillbaka? Kajsa har inlett nya och mer spännande steg på sin karriär bland mat, vin, nöjen och folk.

Så ska man få Restaurang Glashuset att leva upp igen, måste nya idéer till. Och de finns ju nästgårds.

bistro

Bistro Gustavsberg är en alldeles utmärkt restaurang i hamnen

En restaurang vars verksamhet skulle må bra av att få kunna blomma ut bättre. Här finns en krögare med dotter som har en erfarenhet av bra mat, gott humör och gästvänlighet. Men som också har erfarenhet av att driva nöjes- och musikkrogar.

Varför inte släppa dem ansvar för Glashuset? De som kan – och de som känner för hamnen.

gustavsbergs_glashytta

Dessutom: I Restaurang Glashuset finns en av Sveriges mest gömda Glashyttor

En publikmagnet, och en fantastisk resurs för våra glaskreatörer är stängd och bommad.

Som en juvel inne i restaurangen ligger Sveriges kanske modernaste glashytta. En miljoninvestering som ligger för fäfot! Vilken totalt outnyttjad attraktion, för krogen, för hamnen och för Värmdös turism.

Hur kan man först investera miljonbelopp och sedan bomma igen en sådan resurs? Fråga Dag Landvik.

glashus

Om jag fick ansvara för hamnens utveckling

Då skulle jag inse hur viktigt bra mat- och nöjesställen är. Jag skulle snabbt fatta var de allra bästa lägena finns, som är unika för hamnen. Därefter skulle jag vända mig till Bistro Gustavsberg och säga:

- Hörni Hinke och Sophie, vad säger ni om att ta ansvaret för Restaurang Glashuset? Mina krav är att ni skall erbjuda bra och prisvärda luncher, skapa en trevlig familjekrog och gärna ge den en nöjesprägel på helgerna. I gengäld får ni 75% hyresrabatt första året, 50% andra året och 30% tredje året. Lycka till!

Äsch, nu är jag ute och drömmer igen. Sånt här händer aldrig i vår kommun.

Vad har Gustavsberg gjort för att få alla dessa usla fastighetsägare?

hamn_panorama

Låt mig först göra en sak klar: Gustavsberg har alla förutsättningar att kunna bli någonting helt fantastiskt i framtiden

Glöm gamla Gustavsbergs centrum, det kan möjligtvis bli en trafikcentral för bussar – med lämpliga servicefunktioner som Pressbyrån,  Apotek, Delselius alltid lika trevliga konditori och någon videobutik.

Skärmavbild 2011-05-12 kl. 09.50.50

Idag hanteras Gustavsbergs Centrum av Genesta, ett oberoende fund management bolag med inriktning mot kommersiella fastigheter i Norden och Baltikum. De ska nog hålla sig till Baltikum, för vad de under de senaste åren lyckats göra med Gustavsbergs Centrum ska vi nog bara stryka ett stort, svart streck över.

Hyresgästerna flyger ut och in ur butikerna mellan snabb etablering, nedläggning och uppsägning, och kvaliten handlar mer om lågpris och utförsäljning än den moderna upplevelsebaserade närshoppingen och servicen.

Att centrum med sin livsfarliga och misskötta P-plats dessutom mer liknar Baltikum under sina värsta dagar än en vacker skärgårdsregion kan vi alla uppleva var dag

Skärmavbild 2011-05-12 kl. 09.46.44

Gustavsbergs Hamn och den kommande Fabriksstaden – dvs utvecklingen av det gamla fabriksområdet är den stora potentialen

Eller skulle kunna vara det, om det inte satt fel fastighetsägare till det unika och kulturellt intressanta gamla fabriksbeståndet – Gustavsbergs Hamn AB med Dag Landvik som ”envåldshärskare”. Ett finansiellt läckande imperium som står utanför alla diskussioner om samverkan och samhällsplanering.

För några år sedan var visionerna stora om levande mässhallar, glashytta, Restaurang Glashuset, fler nya aktörer och målet att bli ”en mötesplats för människor och kultur”. Den sista frasen välbekant för mig själv eftersom jag under fem år arbetade åt Dag Landvik som projektledare – och formulerade just den visionen.

Idag ser jag med förtvivlan över hur fastighetsmäklare tar över de bästa lokalerna, verksamheter som glashyttan läggs i malpåsar.

galshus_ute

Restaurang Glashuset, en gång en mötesplats med bra mat och folkliv på sommarens uteveranda, har blivit en kvällsstängd och usel ”kantinrestaurang”.

