Taggarkiv för 'Björklund'

Gratis kommer man aldrig att kunna tjäna pengar på, eller?

macintosh

Jag har arbetat med digitala media och kommunikation sedan 1984

Då fick möjligheten att lansera Apples Macintosh i Sverige. En introduktion som ökade kännedomen om varumärket från nästan ingenting till 80%.

Jag lärde mig tidigt att se möjligheterna med Internet, och finns idag själv både i bloggform, på Facebook, MySpace, Kapitel1 och Twitter. Bl.a.

Internet har gett oss möjligheten att komma åt ”allt” när som helst

Att hitta och sprida information här och nu. Att bygga egna kommunikationsnätverk. Att skapa nya affärsmodeller. En av de viktigaste är: gratis.

google

Men vem tjänar pengar på nätet?

Samma vecka som Google rapporterade rekordomsättning för tredje kvartalet och en vinst på 41 miljarder SEK, kunde man läsa följande uttalande av Microsofts vd Steve Ballmer: ”Gratis är inte en affärsmodell. Vi är ett kommersiellt företag. Ni får fråga våra konkurrenter om de tror att de kommer att tjäna pengar på gratis”.

Jag tror att Googles är en av de första som är beredda att svar. 41 miljarder gånger om.

På ett föräldramöte igår (klass nio) där vi diskuterade skolans nya hemsida, dök de rädda, osäkra och traditionella frågorna ut. Vad får vi och vad skall vi lägga ut? Hur öppna kan vi vara?

Här satt föräldrar och undrade allvarligt om skolscheman och elevjobb verkligen skulle vara publika — när ungarna i samma andetag lägger ut de delar av sitt liv som de är bekväma med på Facebook och Twitter?

Generationerna står långt från varandra

Men att tjäna pengar på nätets gratisekonomi är naturligtvis inte helt lätt. Några som är rejält oroliga i dessa dagar är de stora, konventionella  medieföretagen, musikförlagen, filmbolagen m.fl — som alla har tjänat oerhörda pengar på att erbjuda attraktiva och eftertraktade produkter med saftoga lönsamhetsmarginaler.

Men säg den 12-åring som är beredd att betala 200:- för Saharas Hotnights nya CD, när man kan tanka ned den från nätet för ingenting

Det handlar inte om att ha moral eller ej. Det handlar om att handlingsförlamade branscher under 15 år genom sitt passiva tänkande vant en helt ny generation vid att skapa sina egna lösningar. Och det finns ingen väg tillbaka.

Idag oroar vi oss inte lika mycket över 50-talets tanke: ”Om kriget kommer”. Mera: ”Om nätet brakar”. Många hävdar emellertid att nätets uppbyggnad gör ett sådant scenario tämligen osannolikt.

Hur som helst. Ingenting är längre som förut, Kurt har bytt namn och heter Rut…

ybc

Uppmärksamma de som vågar och bryter is

Vill ni se hur en nytänkande och kreativ skola utnyttjar Internets och Intranätets möjligheter klicka in er på: www.ybc-nacka.se (direkt till deras intranet: www.intranet.ybc-nacka.se)

Många nya skolor, med tydlig tonvikt på kreativitet, media, kommunikation, eget reflekterande och ett sökande efter nya lärvägar får ofta kritik för flum och befarad ”betygerodering” – inte minst av vår käre Utbildningsminister Björklund.

Därför är det glädjande att YBC, när resultaten från de nationella proven kom, kunde konstatera att de redan under sitt första verksamhetsår kliver upp på förstaplatsen i Nacka Kommun — en av Sveriges högst rankade skolkommuner. Att man dessutom har kommunens nöjdaste elever och lärare, och minst sjukskrivna lärare säger också en hel del.

Inte minst att Jan Björklund och många andra rädda bakåtsträvare ofta har fel.

Rädda framtiden

Jag har ett nytt förslag till en ny svensk modell

idea.jpg

Det gamla handlade om att bygga upp stora, trygga, svenska industrier. Det handlade om järnmalm, skogsindustri och bilindustri mm. Och idag ser vi ju hur det går. Volvo kanske säljs till Kineserna, efter det att amerikanarna försökt att rädda sina egna bara och feta rumpor. Efterfrågan på järn och stål sjunker. Och runt kring detta samlas problemen.

Tusen friställs här. Tvåtusen friställs där. Tretusen får gå här. Och Fyratusen får gå där

Vad ska vi bygga våra framtidsförhoppningar på?

Vi kanske skall lämna begreppet järnkraft till förmån för ”Hjärnkraft˝?

Vi kanske ska sluta tala om fordonsindustri och ersätta det med ett tänk om transporter för det framtida uthålliga samhället?

Vi kanske skall lära byggföretag att det är viktigare att skapa vettiga bostäder för en framtid med helt annorlunda förutsättningar, än att fondera medel och skapa gigantiska avkastningar till aktieägare och styrelseledamöteter? Vi kanske ska få bankerna att allvarligt fundera över sin roll i framtiden.

Det enda vi kan vara säker på om framtiden är att det är ingenting vi kan vara säkra på

Vi måste vara mer lyhörda, mer anpassningsbara och sluta att leva för dagen.

seed.jpgJag tror på människan

Jag tror på människans möjligheter att förändra förutsättningar, att förändra sig själva, att anpassa sig och att hitta nya lösningar. Människan är i grunden en sann entreprenör.

