Taggarkiv för 'glashuset'

Är det speciellt svårt att driva rörelse på Värmdö?

Fel plats, fel entreprenör, dåliga tider eller bara dags för generationsbyte?

Sitter och slösurfar på www.blocket.se och hamnar på affärsöverlåtelser på Värmdö.

Dvs företag, butiker och restauranger till salu. Brukar ofta vara en värdemätare på om det är en bra kommun. En kommun som växer, där det på naturliga sätt skapas nya spännande mötesplatser — och där det finns framtodshopp.

Gustavsberg känns inte så hett just nu

Fyra olika verksamheter annonseras ut: I gamla, tragiska Gustavbergs centrumgalleria flyger rörelserna ut och in i butiks- och restauranglokalerna. Nyligen förvandlades lunchkrogen Arvid till en Kinakrog.

Idag kan man för 800.000:- bli ägare till leksaksaffären Träfiluren i samma galleria.

För 345.000:- kan du även bli caféägare, genom att köpa den cafébar som Delselius en gång startade och som ligger i samma galleria som aldrig lyckas få till ett sammanhållet utbud av butiker. (En av de stora, dyra och tomma lokalerna, disponeras just nu av en utställning i kommunens regi.)

Även i hamnen finns det ”till salu-skylt”

Tar du dig ned till Gustavsbergs Hamn, kan du för 950.000:- bli ägare av det lilla, fula blå gatuköket som sett en handfull ägare vandra ut och in under de senaste åren.

Och ser man på, Restaurang Vita Hästen, som sedan 1978 drivits av samma familj är, också till salu. Med lockropet ”hög omsättning, låg hyra” annonseras objektet ut för 2,8 miljoner eller bud. (Men då får du också 2 st lägenheter med i köpet.)

Höga priser, många objekt till salu

Det är aldrig en bra kombination. Kan det vara tveksamheten kring den framtida utvecklingen av centrala Gustavsberg som ligger bakom försäljningarna? Missnöjet med få klara signaler från kommunen? Eller är det bara dåliga tider helt enkelt?)

Hamnen har precis också förlorat ett av sina charmtroll

Kajsa Åkerblom tackar för sina tre år på Restaurang Glashuset, och Gustavsbergs Hamn AB (m.a.o Dag Landvik) är nu nya ägare till restaurangen. Vi önskar Kajsa lycka till, och är inte minsta tveksamma om att Kajsa snart kommer att uträtta nya stordåd någon annanstans.

Samtidigt är vi mycket nyfikna på vem som kommer att bli varumärket och trivselfaktorn för hamnens populära krog nu när vi går mot vår, uteservering och ett hetare nöjesliv. Det är inte lätt att ta över efter Kajsa & Co.

Men det är inte bara i Gustavsberg det rör på sig

Smultronstället Sjöstugan ute vid Lillsved är också till salu. En idyll i form av ett skärgårdscafé med egen brygga blir din för 895.000:-. Skulle jag vilja sadla om till sommarkrögare, är det här det objekt jag skulle satsa på.

I Hemmesta centrum kan du bli ägare av en godisbutik och i Stavsnäs by kan du bli ägare till bageri, konditori och lunchställe

I Hemmesta är butiken Hallonbåten till salu för 110.000:- . Och i Stavsnäs kan du för 1,5 miljoner bli ägare till bageriet som också är restaurang och café. Efter att ha haft samma ägare i 17 år, söker Stavsnäs Bageri nu nya ägare.

Det verkar också som om Munkens Konditori & Bageri på Djurö är ute till försäljning. Och tar du båten över till Sandhamn, kan du för 975.000:- bli ägare till Café & Deli Sandhamn.

