Taggarkiv för 'Jul'

Mera jul…

bock

Ingen snö. Ingen kyla. Bara en massa förbannade kvällstidningsbilagor med jultips på jultips på jultips…

Hos oss doftar ingen sill, de butiksköpta saffransbullarna doftar ju aldrig saffran och skinkan kommer inte förrän dagarna före julafton. Julklappslistan är sansad (utom listan med de julklappar jag har tänkt köpa till mig själv ;-) . Paniken är på avstånd, pulsen är vilsam och regnet smattrar rogivande mot fönsterrutan i ateljén.

julgran

Det var länge sedan vi ställde in en köpegran med barr

Vår gran är hemmadesignad och består av en stålfjäder med blåa LED-lampor och elegant tyllklänning. Den barrar inte, den behöver inte vattnas. Men den är vacker på sitt lite egna vis.

Julstämningen ligger förberedd i form av en hög böcker som jag samlat på mig under hösten men ännu ej hunnit läsa. Den tiden kommer helgen att ge mig. Just nu ägnar jag tiden åt att smala ihop allt jag gjort i år till ett litet bokslut, som jag brukar plåga ina vänner och uppdragsgivare med (som jag förstås också hoppas på är mina vänner).

Bokslutets balansräkning är rik

För året har varit rikt på spännande uppdrag, utmaningar och projekt som fått mig att kliva upp ur sängen varje morgon med ett leende på läpparna. En del av mina vånner, ”årsbarn”, har redan i förtid lämnat sina jobb, andra spelar golf eller seglar och en del mår dåligt över att livet tappat sin mening.

Livets mening är min största julklapp. Att fortsätta uträtta saker som jag tror på, utmanas av och roas av. Eller blir uppretad av. Rapport kommer!

lillevigg

I helgen får jag också tillfälle att umgås med mina barn och barnbarn

Det är julklappar som är värda väldigt mycket. Redan i morgon beger jag mig till min den teater som jag överraskande blev delägare av – Audiorama – tillsammans med mitt barnbarn Rita.

Föreställningen heter ”Lille Viggs äventyr på julafton” och är för barn från 6 år

Lille Vigg får följa med julvätten på hans slädfärd över nejden i kvällens bestyr att dela ut julgåvor och välönskningar. Han blir presenterad för bygdens gårdstomtar men får även träffa trollen och fjällkungen.  Äventyret i skogen gör honom medveten om orättvisor och människans kraft till gott och ont.

Viktor Rydbergs klassiska text om Lille Vigg berättas av Gunnel Lindblom och har ljudbearbetats av kompositören Sebastian Lakatos.

Se …det är julstämning det!

Jag är rik, jag fick böcker i juklapp

Inte så konstigt, i ärlighetens namn, de stod överst på min önskelista

Bakom min arbetsplats har jag en gigantisk bokhylla. Specialbyggd för den ateljé som är min arbetsplats. Svetsad i fartygsstål och med hyllor anpassade för både stora böcker och fotoalbum som pocketböcker och CDR/DVD-skivor.

Min bokhylla är mitt kassavalv. Där samlas alla mina viktiga uppdrag i form av underlag och dokumentationer. Men där samlas också mina olästa böcker. Min rikedom. De som står närmast på tur samlas i små högar på den stege på hjul, som hjälper mig att nå bokhyllans övre plan.

gandhi.jpgSex nya julklappsböcker ligger nu överst på en av högarna

Störst i format och i ambition ligger boken med namnet ”Odödliga tal i världshistorien”.

I boken återges tal som är historiens kanske allra viktigaste. Tal som hållits av allt från Abraham Lincoln, Elisabeth I och Mahatma Gandhi till Stalin, John F. Kennedy och Nelson Mandela.

Varje tal får en plattform som består av talarens biografi samt en beskrivning av sammanhanget där talet hölls.

En tankeställare över hur starka personligheter och karismatiska talare har kunnat påverka världen och vår utveckling.

