Taggarkiv för 'drömmar'

Sida 2 av 3

Skapa stadsdelar, inte bostadsområden!

 

utefik.jpg

 

Det rådet är riktat till alla som nu sitter och arbetar med Gustavsbergs utveckling

 

Får jag förklara skillnaden?

 

Ett bostadsområde förlitar sig på att kommersiell service, arbetsplatser och sociala mötesplatser finns på annat håll. Därför blir bostadsområden ofta döda, små egna sovstäder. Människorna håller sig inne eller dras till andra platser – för att handla, äta, arbeta och mötas.

 

En stadsdel rymmer både bostäder, handel, service, arbetsplatser och sociala mötesplatser.

 

sjuan.jpg

 

Gamla Gustavsbergs centrum eller Gustavsbergs hamn?

 

Som jag tidigare skrivit så finns det nu en startplan för omdaningen av Gustavsbergs centrum. Detaljplanen ska omfatta framtida lösningar för bostadsbebyggelse, centrumanläggning, parkområde, trafik och bussterminal.

 

Syftet är att det gamla centrumområdet i framtiden på ett bättre sätt ska knyta ihop både det gamla fabriksområdet i sydväst, Farstavikens norra strand och bostadsområdena i nordost.

 

Ett bra initiativ, men som jag också skrivit tidigare: minst fem-tio år för sent. Men fortfarande finns möjligheterna att göra någonting bra.

 

gallerigang300.jpg

 

Personligen tror jag att hamnen kan bli en ännu mer spännande miljö än både Järla och Hammarby Sjöstad — om vi har mod

 

Vad är det som får mig att tro det?

 

Jo, därför att i hamnområdet finns redan det etablerat som ett levande område behöver: mötesplatser. Och det är ett område med historia, magi och själ. Med en rejäl förtätning av både bostäder, verksamheter och kommersiell service kan hamnområdet bli en ny unik stadsdel. Istället för att bli ett vanligt bostadsområde.

 

konsthall.JPG

 

Hamnen är ett område som redan idag innehåller rika delar av kultur, butiker och outlets, caféer och restauranger, miljöinslag av upplevelsekaraktär — samt inte minst en unik konsthantverks- och arbetarhistoria som fortfarande lever med Porslinsfabriken, Konsthall, Ateljéer, Sanitetsfabriken etc.

 

Kommer bostäder och ett nytt näringsliv på plats, så kan det bara blomstra än mer. Satsa på hamnen, är min slutsats. Men satsa på att utveckla hamnen till en levande stadsdel. Inte bara ett bostadsområde.

masshall_fabriken.jpg

Fega inte ut och säg det förväntade: ”vi börjar med att satsa på en försiktig förtätning…”

Tänk om, satsa på en rejäl förtätning — skapa en stadsdel med plats för ett levande liv. Konsultföretag som tillsammans med kommuner tittar på exploateringsområden saknar ofta både mod och fantasi. Det blir gärna lite ”cut and paste” — istället för att höja ribban och se möjligheterna långt bortom ”Luters gräns”.

overview_peter.jpgTitta på Hammarby Sjöstads misstag, och gör inte om samma misstag

 

Hammarby Sjöstad bjöd redan från början på spännande arkitektur.

 

Vackra hus, enorma och frestande balkonger, fönster med sjökontakt osv.

 

Men redan första gången jag vandrade omkring där slogs jag av att gatorna inte ledda någonstans. De tog bara slut.

 

Var fanns mötesplatserna, torgerna, de kommersiella förtätningarna?

 

Tydligt är att ingen lyssnat på det som både de gamla grekerna och romarna kunde utan och innan. Människor vill ha platser att komma till och att mötas på. Platser där de kan se andra och bli sedda.

 

blomster.jpg

 

Vad är det vi charmas av på våra semesterresor?

 

De små torgen i bergsbyn, de vackra parkerna, avenyerna med det levande folklivet i Paris, de små caféborden utanför bagarna i Aten, torgen insprängda i Barcelonas gamla stad.

 

Var hittar du motsvarigheten i Hammarby Sjöstad. På Statoilmacken?

 

glashus.JPG

 

Vi har möjligheterna och vi har dem nu, frågan är om politikerna har modet?