Samtidigt finns det de som vågar satsa

Systrarna Delselius har tagit över hela Grisslinge Värdhus fastighet och bygger ut sitt fina konditori. Värdshusdelen arrenderas nu av samma gäng som ligger bakom Bullandö Krog, vilket borgar för att den tidigare sunkiga kvaliten på restaurangen kan tas till helt nya höjder. Vi ser fram emot när det det nyrenoverade och mycket strategiskt placerade Värdshuset öppnar. Kommer de att ta över sommarpubliken från Restaurang Glashuset?

Även Siggesta kommer med glada nyheter: Siggestas Orangeri — 280 m2 lantligt och glassigt

Valborgsmässoafton invigs den nya restaurangbyggnaden Orangeriet på Siggesta Gård, med medelhavsklimat året runt. Där kommer du i sommar att kunna njuta av ”glass i stora lass”, kaffe och lättare rätter. Ett bra komplement till trivsamma Restaurang Ladugården.

Fortsättning följer…

(Bilderna ovan har jag lånat från Blocket. Vill ni hitta annonserna gå in på: www.blocket.se)

Kan man utnyttja en friskola och elever för att starta och etablera en guldkrog?

vardshuset_18701.jpg

En restaurangskola som driver en krog

Rätt hanterat måste detta vara en unik möjlighet för eleverna? Att i dagligt, praktiskt arbete få pröva på, ta ansvar och lära sig. VTG – Värmdö Tekniska Gymnasieskola har nu tagit över Gustavsbergs Värdshus och driver det som restaurangskola. Eleverna i åk 2 och 3 arbetar praktiskt två dagar i veckan på värdshuset med bland annat lunchservering för allmänheten.

Men…

Nu erbjuder man också konferenser, festvåningsmöjligheter, bröllop mm. Och hur är det då med eleverna? Får de unga eleverna arbeta på kvälls- och helgtider?

Och hur går det när det skall serveras vin och sprit? Förmodligen något som står på önskelistan både för fest och bröllop.

Kommer skolan då att hyra in professionell och vuxen restaurangpersonal?

Och förvandlas då inte skolan helt plötsligt till en vanlig restaurangverksamhet? Eller kan eleverna ändå få vara inblandade och få arbeta med mindre kvalificerade tjänster som inköp, beredning och uppdukning?

Till marknadsmässiga löner? Och hur går det då med priserna?

Man kan se verksamheten i Gustavsbergs Värdshus som fantastisk möjlighet för eleverna

Och naturligtvis ett genialiskt initiativ från skolan. Här serveras vällagade lunchrätter för 55:-, dvs till ett pris långt under marknadspriserna. Som jämförelse kan sägas att motsvarande skola i Sundbyberg tar 95 kr för dagens lunch!

Men om man nu till exempel söker permanent alkoholtillstånd?

Ligger detta också inom skolans ram, eller kommer man försöka att etablera krogen även ”på allvar”? Om man idag på sin hemsida redan erbjuder möjligheter för arrangemang och konferenser — hur har man tänkt sig förlängningen på verksamheten.

Kommande julbord? Förfrågningar om sommarens bröllop? Har inte eleverna lov då?

Det finns en hel del frågetecken kring verksamheten

Det finns, varken i skollagen eller i konkurrenslagen något som säger att en verksamhet av detta slag inte får bedrivas. Kommunen är skyldig att betala den skolpeng som fastställts för friskolan men kommunen granskar inte verksamheten. Det gör Myndigheten för skolutveckling och Skolverket.

Fastigheten ägs av en privat värd. Kommunen har ingen insyn. Eller har den det?

uteservering3.jpg

Vi får hoppas att den ansvarige på VTG har en dialog med områdets övriga restauranger

Alla hoppas vi ju på att Gustavsberg och området i hamnen skall leva vidare och fortsätta att utvecklas. Att de aktörer som kämpat för överlevnad och lyckats etablera sig också kan fortsätta att ge oss som bor här, och alla besökare, ett varierat utbud.