Hur många miljoner har läckt ut i intet ur Dag Landviks imperiums plånbok?

Uppskattningsvis så kostar de två hallarna – Gamla Porslinsfabriken och Glashuset – honom 4 – 6.000:- styck per dag, när det inte är någon verksamhet där. Multiplicera det med åtta års innehav gånger 365 dagar. Vad som än händer i lokalerna, tillför intäkter. Men likväl låter Dag lokalerna så tomma och chansera.

masshall_fabriken

Undra på att han nu under ett halvår har haft en handfull balter boendes i den gamla fabrikens kontorsrum medan de, förmodligen konkurrenskraftigt billigt gentemot lokala hantverkare, renoverat delar av fastigheten. Om det sedan är tillåtet att upplåta boende i dessa lokaler, den frågan lär väl inte den konflikträdda kommunen ha ställt?

Hur etablerar man en ny stadsdel, ett nytt centrum och en ny mötesplats?

Man har en tydlig idé och vision. Och man ser till att leva upp till den. Bevisföra vad man sagt. Man sätter ödmjuka hyresnivåer tills de första hyrestagarna tryggt har hunnit etablera sig och tills marknaden börja upptäcka och komma till platsen.

Ju större besöksströmmar, jul fler bra aktörer, butiker, caféer och restauranger, desto lättare blir det att därefter sätta marknadsmässiga hyror. Och tjäna pengar.

Gustavsbergs Hamn AB och Dag Landvik gick den andra vägen

Man satte höga hyror från dag ett. Jag vet, eftersom min hustru drev en möbelbutik i hamnen under tre år – innan hon tvingades lägga ned för att inte köra privatekonomin helt i botten.

De som kan betala hyrorna är tydligen fastighetsmäklarna

Detta gäller både sunkiga Gustavsbergs Centrum och hamnen. Går man ned i Gustavsbergs nedslitna och tragiska centrum så möter man fyra fastighetsmäklare och ett otal bankfönster nedsmetade med fastighetsobjekt från en handfull mäklare. Tur är väl det, skulle en del säga, annars skulle det väl gapa fler tomma skyltfönster i centrum och dess lilla galleriagång?

maklare

Nu är också vårt vackra hamnområdet fullständigt invaderat. De vackraste butikslokalerna i de bästa lägena rymmer idag ännu fler fastighetsmäklare. Husman Hagberg har det strategiskt fina hörnläget i Glashuset.

Svensk Fastighetsförmedling har anrika fd Packbodens kanske bästa lokal.

Wallenbergs Fastighetsförmedling (fd ERA) ligger visserligen lite ”baskymt” mellan polisen och Hotell Blå Blom – men Bjurfors har nu lämnat den gamla kyrkolokalen ovanför Ekvallens Idrottsområde och flyttat in i Tornhuset, och hamnens kanske allra finaste lokal.

Efter att historiskt ha rymt post- och väntsal för ångbåten, den lokala polisen och under senare år turistbyrå, galleri och allra senast den charmiga butiken Tornhuset så kommer vi från och med nu möta ännu en mäklare där.

Dag Landvik har förmodligen upptäckt att han tjänar mer (förlorar mindre) på att hyra ut till kontor än andra verksamheter som butiker, kulturell verksamhet, gallerier, turistbyrå etc.

Tornhusbutikens verksamhet lär flytta in en tänkt galleria i Porslinsfabrikens hörnlokal där en klädesbutik just nu fyllt lokalen med liv en tid Det finns även tankar på att flytta in Gula Byggningens charmiga presentbutik dit. (Butikens nuvarande lokaler under konsthallen kanske fastighetsägaren får in mer hyresintäkter på genom att hyra ut som kontorslokaler? Eller varför inte flytta in ett par mäklare till även i Gula Byggningen?)

I centrum och hamnen har vi just nu runt åtta Fastighetsmäklare. Behöver vi verkligen det?

1258364986_4b01203a9aab9_13eefcbbb10cdeb20c4dcf29a5db8b70_504_500

Alla trodde att räddningen var när Dag Landvik och Landvik & Dahl köpte de unika fabriksbyggnaderna i hamnen. Inklusive jag själv.

I fem år arbetade jag som konceptuell projektledare för Dag Landvik och Gustavbergs Hamn AB med att utveckla detta unika kulturområde. Från 2002 och fem år framåt lät vi bit för bit hamnen återfå sin forna stolthet.