 

Tänk ett hamnområde från den idylliska idrottsplatsen Farstaborg med ett levande gatnät med fräcka bostäder, i både nya hus och spännande och raffinerat ombyggda, gamla fabrikshus. Gator med handel, service och arbetsplatser.

 

Men också öppna ytor med mötesplatser och kanske en aveny som leder ned till hamnen och vattnet.

 

Till krogar, uteserveringar och caféer. Till konsthall och ångbåtar. Till butiker och verksamheter kring konsthantverk.

 

Kan vi dessutom göra verklighet av Ekobacken, som trots blinda försök till dikeskörningar av omdömeslösa politiker, vägrat att dö. Ett innovatörs- och entreprenörsområde med fokus på miljö, uthållighet och ekologi — så förstärker vi den intilliggande nya stadsdelens kraft.

 

Våga. Våga ta initiativ. Allt löser sig inte bara av sig själv. Förändringar behöver människor med visioner, mod, övertygelse och uthållighet. (Någonting som den här kommunen tyvärr ibland lider en alldeles för stor brist av.)

 

brodyr.JPG

 

Jag skriver det åter igen:

 

Gustavsbergs Centrum måste naturligtvis också fortsätta att leva. Men våga rucka på de gamla tankarna. För det finns ingen som helst charm i detta område idag, med omdömeslösa fastighets- och markägare som ständigt låser varandras positioner.

 

Satsa på nya bostäder (varför inte rimliga ungdomsbostäder, uppblandat med seniorbostäder?), se till att kollektivtrafiken utvecklas, behåll Runda Huset, etablera en närservice som kan tjäna bostadsexploateringen osv.

 

Men se framför allt de andra möjligheterna: en gymnasieskola, ett högstadie med idrottsinriktning, ett unikt idrottscampus med allt från simhall, utbyggd tennishall, ishockey och konståkning, fotboll, badminton mm.

 

Men håll med om att det är hamnområdet som kan bli riktigt spännande.

 

night.jpg

Katederundervisning, eller sa han kadaverundervisning?

Katederundervisning vs kreativitet

Så inleder Hans Renman, rektor för en av Sveriges mest uppmärksammade gymnasieskolor YBC (Young Business Creatives) i Nacka sitt senaste inlägg på sin blogg. Det är en kommentar till en föreläsning av Åbo-professorn Alf Rehn, en mörkerman av rang när det gäller skolfrågor.

Rehn plockas ofta in till konferenser, och tar mycket betalt för detta, för att entusiasmera och få fart på kommuner och skolledares ambitioner. Men han är som Hans Renman, en av de mest begåvade och insiktfulla skolledare jag träffat på, uttrycker det: ”…en konservativ riddare i finländsk retro-rustning”.

Läs Hans Renmans YBC-blogg som innehåller ”Mycket tänkvärt!”.  Så du är förberedd när andra kommenterar en man som uppmärksammas mycket, för fel saker — och som tyvärr bidrar till ett kraftigt bakåtsträvande.

(Just nu, när vi sakta men säkert börjar förlösa skolan och ta vara på elevernas inneboende egenskaper.)

Sportlov? Gärna på avstånd

snow-storm.jpg

Jag är ingen vinter- och snömänniska

Så, nu var det sagt. För att inte förändra mina principer om att snö är vackrast på bild, byter jag ut skärmsläckaren på datorn mot en bild som tydligt visar konsekvenserna av snö, kyla och is.

Kalla fötter, rinnande näsa, stela händer, bilar som inte startar, uppfart som skall skottas ..och skottas igen. Tunnan med regnvatten som spricker, bara för att vattnet blir till is (och inte alls bara för att jag glömde tömma den, som hustrun påstår.) Listan kan göras längre.

Så, jag håller mig gärna inomhus, låtsas som om vintern inte finns och ser fram emot sommaren. T-shirs, brunbrända armar, nedcabbat tak och lunch på uteverandor. Sedan blir alla så mycket snyggare på sommaren också. Har ni tänkt på det? Vackrare än röda näsor och fnasiga kinder.

costa-rican-frog.jpgSå, jag riktar istället energin mot mina nya spännande projekt

Om en vecka hoppas jag att kunna presentera min nya utmaningar efter fem år med Gustavsbergs hamn och sju år med Siggesta Gård. Att fler och fler projekt kommer att handla om ekologi, natur, uthållighet och värden som tilltalar fler sinnen än många andra företeelser tror jag inte kommer att överraska er.