Njutningsfull kunskap och inspiration.

de_valvilliga.jpgAtt försöka förstå

Nästa bok i högen heter ”De välvilliga” och är skriven av den gamla SS-officern Max Aue som ser tillbaka på krigsåren i Hitlers armé.

I neutral och redogörande ton berättar han sin historia. Förmår man att läsa denna text — utan tecken på ånger eller självförberåelse?

Ökar min egen förståelse, eller förstärks min avsky?

ansvar.jpgDet var inte mitt fel

Eller, ”Om konsten att ta ansvar” är titeln på bok nummer tre. Det är en bok där Ann Heberlin, teologie doktor och forskare i etik, tar avstamp i aktuella händelser och vardagliga exempel för att uppmuntra oss att börja tänka och ta ställning. Att inte alltid ha någon eller något annat att skylla på.

Jag blir ofta beskylld för att alltid vara tvärsäker i mina uppfattningar och snabba att ta ställning till allt från barnuppfostran till politik.

Ska bli spännande att ta del av Ann Heberlins åsikter om skyldigheter och ansvar.

dodergok.jpgEfter ”Smuts” kommer ”Dödergök”

Smuts är en spänningsroman, skriven av Katarina Wennstam, ett starkt familjedrama som landar mitt i debatten om sexköp och trafficking. Det är en skarp skildring av en värld där mäns rätt till kvinnors kroppar står över allt annat och där domstolarna väljer att titta åt ett annat håll. En av årets starka läseupplevelser.

Under granen i år låg Katarina Wennstams nya roman ”Dödergök” – en fristående fortsättning på”Smuts”.

Katarina har tidigare varit verksam som kriminalreporter på SVT.

Någon gång skall jag

Fortfarande hoppas jag att mitt liv skall rymma ett tillfälle att själv skriva en kriminalroman. En välskriven sådan kan rymma så mycket. För det första naturligtvis spännande läsning. En intrig som hela tiden driver framåt, och tar läsaren i handen mot nästa upplevelse. Men den fångar också ofta läsaren till ställningstagande om rätt och fel.

simon.jpgUnder granen i år låg Simon Kernicks korthuggna och oavbrutet spännande kriminalroman ”Handel med döden” om en snut i London som extraknäcker som — betald yrkesmördare.

Hur kommer ditt förhållande som läsare att bli till en huvudperson som löser ett svårt fall, samtidigt som du bär vetskapen om att han trots allt också är en mördare?

Jag har en svaghet för den här typen av kriminalromaner. Lite Chandler, lite McBain, lite James Ellroy.

Lysande kritik har den också fått från recensenter som jag respekterar.

maffia.jpgGäst hos verkligheten

Nej, jag fick inte Pär Lagerkvists klassiska roman.

Jag fick i det sista bokpaketet Lasse Wierup och Matti Larssons bok ”Svensk maffia” – en kartläggning av de kriminella gängen.

Kriminaliteten i Sverige har förändrats. Utpressning, beskydd, tystade vittnen mm blir allt vanligare.

Välkommen ut till verkligheten.

Feelgood med smak av Koskenkorva och sockerdricka

Så beskrivs DVD-filmen ”Järnets Änglar”, som låg i ett av paketen och som jag skall titta på, kanske i kväll. En berättelse med musik och bandet Black Island Sisters av regissören och manusförfattaren Agneta Fagerström-Olsson — som skildrar kvinnors syn på livet, kärleken och drömmarna. Bra svensk film.

kenya_west.jpgFick du något mer då?

Den 27 mats skall jag gå och lyssna på Veronica Maggio på Circus. En av alla nya begåvade svenska sångartister. Och i skivspelaren snurrar Kanye West nya skiva ”808s & Heartbreak”.

Har ni möjlighet, lyssna på det första spåret ”Say you will” — och njut.

PS: Som klockälskare fick jag en fin klocka av kvinnan jag älskar, kläder av mina barn och lite till. Julen var med andra ord god ;-)

Anm: Omslagsbilderna är lånade från den eminenta bokhandeln på nätet www.bokus.com

Vad kan man säga om framtiden?