Under 5 år formulerade vi visioner och påbörjade arbeten med renoveringar och etableringar i form av mässhallar, konferensytor, mötesplatser, konsthall, butiker, glashytta mm — och jag lärde mig vilka unika värden och vilken inneboende kunskap som finns i denna miljö.

vardshuset_1870

Värden som man måste handskas varsamt med

För att åstadkomma en långsiktig och bestående framtida förändring i hamnområdet, så handlar det om tydlig riktning, men också ett engagemang från de fastighetsägare som finns där. Och efter  fem år blev jag orolig när jag förstod att Dag Landvik inte var medveten om att det var en process som också handlade om att tillvarata andra människors erfarenheter, kompetenser och engagemang.

dagiNvp

Dag Landvik trodde till sist inte på någon annans kompetens än sin egen. Han ville inte heller värdesätta eller betala för andras engagemang och arbete. Processer stannade upp, organisationen löstes upp, tjänster halverades, medarbetare lämnade hamnen besvikna och stukade, den fantastiska Glashyttan stängde och Restaurang Glashuset förlorade sin krögare.

Dag tvingades efter ett antal interna kontroverser med Landvik & Dahl, som bl.a handlade om stora ekonomiska belopp och skulder, köpa ut sina partners för att själv ta hand om den framtida utvecklingen av de unika fastigheterna och verksamheterna i Gustavsbergs Hamn.

Det enda alternativet var att Dag trädde tillbaka och att Landvik & Dahl hade tagit över fastighetsbeståndet, vilket definitivt hade varit en bättre lösning för hamnen.

Gustavsberg innehåller Sveriges kanske mest spännande keramiska historia

En historia som också innehåller arbetarhistoria, facket kontra ett patriarkaliskt bruksvälde. Här finns alla delar från fattigungar till konstnärligt skapande, design och svensk industrihistoria. Vart tar detta arv nu vägen. Var får det sin plats i den framtida samhällsuppbyggnaden av centrala Gustavsberg?

Det glimmade emellertid till för ett tag sedan

Det var invigning av Företagarcentrum i Tornhuset i Gustavsberg. Ett ”centrum för samarbete mellan näringsliv och kommun, mellan arbete och politik”. I det bästa läge man kan tänka sig i Gustavsbergs hamn. Smakfullt och lagom trendigt inrett. Inte ens fulla två år efter att tankarna formulerats och sonderingar gjorts, var Företagarcentrum ett faktum.

Det viktigaste begreppet av alla för denna nya idé var samarbete – ett öppet, generöst och långsiktigt samarbete mellan kommunen, hyresvärden och initiativtagarna.

Skärmavbild 2011-05-12 kl. 10.05.36

Idag talas det öppet om stora konflikter, massuppsägning och en omskakad verksamhet. Ej infriade löften, obefintlig kommunikation och förståelse mellan hyrestagare och värden är ett faktum. Egenföretagare söker sig därifrån efter bara någon månad.

Vad har Gustavsberg gjort för att få alla dessa usla fastighetsägare?

Vad har kommunen tagit för roll och ansvar i detta? Varför vågar ingen öppet stå upp och bli förbannad, engagerad och kritisera och ifrågasätta. Var står Värmdös näringslivsdirektör, nya kommundirektören, kommunikationschefen och politikerna för i den här frågan?

Det är knappt att man vågar ställa frågan, för gör man det får man ofta en knäpp på näsan som varandes besserwisser, elak och okänslig kritiker eller så blir det bara iskall tystnad.

Värmdö har ju knappast någon tradition av öppenhet, dialog och information

Inte ens våra lokaltidningar som Nacka Posten vågar göra en journalistisk granskning. De hyllar istället enstaka händelser i hamnen som att TV just nu spelar in ett av sina program i Glashuset som om vore det ett helt nytt genombrott i hamnens utveckling.

annonser

Nej, Nacka Posten är precis som Gustavsbergs fastighetsägare lika tacksamma över alla fastighetsmäklare, som de också lever gott på.

I senaste numret av NVP så var 21 av 74 sidor fyrfärgssidor med mäklarannonser – en fjärdedel av tidningen…

Till sist vill jag dock hylla de som trots allt bidrar till att göra stora delar av hamnen till en fantastisk plats:

De duktiga tjejerna bakom Gustavsbergs Konsthall, fantastiska Gustavsbergs Porslinsfabrik, Delsleius Tornhus-konditori, vår egen Sushi restaurang, de båda antikbutikerna, Keramikstudion, Hotell Blå Blom, Gustavsbergs Porslinsmuseum och alltid lika välsmakande Bistro Gustavsberg – samt alla butiker med kläder, prylar, glas och porslin.