(Även om det svenska skolsystemet och samhället gör sitt bästa för att ta denna förunderligt fantastiska egenskap ur oss alla.)

Idéer, kreativitet, innovationer och entreprenörskap tror jag är centrala delar av den nya svenska modellen

För att det ska bli det krävs det nya synsätt. Det krävs en bättre skola (men kanske inte alltid det som Jan Björklund förspeglar är en bättre skola).

Det krävs andra fördelningar av resurserna i samhället — och det krävs en annan typ av politiker än det garnityr vi ser idag. Både på nationell nivå och i den kommunala fullmäktigestolarna.

Handen på hjärtat kära läsare, hur många kommunalpolitiker har du mött som du imponerats eller inspirerats av? Jag kan räkna dem på ena handens tumme.

Var föds då idéerna — som blir innovationer?

Svaret är naturligtvis att de vinnande idéerna och innovationerna idag uppstår på de mest oväntade och oförutsägbara ställen. Därför måste vi möta, lyssna på och engagera oss i de som har idéer och drivkraft och ge dem rätt förutsättningar. Det handlar inte så mycket längre om IT-erans mantran som· ”Pick the winners” – utan mera som Innovationsprofessorn Kaj Mickos formulerar det: ”Make the winners”.

Och här spelar skolan en stor roll

För mig är det viktigt att min son lär sig att tillsammans med lärarna hitta sina kunskaper, att samla in information, att kunna värdera och sammanställa den. Men också att han utmanar sin förmåga att reflektera över kunskap och information. Och att han vågar presentera det han kommer fram till. Diskutera, försvara och kanske ompröva.

Det är viktigare än vilket år Gustav Vasa föddes. Eller vilken religion  som skapat mest elände i vår tillvaro.

Skolorna blir bättre, om politikerna blir bättre

På Svenska Dagbladets ledarsida idag så hävdar man att skolorna måste bli bättre

one-way.jpgDen fd militären Jan Björklund är inte den enda som har ansvar, betonar ledarskribenten. Herr Björklund kan man skriva mycket om, men den kritiken kan jag spara till annat tillfälle.

Låt mig bara göra klart att jag tycker att hans insikter brister på många håll och kanter.

Vad ledarskribenten definitivt har rätt i, är att det är många som har ansvar för att skolorna måste bli bättre

Inte minst alla  bekväma, fega och insiktslösa kommunalpolitiker.

Ledarskribenten efterlyser: ”…när blir skolresultaten en fast punkt på fullmäktigemötena?”

Jag skulle vilja vidga frågan: När skall alla kommunalpolitiker begripa att barnen och skolan är den centrala grunden i våra samhällen. Här och nu och för framtiden.

Det handlar om att prioritera, det handlar om att budgetera, det handlar om att rekrytera och det handlar om att leda.

Anpassningskostnader, eller insiktlösa besparingar?

I vår kommun, Värmdö, har kommunen sparat in 5.700 kr per elev och år, i jämförelse med året innan, när det gäller undervisningskostnader.

Kommunen väljer att kalla det för anpassningsåtgärder, på ren och skär svenska är det besparingar för att få budgeten att gå ihop. Och skolkostnaderna tycks det alltid vara lätt att skära i.

Lärartätheten i Värmdö är den sämsta i länet

Av lärarna i grundskolan är bara 3/4-delar behöriga. Tänk om sjukhusen skulle bemanna sina läkarplatser på samma sätt. ”Hej, jag skall operera dig. Jag är visserligen inte behörig. Men väldigt intresserad av hälsa…”

I Lärarförbundets undersökning ”Bästa Skolkommun” hamnade Värmdö på  228:e plats. 186 platser efter grannkommunen Nacka. Vad är det som gör Nacka så mycket bättre? Har Värmdös kommunpolitiker funderat över det? Har man funderat över att kanske ta upp en dialog över kommungränsen för att eventuellt kunna se och upptäcka insikter som de själva inte har?

Vi går nu raskt in i kärva tider

De som kommer att få det sämst är bl.a alla våra ungdomar. Det blir färre lediga jobb och ungdomsplatser. Därför måste vi satsa på ungdomarna. Från förskolan och uppåt. De är Sveriges framtid. Och vi som har satt dem till världen har förbanne mig ett ansvar att ge dem bästa möjliga förutsättningar.

Herr Björklund har sitt ansvar, bara han kunde ge sjutton i att negligera viktiga ämnen som media, kommunikation och entreprenörskap till förmån för historia och religionskunskap. Allt var inte bättre för. det var bara förr.

Lärarhögskolan har sitt ansvar

Kommunalpolitikerna har sitt ansvar. Skolledare och rektorer har sitt ansvar. Osv. Men glöm inte bort att även du som förälder har ditt ansvar. Engagera dig. Ställ krav. Ägna mer tid åt det och dina barn, än ”Stjärnor på is” och ”Idol”. Muttra inte bara om att det måste bli bättre ordning i skolan, skolan måste få bättre resurser. Det är det som det handlar om.

Glöm inte bort att skolan har en fantastisk resurs i grunden. Våra barn.

rita.jpg