Det enda man kan säga med säkerhet, är att den inte kommer att bli som man tror

Jag tillhör den del av mänskligheten som vågar tro att framtiden blir bra. Bättre än vi kanske tror just nu, i en allmän tid av lågkonjunktur, finansiella kriser och oro inför kretslopp, naturresurser och miljön.

Människan har alltid förutspått vad som ska hända i framtiden utifrån sitt eget framtidsperspektiv. Och gång på gång ser vi bevis för hur svårt det kan vara att göra profetior om framtiden innan man är där.

airplane.jpg

1895 påstod Lord Kelvin, ordförande i Brittiska Vetenskapsakademien: ”Flygmaskiner är en teknisk omöjlighet.”

Fyra år senare spädde Marsalk Ferdinand Foch, Professor i strategi vid franska militärakademien på med att säga: ”Flygplan är intressanta leksaker, men saknar militär betydelse.”

Samma år, 1899, var Amerikanske Patentverkets chef Charles Duell ännu mer kategorisk:
”Alla tänkbara uppfinningar är redan gjorda.”

computer1.jpgAtt vi fortsätter att göra samma typ av felaktiga framtidsspaningar är ingen hemlighet.

I år när vi till julklapp får slimmade datorer i form av Macbook Air — eller ännu behändigare så kallade Netbooks som väger knappt ett kilo — kan vi le åt gamla uttalanden som Popular Mechanics som 1949 skrev: ”Datorer kommer i framtiden inte behöva väga mer än ca 1,5 ton”.

Eller varför inte Tom Watson på IBM, som samma år självsäkert sa: ”Vi förutser en total världsmarknad för kanske fem datorer”.

Framtidsprofetiorna har inte bara handlat om teknik

beatles.jpgVem glömmer väl den direktör på skivbolaget EMI år 1962 fnös år The Beatles och avfärdade dem med uttalandet:

”Gitarrgrupper har ingen framtid”?

Så vem vore väl jag att förutse vad som kommer att hända i framtiden?

Har jag någonsin stått för en framtidsprofetia som slagit in?

Ett bra sätt att sia, är att göra en tillbakablick in i framtiden

När jag var fem år var jag sjuk och sängliggande längre tider än de flesta barn. Därför lärde jag mig tidigt att läsa. Böckerna, berättelserna och det skrivna ordet blev min parallellvärld, till den värld som jag på grund av sjukdom inte kunde uppleva.

Snart hade jag läst förbi min erfarenhet och egen begreppsvärld och började därför att skriva mina egna berättelser. Och det var då som jag någonstans förstod att jag skulle ägna mitt liv åt just berättelser.

Den profetian har slagit in, blivit verklighet och gjort mitt liv oerhört rikt

Det mesta jag har sysslat med under hela mitt liv har handlat om berättandet. Oavsett om jag har skrivit sagoböcker, annonstexter, berättelser om min far, musik, skapat utställningar eller sociala mötesplatser.

Det som är mest fantastiskt är att den allra första berättelse som jag skrev, fem år gammal på mammas brevpapper, fortfarande är i mitt förvar.

circus.jpg

Med påfallande tydliga bokstäver skrev jag med en kulspetspenna den dramatiska historien: ”Mitt liv är cirkus”. En berättelse som faktiskt innehåller många av dramaturgins grundläggande element.

Ni får den här som en liten julsaga:

Mitt liv är cirkus, av Lars-Gunnar Nilsson

Det var fullt med folk och föreställningen började.
Jag tämjde farlia lejon varje kväll.
Alla klappade åt mig.
Sen kom vackra Lilian och balanserad på en lina.
Hon ramla inte, alla klappade händerna.
Sen kom fakiren Bill och stoppade långa vassa svärd i halsen.
Elefanter och sjölejon också uppträdde.