Samt naturligtvis hjärtat och själen – alla duktiga konstnärer, designers och konsthantverkare i ateljéerna.

Skärmavbild 2011-05-12 kl. 09.45.48

Jag vill också berömma den tilltänkta exploateringen av fabriksområdet och omvandlingen till en framtida Fabriksstad. De som arbetet med detta har gjort ett fantastiskt jobb. Jag ber att få gratulera.

Dags att kolla vilka som sitter i Värmdös byggnadsnämnd?

Värmdö kommuns byggnadsnämnd ger nu grönt ljus till bygget av en 779 kvadratmeter stor villa, tio meter från stranden av Skärmaröviken

Värmdö kommun ger grönt ljus till bygget av en 779 kvadratmeter stor villa, tio meter från stranden.

Jag har ingenting emot att folk bygger stora hus — där det passar. Men när skönhetsrådet skriver: ”Utformningen av det föreslagna bostadshuset är främmande för trakten och platsen. Huset är ritat som en pastisch på ett högsäte från 1700-talet”, så reagerar även jag.

För det första förvånas jag gång på gång över att nyrika människor är så smaklösa

”En pastisch på ett högsäte från 1700-talet”. Jo, jag tackar jag. Ska Lars Backsell kliva ut från sin nybyggda och smaklösa villa i vita knästrumpor, pudrad peruk och en svanfjäder i hatten också?

Har man så förbannat mycket pengar så att man tycker att man behöver en 800 kvm villa, borde man väl kunna anlita en duktig arkitekt. Inte en fantasilös plagiatör.

Skönhetsrådet protesterade, tjänstemännen sa nej — men politikerna nicka alla och sa ansvarslöst ja

”På en fastighet med areal om 2 308 804 kvm bör finnas alternativa platser för en ny huvudbyggnad”, skriver Bygg- och miljökontoret. På platsen för den planerade villan står i dag flera andra byggnader som enligt bygglovsansökan är tänkta att rivas.

Läkemedelsentreprenörerna Thomas Eldered och Lars Backsell har gjort ett klipp i läkemedelsföretaget Bioinvent. ”Det är närmast pinsamt att läkemedelsindustrin inte ligger i frontlinjen i miljöarbetet med tanke på de hälsobringande produkter som man tillverkar” menar Lars Backsell, VD för läkemedelsföretaget Recip i en artikel i en facktidning. Själv har han miljöfrågorna högt upp på dagordningen och Recip har som första läkemedelsföretag i Norden, blivit miljöcertifierade. Fan trot. Känns inte som miljöfrågor står på agendan när man vill placera detta skrytbygge vid strandlinjen…

Att byggnadnämnden gör skillnad på folk och folk är ju känt sedan tidigare, men det här tar ändå priset!

Är det hoppet om att Backsells inkomstskatt ska hamna i Värmdö kommun det handlar om?

Det är majoriteten i den här nämnden som har tagit det vansinniga beslutet:

Erik Pettersson, ordförande (m)
Per-Olof Fransson, vice ordförande (kd)
Ann Fylkner (m)
Gunnar Ritter (m)
Johan Edholm (fp)
Stefan Mårtensson (c)
Anna Hellgren Westerlund (s)
Krister Nilsson (s)
Gunilla Hallenberg (s)
Malin Åberg Aas (mp)
Bertil Krakenberger (v)

Någonting att fundera över nu när ni snart skall rösta. Är det här beslut som ni vill att era valda politiker skall ta?

Kan kanske vara intressant att se att en del av filurerna i nämnden fått bottenbetyg i min personliga ranking av Värmdöpolitikernas kompetens. Hos många saknas definitivt både resultatförmåga och handlingskraft — men tydligen inte i det här fallet.

Skattepengar kan också lukta illa.

ANM: Skriver ovan att det är majoriteten i nämnden som tagit beslutet. Har därefter fått kommentarer från de som inte längre är ordinarie ledamöter och som ej varit närvarande — har korrigerat detta i mina kommentarer till detta inlägg!

Rätt skall vara rätt. Och rätt personer skall stå vid skampålen.

Om Skärgården som Världsarv i Radio Stockholm

roberts_radio_speakeasy.jpg

Snacket går.