Det gagnar ingen att verksamheterna konkurrerar ut varandra. Lunchpriser kan skilja sig beroende på utbud, men får inte vara för långt från varandra. Och inga misstankar får uppkomma att gratis arbetskraft i form av elever ger möjligheter till att dumpa priser.

Jag förutsätter att skolan innan sin etablering också tog kontakt med sina kollegor. Allt annat vore konstigt.

skyskrapan-1.jpg

Vi har inte råd med fler missade tåg i hamnen

Hamnområdet har tagit tillbaka sin forna stolthet inom kultur och konst. Vi har ett rikare utbud än någonsin. Hamnen hade också chansen att etablera en spännande mäss- och mötesverksamhet mitt under brinnande högkonjunktur. Tyvärr tog inte aktörerna denna möjlighet.

Uthålligheten och insikten (eller var det kompetensen?) höll inte ända in i mål. Idag är det lågkonjunktur, och pengaströmmen från ägare, initiativtagare och entreprenörer stryps i takt med att deras ursprungsverksamheter påverkas.

Kommer Dag Landvik att hålla ut, eller letar han som ryktet säger köpare till hamnområdet?

Kommer vi i sommar istället för blomstrande verksamheter fortsätta att se stängda mäss- och eventhallar, krogar som byter ägare, inte längre håller öppet och verksamheter som flyttar.

sjuan.JPG

Håll ögonen efter ett tydligt tecken på om det går bra eller dåligt:

Kommer ångbåten Gustavsberg VII att lägga till nedanför Tornhuset även i år? Eller kommer bryggan att gapa tom?

Skapa stadsdelar, inte bostadsområden!

 

utefik.jpg

 

Det rådet är riktat till alla som nu sitter och arbetar med Gustavsbergs utveckling

 

Får jag förklara skillnaden?

 

Ett bostadsområde förlitar sig på att kommersiell service, arbetsplatser och sociala mötesplatser finns på annat håll. Därför blir bostadsområden ofta döda, små egna sovstäder. Människorna håller sig inne eller dras till andra platser – för att handla, äta, arbeta och mötas.

 

En stadsdel rymmer både bostäder, handel, service, arbetsplatser och sociala mötesplatser.

 

sjuan.jpg

 

Gamla Gustavsbergs centrum eller Gustavsbergs hamn?

 

Som jag tidigare skrivit så finns det nu en startplan för omdaningen av Gustavsbergs centrum. Detaljplanen ska omfatta framtida lösningar för bostadsbebyggelse, centrumanläggning, parkområde, trafik och bussterminal.

 

Syftet är att det gamla centrumområdet i framtiden på ett bättre sätt ska knyta ihop både det gamla fabriksområdet i sydväst, Farstavikens norra strand och bostadsområdena i nordost.

 

Ett bra initiativ, men som jag också skrivit tidigare: minst fem-tio år för sent. Men fortfarande finns möjligheterna att göra någonting bra.

 

gallerigang300.jpg

 

Personligen tror jag att hamnen kan bli en ännu mer spännande miljö än både Järla och Hammarby Sjöstad — om vi har mod

 

Vad är det som får mig att tro det?

 

Jo, därför att i hamnområdet finns redan det etablerat som ett levande område behöver: mötesplatser. Och det är ett område med historia, magi och själ. Med en rejäl förtätning av både bostäder, verksamheter och kommersiell service kan hamnområdet bli en ny unik stadsdel. Istället för att bli ett vanligt bostadsområde.

 

konsthall.JPG

 

Hamnen är ett område som redan idag innehåller rika delar av kultur, butiker och outlets, caféer och restauranger, miljöinslag av upplevelsekaraktär — samt inte minst en unik konsthantverks- och arbetarhistoria som fortfarande lever med Porslinsfabriken, Konsthall, Ateljéer, Sanitetsfabriken etc.