Lilian tykte om mig.
Det tykte inte Bill va bra.

En kväll brann hela cirkusen ned.
Polisen kom. Alla grät.

Men de fik inte tag i boven.
Ett år senare var vi i en stad, en kväll jag såg en skugga.
Det var Bill, han försökte tnda en ny eld,
då fångade jag honom.

Polisen kom och tog honom.
Lilian och jag gifte oss.

lindansos.jpg

Vad vill jag nu säga med denna berättelse?

Jo, att du själv kan göra verklighet av dina framtidsprofetior — om du vill att de ska bli verklighet. Dröm gärna, men dröm inte bara. Lev dina drömmar.

Det har jag försökt att göra. Jag ville och valde att bli en berättare. Idag kan jag känna att jag aldrig hade kunnat välja en annan väg. Är inte det ganska fantastiskt ·— att kunna konstatera det så här inför ett nytt år?

Anm: Profetia är ett budskap som en person tror sig ha fått från högre makter. Inte sällan handlar det om budskap om framtiden. Ordet kommer från de grekiska orden pro – före, och fämi – säga.

Och hur har året varit?

Vad är en god jul?

lg_2008.jpg

Är inte det den tid för reflektion, då du kan summera upp vart ditt gångna år tagit vägen? Vilka tänkta projekt som du genomfört. Nya tapeter i sonens rum, ett bättre skydd för rådjuren i trädgården, röjningen bland alla alldeles för många högar med biltidningar i källaren, mötet med tandhygienisten och det du till sist lovade dig själv – att ha lite större urskillning av de jobbuppdrag du tar på dig.

Men också vilka drömmar du genomfört. Drömmar som grott, men som som nu mognat och blivit verklighet.

Plus allt annat som händer omkring dig naturligtvis. Lilldotterns nya jobb och funderingar på fortsatt utbildning. Lillsonens uttagning som en av de hundra bästa fotbollsspelarna i sin årsklass. Hustruns nya arbete. Ännu ett barnbarn på väg. Och förmånen att faktiskt få dela dina uppdrag med dina barn. Barn som sätter nya fotspår inom ungefär samma område som du ägnat ditt liv till att utforska.

bildskarm.jpg

När den ofrånkomliga röriga tiden med planering av helgens dagar, helgen möten, helgens presenter och helgens mat sakta börjar att lägga sig är julen i bästa fall tiden då du kan plocka fram boken som legat och väntat, skinkskivan på vörtbrödet och den dubbla espresson — för en stund utan ”måsten”. Det är inte alltid lät att nå dit, men när du gör det, julgranen glimmar och ljuset fladdrar stilla på bordet intill då är det faktiskt jul.

Att jag sedan är en obotlig älskare av julklappar

Att få se de man tycker om packa upp det som de aldrig trodde att de skulle få. Och att själv bli överraskad över vad som fanns i det paket som var till dig själv. Det är grädden på moset. Senapen på skinkan. Creme fraichen på sillen.

När julaftonskvällen sakta stillnar, och den alldeles för gamla långfilmen spelar upp sina förtexter på tv´n — det är kanske då du låter ögonlocken sakta sänkas för att under stund summera upp vad året inneburit.

Det här har varit mitt yrkesverksamma år:

panorama.jpg

• Ansvaret som konceptuellt utvecklingsansvarig i Gustavsbergs Hamn avslutades (www.gustavsbergshamn.se). Jag kan se tillbaka på fem år, då jag fått vara med att bidra till en utveckling då hamnen åter tagit tillbaka sin stolthet. Med gamla, förädlade och nyetablerade verksamheter som konsthall, butiker, Glashytta, ateljékollektiv, keramikskola, mäss- och eventhallar, caféer och restauranger. Jag tror att det var Sköna Hem som senast kallade hamnen för ”Konsthantverkets huvudstad”.