Vilken folkrörelse kan inte en föreläsning, en blogg, ett upprop och en insändare sätta igång? Under de senaste två veckorna har jag plöjt kompendier och sammanställningar, brevväxlat och pratat i mobilen – och ämnet varit ett och samma: Kan man göra Stockholms Skärgård till ett Världsarv?

Klart man kan. Kan man t.o.m som svensk flyga till månen så. 

I allt tal om tillväxt så anges turismen ha den största potentialen. En Världsarvsutnämning skulle ge oss unika möjligheter till utveckling av ekoturism samt ge oss en spännande flora av möjligheter som handlar om utveckling av befintliga verksamheter och ett prövande av nya. En Världsarvsutnämning behöver inte meföra några hinder för olika arbeten inom världsarvet. Tvärtom nya företeelser kan istället etableras, lyftas fram och göras både attraktiva och nåbara.

Just nu växer nya spännande projekt fram på olika ställen i närskärgården. Djuröhamn, med sin viktiga roll i Sveriges sjökrigshistoria. Fornlämningarna som finns på närliggande Ingarö från år 2.300 f kr. Och Slaget vid Stäket, ett nytt levande museum som knyter samman Saltsjöbaden med Boo.

Och intresset växer. Lyssna på dagens Radio Stockholm, klicka på länken:

radio-stockholm-om-varldsarv.mp3

Stockholms skärgård som världsarv i pressen:

sthlmsfria.jpg

skargarden.jpg

nvp1.jpg

Stockholms skärgård, Världsarv. Hur lyckas man med det?

eka.jpg

Hur kommer man så långt att ett kommande UNESCO-mötet överhuvudtaget tar ställning till denna önskan?

Låt oss första av allt konstatera att det är en lång process. Men låt oss också komma ihåg att utan att starta en resa, så når man inga mål.

Först måste man naturligtvis identifiera förutsättningarna för att just Stockholms skärgård skall kunna bli ett världsarv 

För att överhuvudtaget få lämna en ansökan så måste Stockholms skärgård finnas på den sk ”Tentativa Listan” hos UNESCO. Vilket ungefär betyder UNESCOs försökslista, med andra ord en lista med objekt som man håller på att utforma en fullständig nominering för — eller förslag till världsarv.

bunden.jpg

De nordiska länderna lade fram en gemensam lista 1996 med 21 kultur- och naturarvsobjekt, som ansågs karaktäristiska för Norden

Listan togs fram av en arbetsgrupp som fick finansiellt stöd från Nordiska Ministerrådet. Denna lista kompletteras och justeras regelbundet. Idag ser den föreslagna listan för Norden ut så här:

Sweden:

• Farms of Hälsingland, Hälsingland countryside (12/12/2005)
• The Orkesta and Markim area (01/09/1995)

Norway:

• Islands of Jan Mayen and Bouvet as parts of a serial transnational nomination of the Mid-Atlantic Ridge system (21/06/2007)
• Røros Mining Town and its Circumference (extension to Røros Mining Town) (15/02/2008)
• Svalbard Archipelago (21/06/2007)
• The Laponian Area – Tysfjord, the fjord of Hellemobotn and Rago (extension) (07/10/2002)
• The Lofoten islands (07/10/2002)

Finland:

• Paimio Hospital (formerly Paimio Sanatorium) (28/01/2004)
• Saimaa-Pielinen Lake System (28/01/2004)
• The Carvings from historic time at the island of Gaddtarmen (Hauensuoli) (01/10/1990)
• The Holy place of worship of Ukonsaari by the Sami people at Inari (01/10/1990)
• The large Stone Age ruin of Kastelli at Pattijoki (01/10/1990)
• The Rock paintings of Astuvansalmi at Ristiina (01/10/1990)

Denmark:

• Aasivissuit, Arnangarnup Qoorua (Greenlandic inland and coastal hunting area) (29/01/2003)
• Amalienborg and its district (01/09/1993)
• Christiansfeld (01/09/1993)
• Church ruin at Hvalsø, episcopal residence at Gardar, and Brattahlid (A Norse/Eskimo cultural landscape) (29/01/2003)
• The International Wadden Sea (Danish-German-Dutch Wadden Sea) (29/01/2003)

Det är regeringen som lämnar denna lista på inrådan från Naturvårdsverket eller Riksantikvarieämbetet. Och dessa då i sin tur på förslag från länsstyrelsen. (Enligt information som jag fått har Stockholms skärgård en gång  funnits på listan?)