Tills dess, ”njut” av bilden på vinterbilden ovan

Och var glad över att det är nära till espressomaskinen, favoritfåtöljen och den aldrig sinande högen med bra julklappsböcker och filmer du vill se.

tv.jpgTV som sämst och som bäst

Samtidigt kan du väl le åt hur Schlagerfestivalen kan röra upp så mycket känslor och skapa så många sidor i de usla kvällstidningarna. Få bra melodier, tveksamma artister som man återuppväckt med vitaminsprutor och förhoppningar om en ny karriär, njugga recensenter som tror att tävlingen på allvar är en måttstock på bra eller dålig musik.

Fundera också över hur Lets Dance kan lyckas samla så många dåliga ämnen till dansörer och dansöser. Förutom att ni säkert förvånas över hur Sveriges starkaste man kan vara så mjuk i den gigantiska kroppen och hur Morgan Elling så entusiastiskt kan ta allt på blodigt allvar — kan ni glömma att knäppa på programmet.

Vill ni däremot bli fascinerade, se TV2´s serie ”Ett annat sätt att leva”. I söndags visade de en film fån Afar — en folkgrupp i Etiopien där man lever strikt muslimskt och där alkohol är totalt förbjudet. Dit kommer Lana Inglis, en 28-årig flygvärdinna med tidigare alkoholproblem.

Sex kvinnor ska under varsin månad bo och leva hos sex olika folkstammar från skilda delar av vår värld. Här krockar vår västerländska livsstil med ett helt annat sätt att leva. Och så bra kan faktiskt TV vara.

Kan man skriva en bok en en begravningsentrepenör?

begravning_omslag.jpgSjälvklart. Bara man inte tar det gravallvarligt

För ett antal år sedan arbetade jag som kommunikationskonsult till en av våra branschorganisationer , vars medlemmar var just begravningsentreprenörer.

Jag skulle ”hjälpa dem att borsta bort mjällen från deras svarta kostymaxlar”.

Under den tiden träffade jag många duktiga och trevliga människor. För en del var arbetet som vilket arbete som helt. För andra var det ett arvegods och mer av ett kall. Men jag träffade också en del fullständiga galenpannor och osannolika människor.

Ur dessa möten, erfarenheter och inblickar formade det sig en historia i mitt huvud. Den spelades upp då och då som någon slags TV-serie i huvudet med en begravningsentreprenör i huvudrollen med försvenskade drag av John Cleese.

För ett par månader sedan drogs fingrarna till datorns tangentbord och historien växte fram framför mig på bildskärmen. Två osannolika veckor i begravningsentreprenör Folke Bloms liv.

Vill du kika in i dessa? Klicka på länken: Begravningsentreprenören

(Nu kan det låta som om jag bara skriver för nöjets och passionens skull. Icke, sa Nicke. Idag skall jag sätta samman en presentation över hur man ger fastigheter, områden och sociala mötesplatser en själ och rätt innehåll. Och på måndag skall jag presentera detta för ett av våra större fastighetsbolag. Dessutom skall jag läsa in ett material kring ett projekt som har med ljudupplevelser att göra. Mer om detta kommer.)

Vad vore livet utan a, b, c och alla andra kompisar?

Att skriva är en av livets viktigaste ventiler

Ibland skriver du för att du vill berätta någonting, dela med dig till andra eller lära ut. Men ibland måste du bara skriva för att det pockar på. En berättelse vill födas. En början på något som du kanske inte kan se slutet på.

Är du intresserad av att se vad jag ägnar alfabetets bokstäver och min fantasi åt just nu, kan du gå in och läsa (och gärna kommentera vad du tycker) på länkarna nedan. Den första går till det kvinnoöde som tar upp viktiga existentiella frågor, de andra går till tre sagor som just mognat klart.

Två andra barnböcker ligger just nu på det förlag som jag skrev förlagsavtal med i julas, omslagen är snart klara, de illustreras av en av de bästa barnboksillustratörerna jag träffat på, de kommer att lanseras på barnboksmässan i Bologna i vår — och kommer sedan ut i den svenska bokhandeln i augusti.