Efter fem år gick mina åsikter om hur den fortsatta utvecklingen borde gå till, inte riktigt i samma fåra som huvudägaren och uppdragsgivarens. Men jag är övertygad om att pappa, som arbetarbarn i Gustavsberg och i ungdomen fabriksarbetare, ser ner på mig på från himlen med en glimt av stolthet i ögonen.

julmarknad.JPG

• På Siggesta Gård (www.siggestagard.se) går jag nu in på mitt sjunde år som konceptuell ordningsman och ”klok gubbe” (som Olof Stenhammar själv kallar mig). Det här har varit, och är, ett av mina absolut roligaste uppdrag någonsin. Att få vara med om att förvandla en svensk 1800-tals gård till en uppskattad besöksattraktion som i år lockade över 120.000 besökare.

Det är också ett uppdrag där jag har haft förmånen att arbeta med en engagerad och ödmjuk uppdragsgivare, ena dagen fått ägna mig åt att ta fram idéer för en Äventyrsgolf, nästa dag arbeta med marknadsföring för marknader och konserter, tredje dagen utveckla den grafiska identiteten och den fjärde dagen prata visioner om ett nytt hotell.

Nacka Kommun har varit en av mina uppdragsgivare under 2008, med en mängd olika projekt. De uppmärksammade dagarna i Dieselverkstaden under namnet ”Innovativa Unga” (www.innovativaunga.se) tillhörde det absolut roligaste uppdragen. Att samla föreläsare, visionärer, pedagoger, politiker, entreprenörer, innovatörer, skolledare, rektorer, lärare — och barn och ungdomar kring begreppet entreprenörskap i skolan och vad det kan betyda för en ny svensk modell är nog det viktigaste jag ägnat mig åt.

När Nacka Kommun sedan hade klokheten att utvärdera konferensdagarna på rätt sätt (dvs att inte fråga om hur maten, incheckningen och stolarna i aulan var, utan om de besökande kommunerna efter dagarna startat egna processer och projekt i konferensens anda) kunde vi som ägnat åt oss projektet sträcka på oss. Alla tillfrågade kommuner hade entusiasmerats till att starta egna lokala projekt.

uppfinnarbarn.jpg

• För Nacka Kommun har jag också arbetat med Edge Cities Network (www.edgecitiesnetwork.com), en sammanslutning av Europeiska städer som lever sida vid sida med Europas storstäder. Hur kan man dra nytta av det, i stället för att hamna ”i skuggan av”? Vad kan man lära av varandra? Etc.

• För Nacka har jag med olika delprojekt kring just innovationsfrågorna. Ett av de viktigaste och mest spännande ämnena just nu.

velam1.JPG

• Jag har också haft förmånen att få arbeta med utvecklingen för Velamsundsområdet. Ett unikt naturreservat och ett av Nackas största friluftsområden. Området tillhör en del av EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden – Natura 2000. Ett naturarv förvaltat för framtiden. Historia, ursprung, natur, stillhet, äkthet, nostalgi. Efter nyår fortsätter mitt projekt med marknadsföringsstrategi, webbsida mm. (Snart kommer ni att kunna gå in på: www.velamsund.se)

• Årsskiftet 07/08 gav mig Nacka Kommun dessutom förtroendet att arbeta med Nackas turiststrategi. Jag satte bl.a fokus på Nackas förebildsturism, för Nacka är på många områden en förebild för andra kommuner när det gäller skola, kultur, samhällsutveckling mm.

• Under året har jag också blivit engagerad för föreläsning och work shops kring olika utvecklingar inom Nacka Kommun. Då ofta med enskilda aktörer som uppdragsgivare. Bl.a har JM anlitat mig i samband med deras utveckling av Kvarnholmen— en kommande ny del av Stockholms unika skyline.