 

Kommer bostäder och ett nytt näringsliv på plats, så kan det bara blomstra än mer. Satsa på hamnen, är min slutsats. Men satsa på att utveckla hamnen till en levande stadsdel. Inte bara ett bostadsområde.

masshall_fabriken.jpg

Fega inte ut och säg det förväntade: ”vi börjar med att satsa på en försiktig förtätning…”

Tänk om, satsa på en rejäl förtätning — skapa en stadsdel med plats för ett levande liv. Konsultföretag som tillsammans med kommuner tittar på exploateringsområden saknar ofta både mod och fantasi. Det blir gärna lite ”cut and paste” — istället för att höja ribban och se möjligheterna långt bortom ”Luters gräns”.

overview_peter.jpgTitta på Hammarby Sjöstads misstag, och gör inte om samma misstag

 

Hammarby Sjöstad bjöd redan från början på spännande arkitektur.

 

Vackra hus, enorma och frestande balkonger, fönster med sjökontakt osv.

 

Men redan första gången jag vandrade omkring där slogs jag av att gatorna inte ledda någonstans. De tog bara slut.

 

Var fanns mötesplatserna, torgerna, de kommersiella förtätningarna?

 

Tydligt är att ingen lyssnat på det som både de gamla grekerna och romarna kunde utan och innan. Människor vill ha platser att komma till och att mötas på. Platser där de kan se andra och bli sedda.

 

blomster.jpg

 

Vad är det vi charmas av på våra semesterresor?

 

De små torgen i bergsbyn, de vackra parkerna, avenyerna med det levande folklivet i Paris, de små caféborden utanför bagarna i Aten, torgen insprängda i Barcelonas gamla stad.

 

Var hittar du motsvarigheten i Hammarby Sjöstad. På Statoilmacken?

 

glashus.JPG

 

Vi har möjligheterna och vi har dem nu, frågan är om politikerna har modet?

 

Tänk ett hamnområde från den idylliska idrottsplatsen Farstaborg med ett levande gatnät med fräcka bostäder, i både nya hus och spännande och raffinerat ombyggda, gamla fabrikshus. Gator med handel, service och arbetsplatser.

 

Men också öppna ytor med mötesplatser och kanske en aveny som leder ned till hamnen och vattnet.

 

Till krogar, uteserveringar och caféer. Till konsthall och ångbåtar. Till butiker och verksamheter kring konsthantverk.

 

Kan vi dessutom göra verklighet av Ekobacken, som trots blinda försök till dikeskörningar av omdömeslösa politiker, vägrat att dö. Ett innovatörs- och entreprenörsområde med fokus på miljö, uthållighet och ekologi — så förstärker vi den intilliggande nya stadsdelens kraft.

 

Våga. Våga ta initiativ. Allt löser sig inte bara av sig själv. Förändringar behöver människor med visioner, mod, övertygelse och uthållighet. (Någonting som den här kommunen tyvärr ibland lider en alldeles för stor brist av.)

 

brodyr.JPG

 

Jag skriver det åter igen:

 

Gustavsbergs Centrum måste naturligtvis också fortsätta att leva. Men våga rucka på de gamla tankarna. För det finns ingen som helst charm i detta område idag, med omdömeslösa fastighets- och markägare som ständigt låser varandras positioner.

 

Satsa på nya bostäder (varför inte rimliga ungdomsbostäder, uppblandat med seniorbostäder?), se till att kollektivtrafiken utvecklas, behåll Runda Huset, etablera en närservice som kan tjäna bostadsexploateringen osv.

 

Men se framför allt de andra möjligheterna: en gymnasieskola, ett högstadie med idrottsinriktning, ett unikt idrottscampus med allt från simhall, utbyggd tennishall, ishockey och konståkning, fotboll, badminton mm.

 

Men håll med om att det är hamnområdet som kan bli riktigt spännande.

 

night.jpg

Konsten att vinna brudens hand

Det blir ingen folkomröstning kring skrapan i Gustavsbergs Hamn

hamn

Och väl är väl det. En fantastisk vision av en egensinnig entreprenör och industrialist, blev presenterad på ett sätt som varken visar respekt för ansvariga politiker eller den enskilde kommuninvånaren.