Men de skall jag berätta mer om lite senare. Just nu får ni här och idag en möjlighet att läsa och tycka till om de berättelser som än så länge ens ej har nått fram till något förlag:

ingenkvinnan_blogg2.jpg  forbjudn_omslag.jpg  nasan_omslag.jpg  frasse_omslag.jpg

Ingenkvinnan

Flickan som samlade på förbjudna ord

Bosses stora näsa

Kan en hund verkligen heta Frasse?

Ingenkvinnan

ingenkvinnan_blogg.jpgEftersom hon bara mindes då, men levde nu, tillhörde hon egentligen varken eller

Hon kunde inte tillhöra det förflutna, för det förflutna var just förflutet. Och hon tillhörde inte nu, för hon hade glömt hur det var att leva i nuet.

Hon tillhörde egentligen ingenting.

Hon var Ingenkvinnan.

Hon förlorade åtta år av sitt liv. När hon vaknade upp efter det att en åder brustit i hennes hjärna var hon trettio år gammal, men hon mindes bara de tjugotvå första.

Skulle hon kunna älska den man hon gift sig med och vilken hon fött två barn tillsammans med, fast han idag bara var en man som vilken som helst?

Skulle hon kunna älska de två barn hon fött, men som idag var totala främlingar för henne?

(Läs mina första 14 kapitel på www.kapitel1.se — Piratförlagets community för författare och bokälskare. Där publicerar du ditt manus och skapar en bok på nätet. Läsarna får sedan säga vad de tycker.)

Vad kan man säga om framtiden?

Det enda man kan säga med säkerhet, är att den inte kommer att bli som man tror

Jag tillhör den del av mänskligheten som vågar tro att framtiden blir bra. Bättre än vi kanske tror just nu, i en allmän tid av lågkonjunktur, finansiella kriser och oro inför kretslopp, naturresurser och miljön.

Människan har alltid förutspått vad som ska hända i framtiden utifrån sitt eget framtidsperspektiv. Och gång på gång ser vi bevis för hur svårt det kan vara att göra profetior om framtiden innan man är där.

airplane.jpg

1895 påstod Lord Kelvin, ordförande i Brittiska Vetenskapsakademien: ”Flygmaskiner är en teknisk omöjlighet.”

Fyra år senare spädde Marsalk Ferdinand Foch, Professor i strategi vid franska militärakademien på med att säga: ”Flygplan är intressanta leksaker, men saknar militär betydelse.”

Samma år, 1899, var Amerikanske Patentverkets chef Charles Duell ännu mer kategorisk:
”Alla tänkbara uppfinningar är redan gjorda.”

computer1.jpgAtt vi fortsätter att göra samma typ av felaktiga framtidsspaningar är ingen hemlighet.

I år när vi till julklapp får slimmade datorer i form av Macbook Air — eller ännu behändigare så kallade Netbooks som väger knappt ett kilo — kan vi le åt gamla uttalanden som Popular Mechanics som 1949 skrev: ”Datorer kommer i framtiden inte behöva väga mer än ca 1,5 ton”.

Eller varför inte Tom Watson på IBM, som samma år självsäkert sa: ”Vi förutser en total världsmarknad för kanske fem datorer”.

Framtidsprofetiorna har inte bara handlat om teknik

beatles.jpgVem glömmer väl den direktör på skivbolaget EMI år 1962 fnös år The Beatles och avfärdade dem med uttalandet:

”Gitarrgrupper har ingen framtid”?

Så vem vore väl jag att förutse vad som kommer att hända i framtiden?

Har jag någonsin stått för en framtidsprofetia som slagit in?

Ett bra sätt att sia, är att göra en tillbakablick in i framtiden

När jag var fem år var jag sjuk och sängliggande längre tider än de flesta barn. Därför lärde jag mig tidigt att läsa. Böckerna, berättelserna och det skrivna ordet blev min parallellvärld, till den värld som jag på grund av sjukdom inte kunde uppleva.

Snart hade jag läst förbi min erfarenhet och egen begreppsvärld och började därför att skriva mina egna berättelser. Och det var då som jag någonstans förstod att jag skulle ägna mitt liv åt just berättelser.

Den profetian har slagit in, blivit verklighet och gjort mitt liv oerhört rikt

Det mesta jag har sysslat med under hela mitt liv har handlat om berättandet. Oavsett om jag har skrivit sagoböcker, annonstexter, berättelser om min far, musik, skapat utställningar eller sociala mötesplatser.