• Trots att mitt uppdrag som konsult för Gustavsbergs Hamn avslutats har jag arbetat med en del mindre uppdragsgivare inom hamnen. Bl.a Delselius nya, fina Café Tornhuset och Restaurang Glashuset (www.restaurangglashuset.se). Lite mindre, men lika roliga uppdrag.

bra-bord2.JPG

• Under den senare delen av året så har uppdrag hamnat i mitt knä, som ett resultat av vad jag har varit med och åstadkommit på Siggesta Gård. Den Äventyrsgolfbana (”Värmdö Runt”) som jag tagit fram idéerna till har blivit em förebild för den nya tidens minigolfbanor. Just nu har jag arbetat med ett par olika nya projekt kring just Äventyrsgolf. Det ena mer spännande än det andra.

• En av mina nyaste uppdragsgivare är Malmö Folkets Park. Sverige äldsta folkpark, som är ett öppet parkområde med allt från salsaklubb, Debaser, teaterrestaurang, tivoli, ponnyridning, terrarium, barnteater, rockscener mm. 23% av alla stadens turister besöker Folkets Park. Det betyder att de har långt över 1 miljon besökare/år. Just nu tittar de närmare på ett förslag på utveckling av ett område inom parken som jag arbetat fram. Spännande fortsättning följer.

• På eget initiativ har jag också arbetat fram nya projekt inom miljöområdet. Projektet heter Planet™ och handlar om en ny sorts mötesplats — kulturhus, kunskapsgalleria, konferensanläggning, expo, nöjesplats, upplevelsehus. En förebild som kan utgöra kunskapskälla, inspirationsgivare, kravställare, forum och arena för uthållighet, kretsloppstänkande etc,

• Året har också rymt en handfull uppdrag där jag arbetet med varumärkesutveckling och profilering av företag inom internationella drycker, profil- och presentreklam och fysiskt varumärkesbyggande. Jag har också haft förmånen att få vara mentor för en handfull entreprenörer och företagare.

• Dessutom har jag precis tillsammans med kollegor startat upp ett helt nytt affärsprojekt som i bästa fall kommer att debutera på Internet runt 1 mars 2009. Mycket spännande.

På listan över drömmar som genomförts, så har jag också bockat av en del

dreams.jpg

• Jag har startat min blogg www.oxon.se där jag delar med mig av mina reflektioner och erfarenheter, där jag då och då vill sända en tanke till eftertänksamhet och där jag från tid till annan är en öm kvissla i rumpan på politiker, okänsliga entreprenörer, förvaltningsansvariga med bristande omdöme etc.

Sedan starten före sommaren har 44.000 sidor besökts. Jag har runt 500-800 unika besökare varje vecka. Titta gärna in, du också!

• På min födelsedag (blygsamheten förbjuder mig att tala om hur mycket jag fyllde) ringde ett av Sveriges större bokförlag och ville ge ut mina barnböcker. De två första titlarna kommer att presenteras på barnboksmässan i Bologna i januari, och vara ute i bokhandeln i augusti. Håll ögonen öppna efter ”Alexander”.

Det här är kanske det projekt och den dröm som ligger mig närmast om hjärtat. Att jag dessutom hade turen att hitta en illustratör som känns 100% rätt för boken och figuren gör inte sanndrömmen sämre. (Hon heter Cecilia Johansson, är etablerad internationellt som barnboksillustratör och en fantastisk tjej. Ni hittar henne på www.foxillustration.se och www.tallbean.co.uk.)

När tiden sedan har räckt till har jag som vanligt ägnat mig åt styrelsearbete i den fantastiska skolan Lemshaga Akademi (www.lemshaga.se). Jag har blivit invald i Handelskammaren Nacka/Värmdö och jag har suttit med i olika referensgrupper för både kommersiella och ideela projekt.

final.JPG

Så jag hoppas på en god jul

Som vanligt har jag också slagit in en och annan julklapp från mig själv. De kommer jag som vanligt också nyfiket öppna med repliken: ”Till mig, från mig? Undrar vad det kan vara…”  :-)

Med hopp om en god jul och ett gott nytt år!

Har du ett varmt hjärta?

heart.jpgDå är risken att det kommer att smälta, flera gånger om innan julafton är inne

För vid få tillfällen under året får man så många mail med fabler, skrönor och medmänskliga vädjanden som innan jul.