Efter trekvarts diskussion beslöt kommunstyrelsen igår att inte genomföra någon folkomröstning kring möjligheten för fastighetsägaren Dag Landvik att i hamnen att bygga Sveriges högsta byggnad (pinnen i hamnen).

Många uttryckta i diskussionen ambitionen och viljan att skapa olika sorters dialog med medborgarna kring projektet ”Hela Gustavsberg” och också kring frågan om Skyskrapan med hotell, roterande restaurang på toppen etc,

Igår behandlades också frågan om förhandsbesked på bygglovet

Det avslogs av en enig nämnd med hänvisning till att bygglovet inte överensstämmer med detaljplanen. Den anger max fyra våningar. Ibland kan mindre avvikelser accepteras men, som en av de deltagande poliitkerna uttryckte det; ”inte ens den mest flexibla ordvrängare kan väl anse att en avvikelse på sisådär en 66 våningar är av mindre karaktär”.

Därmed tror jag att vi kan stryka visionen och byggnaden ur ”Gustavsbergs möjliga, framtida historia”

Initiativet att skapa dialog med medborgarna, pressen och politiker ligger naturligtvis i ett sånt här projekt enbart hos upphovsmannen. Man vinner inte brudens hand utan att göra henne förälskad.

Det går inte att förföra utan att ge alla en möjlighet att få uppleva visionen som du som upphovsman upplever och vill se den.

Därför kräver ett projekt av det här slaget och storleken (som dessutom enbart i sin storlek  kan göra en kommun ovan att hantera frågor av denna dignitet byxis) en omsorgsfull och varsamt hanterad införsäljningsperiod.

Varför behövs skyskrapan? Vad kommer det att innebära att den byggs? Hur kommer den att påverka oss alla i kommunen? Och hur skulle den kunna upplevas på plats?

skyskrapan-1.jpg


Hur säljer man in en sådan vågad vision?

Man gör inte det genom att ta en av mina panoramabilder (jag har under de fem år, som jag var verksam som utvecklingsansvarig inom hamnen, på eget initiativ plåtat de flesta av bilderna där) och lägga ihop det med en kall och stel 3D-animation utan egen idé och arkitektoniskt uttryck.

Istället ger man en duktig och namnkunnig arkitekt i uppdrag att skissa visionen, helhetsbilder, bilder i miljön, detaljbilder etc och använder det i sitt lobbyarbete. Med en namnkunnig arkitekt vid sin sida ökar trovärdigheten, intresset och förutsättningarna till att starta en dialog på rikstidningarnas kultursidor — och helt plötsligt föds diskussionen på rätt nivå.

Därefter ser man till att få med sig sympatisörer och ambassadörer. Det handlar om allt från modiga stadsplanerare och framtidsspanare till lokala politiker som vill profilera sig i frågan till kompetenta och trovärdiga inom förvaltningens kulturnämnd, plan- och miljökontor etc.

Hela tiden hålla grytan kokande

Det räcker inte med ett taffligt bildkollage, en kontorstryckt folder och pressuttalanden lokalt med ett förtäckt hot: ”Blir det inte så här, så kommer jag nog att leka på en annan gård…”

Avståndet ökar till alla de som du måste ha med dig på resan

Politikerna bör också ta sitt ansvar för ett ställningstagande, istället för dagens politiska velighet

Sedan kan man å andra sida tycka att kommunen på grund av politisk valhänthet och rädsla för utomstående starka entreprenörer inte tydligt velat positionera sig i frågan. Det ger ett starkt underbetyg till kommunen.

Förhäxat har man koncentrerat sig på att försöka få ordning på ett redan misslyckat ”Domus-centrum” kring Runda Huset, istället för att se de fantastiska möjligheterna både i hamnen och Porslinsfabriksområdet som förgäves väntat på ett planarbete.