Det som är mest fantastiskt är att den allra första berättelse som jag skrev, fem år gammal på mammas brevpapper, fortfarande är i mitt förvar.

circus.jpg

Med påfallande tydliga bokstäver skrev jag med en kulspetspenna den dramatiska historien: ”Mitt liv är cirkus”. En berättelse som faktiskt innehåller många av dramaturgins grundläggande element.

Ni får den här som en liten julsaga:

Mitt liv är cirkus, av Lars-Gunnar Nilsson

Det var fullt med folk och föreställningen började.
Jag tämjde farlia lejon varje kväll.
Alla klappade åt mig.
Sen kom vackra Lilian och balanserad på en lina.
Hon ramla inte, alla klappade händerna.
Sen kom fakiren Bill och stoppade långa vassa svärd i halsen.
Elefanter och sjölejon också uppträdde.

Lilian tykte om mig.
Det tykte inte Bill va bra.

En kväll brann hela cirkusen ned.
Polisen kom. Alla grät.

Men de fik inte tag i boven.
Ett år senare var vi i en stad, en kväll jag såg en skugga.
Det var Bill, han försökte tnda en ny eld,
då fångade jag honom.

Polisen kom och tog honom.
Lilian och jag gifte oss.

lindansos.jpg

Vad vill jag nu säga med denna berättelse?

Jo, att du själv kan göra verklighet av dina framtidsprofetior — om du vill att de ska bli verklighet. Dröm gärna, men dröm inte bara. Lev dina drömmar.

Det har jag försökt att göra. Jag ville och valde att bli en berättare. Idag kan jag känna att jag aldrig hade kunnat välja en annan väg. Är inte det ganska fantastiskt ·— att kunna konstatera det så här inför ett nytt år?

Anm: Profetia är ett budskap som en person tror sig ha fått från högre makter. Inte sällan handlar det om budskap om framtiden. Ordet kommer från de grekiska orden pro – före, och fämi – säga.

Och hur hittade du hit?

Fick du tips om min blogg, eller sökte du på något ord som länkade till min webbsida?

search2.jpg
Sökmotormarknadsföringen innebär nya utmaningar och nya sätt att arbeta för företag och organisationer. En marknadsföring som blir mer och mer utvecklad och strategisk.

Allt fler använder sökmotorer allt mer – söktjänsterna har blivit det viktigaste sättet för användarna att hitta rätt på nätet. Därför blir de också viktiga för dig som jagar besökare och kunder. Tidigare var annonsering på nätet lika med banners – men nu är sökmotorerna på väg att ta över. Man tippar på att 26 procent av nätannonskakan (traditionellt: banners etc) kommer att gå till sökmotorer redan i slutet av detta år.

Sökmotormarknadsföringen består huvudsakligen av två bitar: sökmotorpositionering och sökordsförsäljning. Det senare kallas också sponsrade länkar.

Positioneringen går ut på att få en sajt så högt upp som möjligt i sökresultaten på populära söksajter, i det som kallas det organiska indexet – de länkar man inte betalar för. Om du exempelvis har ett företag som säljer rättvisemärkta modekläder vill du hamna på topp i Google när någon söker på uttryck som ”rättvisemärkt” eller ”ekologisk bomull”.

Sökordsförsäljningen å andra sidan handlar om att betala för så kallade sponsrade länkar: när någon söker på ”rättvisemärkta kläder” hamnar ditt företags länk på reklamutrymme i t.ex Google, till höger om det vanliga sökresultatet.

Professionella konsulter håller från dag till dag reda på hur sökmotorerna rankar sajterna i indexet – och anpassas kundernas webbsidor efter ändringarna så att deras position i sökmotorn är så bra som möjligt.

För hemmasnickraren, som jag själv är, med hyfsade webbkunskaper, är det förstås möjligt att själv ändra i sidornas metataggar, rubriker och sajtens struktur för att få så bra indexering som möjligt på Google.