Vissa kan man avfärda, andra kan man le åt, en del blir man förbannad över — och andra, trots att man hatar sig själv för det, får man en tankeställare av och till och med tårar i ögonen.

Ännu en skröna, med syfte att locka fram dina tårar och ditt dåliga samvete

Den här handlar om en mamma som för en tid sedan skällde på sin lilla 6-åriga dotter för att hon slösade på en rulle med dyrt guldfärgat omslagspapper, som mamman hade tänkt att ha till de viktigast julklapparna.

Pengar var det ont om i familjen och hon blev ännu mer upprörd när hon såg att dottern ”bara” använde pappret att dekorera en gammal slten ask som hon placerade under julgranen.

Dramaturgi, steg 2: konflikten

Hursomhelst,  den lilla flickan gav presentasken till sin mamma nästa morgon och sa: Det här paketet är till dig, Mamma!

Mamman blev generad för hennes tidigare ilska mot flickan, men ilskan blossade upp igen när hon öppnade presentasken och såg att det var tomt i paketet. 


Hon sa till sin dotter: ”Men lilla vän, vet du inte att när du ger bort en present är det meningen att det skall vara någonting i paketet?”  


sad.jpg

Dottern fick tårar i sina små ögon och sa: ”Men, Mamma, det är inte tomt. Jag blåste mina kyssar i paketet tills det blev alldeles fullt…” 







Mamman blev förkrossad

Hon föll på knä och slog ångerfull armarna om sin dotter och bad henne om förlåtelse för sin dumma, obetänksamma ilska.

En  kort tid senare tog en olycka dotterns liv, och det sägs att mamman behöll den gyllene asken bredvid sin säng för resten av hennes liv. 


När hon helst kände sig nere eller mötte svårigheter öppnade hon asken och tog upp en inbillad kyss ur paketet och mindes kärleken från barnet som hade lagt kyssarna däri.

Sens moral

En  verkligt underbar gåva till oss i jul är en ask full med ovillkorlig  kärlek och kyssar från våra barn, familjen eller vännerna. Det finns inget mer värdefullare än detta. Omtanken.

Har du läst denna berättelse så har du nu två val:




1.  Sänd detta vidare till dina vänner 




2.  Radera berättelsen och agera som om detta inte berörde ditt  hjärta

Tänk på att vänner är som änglar som lyfter upp oss på våra fötter, när våra vingar har problem  med att komma ihåg hur man gör när man flyger. 





Om du får detta tillbaka mer än en gång, så vet du att det finns vänner som tänker också på dig. (…hur är det nu med tårarna i ögonen?)

Ridå

Frågan är nu: raderar du malet och skickar det till papperskorgen, eller skickar du det generat vidare? Kanaske inte till vem som helst, utan bara till de som du tror kan bli berörda. (Och som inte kommer att tycka att du är en känslomässig fjant.)

empty.jpgTårar i ögonen kan man lätt få i juletid

Kanske av allergi för granen eller hyacinterna. Och inte minst när man tittar på bankkontots saldo efter jul. För det är en av de dyraste helger vi kan uppleva.

Med allt från inköp av döda träd, konstgjorda ljus och onödiga presenter.

Men det finns också utrymme för de nära stunderna

Tillfällena att vara tillsammans. Alla talar om julklappshysterin, men den rymmer också givandets lycka. Vi kanske behöver ett samlat tillfälle att mötas, att umgås och att visa uppskattningen av varandra.

cat.jpg

Det må vara ett fattigdomsbevis att detta inte kan ske mer spontant. Året runt. Men så är det ju alltid. Examen blir den centrala punkten för skolgångens genomförande. Födelsedagen, blir beviset för att du växer. mognar och bli vuxen. Giftermålet blir förseglandet av en förälskelse som vuxit till djup gemenskap. Osv.