Det första målet i processen att få med Stockholms skärgård på den Tentativa listan är att få länsstyrelsen intresserad – naturmiljö eller kulturmiljöenheten.

o.jpg

UNESCO är idag väldigt restriktiv till nya världsarv från västvärlden

Därför är det viktigt att visa att förslaget uppfyller minst ett av kriterierna upprättade av UNESCO, att betona att det föreslagna världsarvet omfattar både natur och kultur — och varför inte att det omfattar även Åland och Åboland?

År 2003 instiftade Unesco en ny konvention om immateriella världsarv som jag anser att Stockholms skärgård borde kunna klassifieras enligt. Till dags dato är det 112 länder som har ratificerat konventionen (ännu ej Sverige?).

Tanken bakom denna nya konvention är att bevara kulturella tankar, idéer och traditioner. Dessutom så uppmanar det till utbyte av information om olika kulturers egenheter.

Råd jag fått

Bland annat från ansvariga bakom projektet att få igenom Sveriges 15:de världsarv – Hälsingegårdar, är att en ambition om världsarv måste vara en långsiktig ambition som baserar sig på några tydliga, primära grundvärden.

Att det sedan även behövs en aktiv och uthållig kärntrupp som vill jobba långsiktigt (och gärna även mot andra snarlika mål) är en lika självklar förutsättning. Inte minst då en världsarvsförklaring också betyder skärpt lagstiftning och lagskydd vilket ofta väcker diskussioner och protester.

pippi1.jpg

I Sverige finns idag 14 världsarv

Kulturobjekt är

- Hällristningarna i Tanum i Bohuslän
- Birka och Hovgården i Uppland
- Hansestaden Visby på Gotland
- Engelsbergs bruk i Västmanland
- Gammelstads kyrkstad i Norrbotten
- Drottningholms slottsområde i Uppland
- Marinbasen Karlskrona i Blekinge
- Varbergs radiostation i Grimeton, Halland
- Skogskyrkogården i Stockholm
- Kulturlandskapet Södra Öland
- Industrilandskapet Falu Gruva
- Struves meridianbåde i Norrbottens län

Blandat natur- och kulturobjekt är

- Laponia-området i Lappland

Naturobjekt är

- Höga kusten i Ångermanland

Det svenska urvalet av objekt ska ses i ett större, nordiskt sammanhang där världsarven – i alla Nordens länder sammantaget – speglar de värden som finns i vår del av världen och där de nordiska länderna tar ett ansvar.

Vem kan säga att Stockholms (och kanske Åland/Åbolands Skärgård) inte passar in på detta?

Kan jag räkna med dig? Kommer du ombord på vår resa?

Maila ditt ”Ja, jag är självklart med” till: lgsmail@telia.com! Svara gärna idag

Stockholms skärgård ett naturarv? ”En fantastisk idé”!

skargardea.jpg

Rörelsen växer…

För en vecka sedan skrev jag att jag tycker att kommunerna i Stockholmsområdet borde gå samman och arbeta för att Stockholms Skärgård förs upp på listan över förslag till Världsarv. Min plan var att få upp ämnet på agendan och få så pass många att prata om det, att visionen om ett världsarv så småningom kan bli verklighet.

Starta en dialog om vad vi skulle kunna göra tillsammans? Kanske uppvakta, diskutera, samla till möten eller seminarier, bygga nätverk och intressegrupper.

Jag uppmanade alla att komma tillbaka till mig med idéer och funderingar

Framför allt vill jag veta hur många som skulle kunna tänka dig att skriva under detta ”upprop” – som en start på en folkrörelse med målet att göra Stockholms Skärgård till ett Världsarv.

Jag var övertygad om att mitt närmaste nätverk skulle reagera och höra av sig, men jag anade inte att jag skulle väcka så många positiva reaktioner. Skall man samla de alla i ett enda uttalande, så blir det ”en fantastisk idé”.

skargardb.jpg

Här är några av alla de som förklarat sig villiga att skriva under:

Lars Norlander, Ordförande Företagarna Nacka Värmdö
Thomas Fürth, Associate Professor, PhD Research Director, Kairos Future AB
Rolf Löfström, arkitekt, Gustavsberg
Gabriele Prenslau-Enander, Antikvarie, Stockholms läns museum
Pella Thiel, Naturskyddsföreningen på Värmdö
Ingrid Westman, Fastighetschef på Siggesta Gård, Värmdö
Carl Fridh, Moderator och paneldebattledare, aktiv i Gustavsbergs Hamn, Värmdö
Cecilia Johansson, Illustrator & graphic designer, Stockholm
Sanna Danell, producent och projektledare; Ingarö
Matts Wassdahl, VD, Landvik & Dahl Fastighets AB, Gustavsberg
Henric Gustafson, projektledare, Sjöbussen – Biogasbåtar för kollektivtrafik till & från Stockholms stad
Per Mellström, Marknadschef, Siggesta Gård, Värmdö
Svante Hultquist, ansvarig för Saltisbadet — Klassiskt kallbad i Saltsjöbaden.
Susanne Nord, Utbildningsexpert, Kultur- & utbildningsenheten, Nacka kommun
Emma Johansson. Marknad & Sälj, Siggesta Gård, Värmdö
Manfred Holmelin, styrelseordförande, Lemshaga Akademi
Christina Ståldal, Bibliotekschef, politiker (NL), Nacka
Amanda Thunberg Åkerstrand, föreläsare, författare och utbildare, Positiv Energi, Nacka
Marie Bohjort, Gustavsbergs Porslinsfabrik

Vad som gör mig mest glad, förutom det stora intresset för att göra Stockholms skärgård till ett naturarv, är att engagemanget kommer från så många olika håll. Och att ”intressenterna” representerar så många olika områden.

Varje dag kommer det nya mail med människor som stödjer idén

Susanne Nord, utbildningsexpert inom Nacka Kommun skriver så här: ”Jag skriver gärna under med mitt namn, i den händelse det skulle vara värt något, för att det är så viktigt att i tider som dessa få något värdefullt att tro på, att bevara, dela med sig av och skydda för våra barn och barnbarn och barnbarnsbarn och alla de andra som kommer efter oss eller på ett eller annat sätt finns oss nära eller förallandel långt bort, men som är nyfikna nog att vilja ta del av vårt arv från svunna tider och rakt in i framtiden.”

Pella Thiel, Naturskyddsföreningen påpekar: ”Jag håller med om att Stockholms skärgård skulle bli ett utmärkt världsarv vilket på ett förtjänstfullt sätt skulle gynna turismen, och passar på att påpeka att det har Naturskyddsföreningen föreslagit förut…”

Thomas Fürth, Kairos Future AB: ”Jag är med. Jättebra idé”

Christina Ståldal, Bibliotekschef och politiker: ”Jag äger ingen egen båt men bor mindre än 100 meter från havet i Gustavsvik Nacka och har paddlat en hel del i skärgården. Åkt i vänners båtar, skärgårdsbåt, bott på öar sedan barnsben och tycker att skärgården helt klart är världsunik, underbar och värd en sådan klassning.”

Lars Norlander, Ordförande Företagarna Nacka Värmdö: ”Låter som en utmärkt idé! Räkna med mig.”

sjuan_c.jpg

Kan jag räkna med dig? Kommer du ombord på vår resa?

Maila ditt ”Ja, jag är självklart med” till: lgsmail@telia.com! Svara gärna idag. Det skulle vara spännande att få igång de första diskussionerna till den tid som skärgården är som vackrast.

Ibland har man ingen aning om vilka krafter man startar när man blir engagerad. Förmodligen är det kraften i Stockholms vackra och uniuka skärgård som bu bildar ringar på ytan.

Stockholms Skärgård blir Världsarv!

litethus_ragskar.jpg

Kittlar inte tanken? Och skulle det inte kännas bra att vara en av de som såg till att visionen blev verklighet?

Pyramiderna, Påskön, Taj Mahal – och Stockholms skärgård. Tycker ni inte att Stockholms skärgård platsar mer än väl i det sällskapet? Skärgården är helt unik i världen.

Jag har sedan mitten på åttiotalet arbetar som konsult inom besöksindustrin, med varumärkesutveckling genom fysiska miljöer. De senaste åren har mina tankar på att försöka få Stockholms skärgård klassad som världsarv vuxit sig allt starkare.

Stockholms skärgård är en helt världsunik miljö vad gäller struktur och topografi, inte lik någon annan skärgård, och har en rik kulturhistoria som visar hur människor har bott där och brukat land och vatten.

klippor_ragskar.jpg

Om skärgården blir klassad som världsarv innebär det inte bara en uppmärksamhet utan också ett skydd för skärgårdsmiljön — sammantaget skulle detta vara ovärderligt för både skärgården och hela besöksnäringen i området

Ett världsarv är ett kultur- eller naturarv som är så värdefullt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten och som vittnar om människans eller jordens historia. I Sverige finns idag 14 världsarv, Laponia, Höga kusten, Drottningholm och Visby är några av dem. Över hela världen finns det just nu 878 världsarv i 145 länder.