Ett meningsfullt och visionärt uppdrag med stor betydelse för kommunen, som ansvariga som t.ex Peter Frej nu försöker att bemöta med uttalanden som i klartext uppfattas som: ”Det har vi visst…”, ”Kritiken är orättvis…” och ”Vi har annat att göra”.

Det tackar vi för

Nu har en politisk styrgrupp för detaljplanerna för centrala Gustavsberg precis tillsatts (det handlar både om centrum- och fabriksområdet). Det är viktigt och det är efterlängtat. Vi ser med spänning fram emot att få följa deras arbete.

bride.jpg

Men jag är övertygad om att en skyskrapa i hamnen inte längre kommer att finnas med på agendan. Bruden blev aldrig förälskad. Och frågan är om den uppvaktande tilltänkta brudgummen nu kommer att dra sig ur sitt engagemang.

Kommer Dag Landviks skyskrapa någonsin nå trätopparna?

Tror inte det. Högt flygande planer måste säljas in rätt.

pan.jpg

För drygt ett år sedan lanserade Dag Landvik ett hotellbygge i Gustavsbergs Hamn som skulle kunna bli en internationell attraktion och utgångspunkt för skärgårdsturism. En, som han skrev: ”En spira sprungen ur en svensk och historisk, konstnärlig och kreativ bruksmiljö som redan med stolthet bär sitt arv och sina tidigare arkitektoniska årsringar från olika utvecklingsfaser.”

skyskrapan-1.jpg

En vision är en dröm med en plan.

Skyskrapan är Dags dröm. Men jag betvivlar att han insåg att han också måste ha en plan — för att göra verklighet av drömmen. Och det är det som har kännetecknat Dags arbete med hamnen. Han har haft en övertro på att om man bara bygger ”templet” så kommer alla besökare.

Riktigt så fungerar inte verkligheten.

Det kostar pengar att tjäna pengar.

För att åstadkomma denna mötesplats för människor och kultur med mäss-, event- och konferenslokaler, som är Dags målsättning, så krävs det kompetens, organisation och marknadsföring. I den bransch som handlar om att skapa mötesplatser så handlar det också om ödmjuka relationer med samarbetspartners, arrangörer och utställare.

Och där har projektet enligt min åsikt brustit.

gustavsbergs_konsthall.jpg

Dag har gjort ett fantastiskt vågat arbete.

Han har återställt marknadens tro på hamnen som keramikens huvudstad. Här finns och verkar nu många, många konsthantverkare, vi har en fantastisk (och underskattad) konsthall, en uppskattad presentbutik i Gula Byggningen, glashytta, galleri och en charmig Tornhusbutik.

Vi har bra krögare, caféer och restauranger, ett levande utbud av kvalitativa fabriksbutiker inom konsthantverk och design.

Men där tog det slut.

porslins.jpg

Mässhallar på 12.000 kvadratmeter står öde med enstaka arrangemang.

Det som skulle ha blivit ett levande mässcentrum fick aldrig en ordentlig chans. Renoverade och utrustade lokaler för stora möten och aktiviteter väntar på sin marknad. Och nyhetens behag har falnat.

Gustavsbergs hamn är inte längre en spännande nyhet i Stockholms mötesvärld. Nya har kommit till: Frihamnshallen, Tvålfabriken, Kistamässan, alla nya hotellkomplex m.fl

Templet är klart, men kunderna kommer inte. Insikten i vilken kompetens, vilken organisation och vilken marknadsföring som krävdes saknas.

Ett hotell är en del av lösningen.

Du skapar inte en levande mötesplats som Gustavsbergs Mässan och Glashuset Arena, utan att kunna erbjuda övernattningsmöjligheter. Gustavsberg och Värmdö har också ett bredare behov av hotell och övernattningar. Så långt är allting rätt.