Julen rymmer tillfällen att ta vara på varandra

Vem skall du ge en ask full med kyssar i år?

Börjar ni också känna den farliga förförelsen av pepparkaksdoft?

Ni vet. Den här julen ska inte bli som alla andra.

korsstygn.jpg

Ingen hets, skippa adventsstjärnan, satsa på kräftor istället för julskinka och framför allt lägga julklapparna åt sidan. Kanske bara en enda, symbolisk till varandra. En liten.

Nej, istället sparar vi pengarna till en resa tillsammans, en ny tvättmaskin, nya cyklar till våren — eller kanske bara känner tryggheten av en extra ekonomisk buffert på bankkontot.

Men frågan är om man skall gynna bankerna genom att till en obefintlig ränta låna ut sina surt fördärvade och hårt intjänade pengar? Det är bättre att köpa någonting vettigt för dem. Och Sveriges behöver väl konsumtion för att få hjulen att snurra och jobben att öka, eller?

Och kanske man kan göra rejla klipp i julhandeln i år? Jag läste att julrena kommer att börja innan jul i år. Handeln står med för fulla lager i förhållande till den förväntade konsumtionen. Så egentligen borde man passa på att handla nu. Och då kan man ju kalla det för julklappar. Eller?

Så pengarna stoppas i plånboken i samma stund som den första julgirlangen sätts upp i det överraskande vita jullandskapet. Man tvekar, för det är ju inte ens första advent ännu, men så överfylls man av ett obeskrivligt sug efter pepparkakor när man sitter framför TV´n på kvällen.

Efter att ha tvingat tillbaka suget, sover du gott hela natten ända tills klockradion väcker dig med en sång från Enyas nya jul-CD — And winter came.

Med ”Spirit of Christmas Past” i öronen som mjuk, vit fetvadd möter du en dag ännu ett steg närmare julen. Så minns du din barndoms jular när mamma placerade den lilla kyrkan med ljus inuti ovanpå just vit fetvadd och fullbordade vinterlandskapet med tomtar på den öppna spisen…

Nu är oddsen dåliga

Du klubbas brutalt ned, steg för steg. Den glimmande granen på Skeppsbron, de blinkande ljusslangarna på grannens balkong på kvällen, knackandet på ytterdörren där den unga säljaren av jultidningar står med hoppfull min som säger: ”Oj. här står ju drömkunden”.

Jultorsken, han som tecknar på för både Julefrid, 91:ans jul, Kalle Ankas Julalbum, Fantomen i Vinterland och allt vad de heter. Med en kopia av ordersedeln undrar du vad som hänt. Resten av kvällen slår undan benen på dig gång på gång med TV-reklam om de bästa julklapparna, julalbumen och TV-programmen.

Det är den här kvällen när pepparkakorna gör sin entré bredvid kvällskaffet.

Inse en sak, du börjar bli slagen

Det är nu som du börjar leta efter julskivorna för bilens CD-spelare, du antecknar julklappstips till barnbarnen, du laddar utan att det vet riktigt varför, ned den svatvita långfilmen White Christmas, med Bing Crosby, från nätet…

Det är då jag inser det

Jag gillar ju julen. Jag älskar att handla julklappar. Till alla, och mig själv. Jag skriver rim på vartenda paket till alla mina kära, alla mina fyra barn med sina respektive och alla mina tre barnbarn. Ett av mina mest uppskattade rim härom julen var när jag gav bort en tvålkula som man lägger i badvattnet för att sedan låta den fräsa runt och bubbla upp väldoft och skum. Till ”damen” som fick denna tvål skrev jag kort:

”När du den här låter runt i badvattnet skena, då är det bäst att du håller ihop bena…”

Så inse det. Julen är här. Igen

Abidkera inför skinkmackan på julvurten på juldagsmorgonen. Glöggdoften i hela huset. Julstjärnor, granar och prasslande paket. Glittrande ögon och länsatlönekonto.

Hm, undrar vad jag skall ge mig själv i julklapp i år?