Förutom att Stockholms skärgård är en helt unik miljö, är det också en mycket nåbar miljö. På bara en timma från Stockholm är man mitt ute i skärgården. Det skulle bli ett världsarv som människor verkligen kan besöka och uppleva.

Jag ser naturligtvis också många fördelar för besöksnäringen.

Världsarvsklassningen ger status till en plats och fungerar som en form av garanti till besökare att det är en upplevelse utöver det vanliga. När en plats blir klassad som världsarv ökar antalet besökare generellt med 15 till 30 procent. En världsarvklassning skulle givetvis vara otroligt betydelsefull för alla som lever på besöksnäringen i skärgården — men även i resten av Stockholmsområdet.

Man brukar likna arvet som en stafettpinne från det förflutna som vi lever med idag, och som vi överlämnar till kommande generationer. Vårt kulturarv såväl som vårt naturarv är oersättliga källor till upplevelser, reflektioner, liv och inspiration. De är våra referenspunkter och vår identitet. Det som gör idén med världsarv unik är dess världsomspännande grepp. Objekten på världsarvslistan tillhör alla människor på jorden, oberoende av var i världen platsen är belägen.

Genom att skriva under konventionen för skydd av världens kultur- och naturarv, så ”erkänner” länderna att de världsarvsobjekt som finns inom deras nationella territorium, utan att hävda nationell överhöghet eller ägande, utgör ett världsarv för vars skydd det är en skyldighet för det internationella samfundet som helhet att samarbeta.

Hur skiljer sig ett världsarv från ett objekt av nationell särart? Nyckeln ligger i orden ”framstående
exempel av värde för hela mänskligheten”.

sen-dag_ragskar.jpg

Beslutsprocessen?

Det är respektive lands regering som nominerar kandidater till världsarvslistan och UNESCO´s Världsarvskommitté — som är beslutande organ. I Sverige ligger ansvaret på Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket att ta fram förslag till världsarvslistan och att bereda ärenden rörande världsarvskonventionen åt regeringen. När respektive land som lyft fram objekt man önskar placera på listan beslutar Unescos världsarvskommitté, efter rådgivning av experter, huruvida objektet uppfyller de krav och de kriterier som finns i konventionen.
Sverige i Världsarvskommittén?

Sverige är sedan oktober 2007 invalt i Unescos världsarvskommitté. Det är Inger Liliequist, Riksantivarieämbetet och Rolf Löfgren, Naturvårdsverket som representerar Sverige i
kommittén. Kommittén utnämner världsarv. När en plats kommit med på den prestigefyllda världsarvslistan garanteras de skydd och vård för all framtid. Och här ligger det en viktig
aspekt: ”skydd och vård för all framtid”. Vill vi inte ha den garantin för vår skärgård?

Viktiga frågor:

Viktiga frågor som Sverige kommer att driva under sin tid i Unescos världsarvskommitté är
bland annat:

• En jämn fördelning av världsarv över världen. Världsarvsnomineringar från västvärlden bör bli färre till förmån för platser i de länder som idag är mindre väl representerade.

• Bättre balans mellan natur och kulturarv.

• En integrerad kultur- och naturvård som en viktig aspekt vid nominering och förvaltning av världsarv.

• Få fler barn och ungdomar att bli medvetna om kultur- och naturarvet.

Jag tycker att kommunerna i Stockholmsområdet borde gå samman och arbeta för att Stockholms skärgård förs upp på listan över förslag till Världsarv

En vision är en dröm med en plan. Min plan är att få upp ämnet på agendan och få så pass många att prata om det, att visionen om ett världsarv så småningom kan bli verklighet.

Vad skulle vi kunna göra tillsammans? Uppvakta, diskutera, samla till work shop eller seminarie, bygga nätverk och intressegrupp?

lg_t46.jpg

Kom gärna tillbaka till mig med idéer och funderingar

Framför allt vill jag veta om du skulle kunna tänka dig att skriva under detta upprop – som en start på en folkrörelse med målet att göra Stockholms Skärgård till ett Världsarv.

Maila ditt ”Ja, jag är självklart med” till: lgsmail@telia.com! Svara gärna idag. Det skulle vara spännande att få igång de första diskussionerna till den tid som skärgården är som vackrast.

Bilderna här ovan är från Rågskär i Stockholms vackra skärgård. Bilden på mig själv är från en skärgårdstur med den anrika motortorpedbåten T46.