Alternativen är då att bygga ett kvarter på parkeringsplatsen mellan Glashuset och den gamla porslinsfabriken, med en traditionell hotellbyggnad. Vilken skulle kunna rymma 200-300 bäddar. Men Dag siktade som sann visionär mot stjärnorna.

flygel.jpg

Hur säljer man in en sådan vågad vision?

Man gör inte det genom att ta en av mina panoramabilder (jag har själv under de fem år som jag var verksam i hamnen på eget initiativ plåtat de flesta av bilderna) och lägga ihop det med en kall och stel 3D-animation utan egen idé och arkitektoniskt uttryck.

Istället ger man en duktig och namnkunnig arkitekt i uppdrag att skissa visionen, helhetsbilder, bilder i miljön, detaljbilder etc och använder det i sitt lobbyarbete. Med en namnkunnig arkitekt vid sin sida ökar trvärdigheten, intresset och förutsättningarna till att starta en dialog på rikstidningarnas kultursidor — och helt plötsligt föds diskussionen på rätt nivå.

Hot ger inte hut.

Istället kommunicerar Dag i trycksaker och i tidningsintervjuer med ett dolt hot. Finns det ingen lösning för hotellprojektet, skapas inte heller förutsättningarna för en fortsatt utveckling i hamnen. På ren svenska – då skiter jag i det här.

Invånarna blir helt plötsligt starkt för eller mot, mest emot. Politikerna, vilka i den här kommunen lider av ovanligt mjuka ryggrader, bleknar och vågar inte ta ställning. Tiden går, och jag vågar påstå att projektet är en död häst.

Vad finns att göra?

Dag signalera själv möjligheterna i senaste Nacka Värmdö Posten. Antingen vill han få in en delägare och medfinansiär, eller så vill han sälja. Kan det då bli ett hotell i hamnen? Efter att ha arbetat med hamnens konceptuella utveckling under fem år – i stort sett på heltid – kan jag se en möjlig lösning.

Hamnen har en egen inneboende kraft, med allt som finns där, att den självklart kommer att överleva. Men den behöver marknadsföring och den behöver en fortsatt utveckling.

Sälj Porslinsfabriken.

Den gamla Porslinsfabriken behöver en ny vision. Och förmodligen är det en ny ägare som kan tillföra detta. Den behöver en bärkraftig verksamhet som gör att vi kan trygga framtiden för alla dessa fantastiska konsthantverkare som är verksamma i Chamottehuset – och som är de viktigaste delarna i hamnens varumärke. De måste ges vettiga förutsättningar för att kunna stanna kvar i hamnen.

arena.jpg

Glashusets två hallar, i anslutning till Restaurang Glashuset, är perfekta för evenemang och fester.

Men de behöver övernattning som tilläggsmöjlighet. Låt därför en duktig arkitekt rita ett hotell för markytan som idag är parkeringsplats — men se till att på något klokt sätt också lösa parkeringsbehoven i hamnen först. Parkering behöver inte (eller rättare sagt) ska inte behöva ligga mitt i byn. I hamnen skall man gå och uppleva, miljön skall i möjligaste mån vara utan bilar och trafik.

Bygg ett hotell för 200-300 bäddar, med konferensrum, SPA, restaurang och barer och varför inte butiker runt om i bottenvåningen med fortsatt inriktning på konsthantverk, design, inredning etc.

Värmdö och Gustavsberg får sitt hotell, och Glashuset får möjlighet att etablera sig på ett rättvist sätt.
Jag lämnade mitt uppdrag i hamnen vid årsskiftet, då Dags väg att göra verklighet av visionerna inte längre gick åt samma håll som min.

Jag är stolt över vad jag har varit med om att bidra i hamnen.

Men jag lider av att se utvecklingen stanna upp.

Anm: bild 4 och 6 uppifrån, är tagna av den duktiga Värmdöfotografen Sören Andersson. Gå gärna in på hans webbsida och titta på hans bilder!