Tidigare räckte det med att fokusera på vilka ord eller värden som du själv ville kommunicera genom text, bild och ljud samt vilka målgrupper du riktade dig till.  I dag behöver företagen istället veta vilka ord kunderna – både befintliga och nya – associerar med företaget och företagets produkter och tjänster. Perspektivet är alltså det omvända: de viktiga orden om företaget handlar inte om vad du vill kommunicera, utan vilka ord som människor utanför företaget söker efter när de är intresserade av de produkter och tjänster som du erbjuder.

Kommunikationen sker på mottagarens villkor.
Idag kan jag avläsa att jag hittills haft snart 26.000 hits på min relativt nystartade blogg.

Varje vecka under de senaste två månaderna ökar besöksantalet med ett par hundra besökare. Igår hade jag 400 unika besökare. En del är trogna besökare, andra kommer från just t.ex sökmotorerna.

Vad har de då sökt på? ”LG Nilsson” ligger faktiskt i topp, vilket betyder att jag har ett lite känt varumärke. Annars handlar orden om allt från ”kreativitet” och ”upplevelser” till Gustavsberg och de lokala politikernas namn.

Vad lever vi i för samhälle?

Lektion 17, ämne: Hur samhället har utvecklats till att bli ett kreativt samhälle

När människan föddes på vår jord gick mesta tiden åt till att jaga föda och sakta tog bondesamhället form. Människan gick upp varje morgon och arbetade tills mörkret föll, man sådde, man skördade och man byggde.

Först för egen del, sedan också för möjligheten till byteshandel.

Från bondesamhället tog vi steget in i industrisamhället, arbetskraften centraliserades och du kunde helt plötsligt arbeta åt andra inom träindustrin, på bruken, stålverken eller i fabrikerna. Industrin blev samhällets stora motor.

Men i takt med att maskiner och teknik kunde ersätta det som det tidigare människor utfört, skapades informations- och kunskapssamhället med nya arbetsuppgifter. De nya naturresurserna handlade mer och mer om en annan sorts järnkraft – nu stavat med ”hj”.

house.jpgIdag kan vi sätta rubriken ”det kreativa samhället” på vår tillvaro.

En tid som kräver en konstant utveckling, en utveckling utifrån nya krav, nya normer och nya värderingar.

Snabbare, mera, nytt!

Under den förra tidseran skapade den vänstra hjärnhalvan vårt informationssamhälle. Nu tar vi steget in i ett samhälle där den andra halvan blir allt viktigare.

Känslor, värderingar, etik, etik, empati, artisteri och upplevelser styr allt mer vad vi gör — och vill.

I nästa avsnitt i serien om ”Hjärnkraft och Kreativitet” ska vi titta närmare på latteralt — och gutteralt tänkande.

…och hur skall man kunna lösa det här?

Lektion 16, ämne: Try harder

try.jpgÄr du nöjd med vad du kan, vad du gör och vad du har, då kan du vända blad och läsa vidare.

Förmodligen kan du lägga boken ifrån dig och istället använda den som dörrstopp eller trava den bland andra, ej färdiglästa böcker i bokhyllan.

För vill du tillhöra den fantastiska samhörighet som förenar de människor som ständigt utvecklar sin kreativa förmåga, måste du hela tiden vilja flytta fram gränserna för vad både du och andra trodde var möjligt.

klattra.jpg

You must try harder. And do it with a big smile.

En kreativ människa tänker omedvetet ”hur skulle man kunna lösa det här” så fort han eller hon ställs inför ett problem.

Lösningen behöver inte finnas där omedelbart, men utmaningen kommer att ligga och gro bland alla andra utmaningar, och poppa upp som en eller flera nya idéer dagen efter eller om ett år eller flera år.

Kreativa människor tänker ofta omedvetet, men njutningsfullt, ett steg längre. De vågar ifrågasätta och säga: ”men kan man inte göra så här?” medan andra suckar: ”men det är väl bra som det är?”.

try_harder1.jpgDet betyder inte att en kreativ person aldrig blir nöjd eller aldrig tycker att någonting duger.

Det betyder att han inte bara ser fler och nya lösningar än andra — utan också är beredd att pröva dem för att se om de fungerar.

Och blir dessutom inte besviken om de inte gör det. Utan då söker den kreativa människan nya lösningar.

Beredd att ständigt ”try harder”.

I nästa avsnitt i serien om ”Hjärnkraft och Kreativitet” ska vi titta närmare på hur samhället har utvecklats till att bli ett kreativt samhälle. För det har det väl?