Taggarkiv för 'Nina Ununger'

Fastighetsmäklarna tar över i Gustavsbergs Hamn

Det är inte bara på vägarna runt Gustavsbergs vackra bruksamhälle som man retar sig på fastighetsmäklarna

maklare

Varje gång jag tar min dagliga 5 km promenad så möts jag av mäklarskyltar, i snödrivorna, i diken, vid tomtgränser. Och det är ju inte så att det kan vara visning 24 timmar om dygnet varje dag.  Jag trodde att dessa skyltar var en hänvisning för spekulanter på väg till en visning – under en timma eller två.

Nu kan man istället hänvisa skyltarna till samman sanitära olägenhet som papperskräp, godisomslag, cigarettfimpar och nattspyor

Men det är inte våra dikesrenar och tomtgränser som fastighetsmäklarna tar över i Gustavsberg.

Går man ned i Gustavsbergs nedslitna och tragiska centrum så möter man fyra fastighetsmäklare och ett otal bankfönster nedsmetade med fastighetsobjekt från en handfull mäklare. Tur är väl det, skulle en del säga, annars skulle det väl gapa fler tomma skyltfönster i centrum och dess lilla galleriagång.

Och jag kan väl i och för sig hålla med just nu, även om jag tycker att ett fastighetsmäkleri borde kunna ligga i andra lägen. De flesta kundbesöken sker via mäklarnas hemsidor – och idag sker den dagliga kommunikationen vid t.ex budgivningar och information allt mer via mobiler, smartphones, sms och läsplattor.

panorama

Nu blir också vårt vackra hamnområdet fullständigt invaderat

De vackraste butikslokalerna i de bästa lägena rymmer idag ännu fler fastighetsmäklare.

Husman Hagberg har det strategiskt fina hörnläget i Glashuset. Svensk Fastighetsförmedling har fd Packbodens kanske bästa lokal. Wallenbergs Fastighetsförmedling (fd ERA) ligger visserligen lite ”baskymt” mellan polisen och Hotell Blå Blom – men Bjurfors har nu lämnat den gamla kyrklokalen ovanför Ekvallens Idrottsområde och flyttar in i Tornhuset, och hamnens kanske allra finaste lokal.

Efter att historiskt ha rymt post- och väntsal för ångbåten, den lokala polisen och under senare år turistbyrå, galleri och allra senast den charmiga butiken Tornhuset så kommer vi från och med nu möta ännu en kader med mäklare där.

Anledningen?

Kan vara att fastighetsmäklarna klarar av att betala dyra hyror och att fastighetsägaren har upptäckt att han tjänar mer på att hyra ut till kontor än andra verksamheter som butiker, kulturell verksamhet, gallerier, turistbyrå etc.

Men hamnen då, som skulle bli ett centrum för konst och kultur? Tja, det får väl mäklarna stå för nu. (Suck!)

Tornhusbutikens verksamhet lär flytta in en tänkt galleria (?) i Porslinsfabrikens hörnlokal där en klädesbutik just nu fyllt lokalen med liv. Det finns även tankar på att flytta in Gula Byggningens charmiga presentbutik dit.

(Butikens nuvarande lokaler under konsthallen kanske fastighetsägaren får in mer hyresintäkter på genom att hyra ut som kontorslokaler?)

Eller varför inte flytta in ett par mäklare till även i Gula Byggningen?

I centrum och hamnen har vi just nu runt åtta Fastighetsmäklare. Behöver vi verkligen det?

vardshuset_1870

Dessutom hittar vi en nionde mäklare i vackra och anrika Gustavsbergs Värdshus (!)

Av hamnens vision bidde det en tummetott och en överetablering av fastighetsmäklare, kan man lätt konstatera. Ingen mötesplats för konst och kultur. Mer en arena för fastighetsmäklare i full frihet…

Varför jag aldrig skulle rösta på Folkpartiet

100803_Caligula

Ingen har utarmat den nya skolan så mycket som fd militären Björklund!

En sak har jag lärt mig i mitt liv: Det mesta av det vi lär oss, lär vi oss utanför skolan. Ofta märker vi inte ens att vi har lärt oss det. Hur ska det då gå till när skolan ska skapa en fungerande och effektiv undervisning?

Det är när vi förstår hur saker och ting hänger ihop som vi minns och lär oss på riktigt. En bra lärare är en god berättare, är engagerad – och har en god ämneskunskap.

Skoldebatten idag har till mångt och mycket fel fokus, dirigerad av herr Björklund. För mycket snack om betyg, vilket inte alls avgör om lärandet är framgångsrikt eller inte. Prata istället om motivation och hur man får eleverna att verkligen förstå vad de lär sig.

Har jag någonsin under min snart fyrtiofemåriga yrkeskarriär visat upp ett enda betyg?

Icke, sa Nicke. Har jag lärt mig mest från skolan eller livet? Lust. lek och lärande hör ihop. Lärande måste inte vara tråkigt. Leken ett kraftfullt verktyg för lärande.

Tillbaka till stenåldern!

Björklund satsar på att minska utrymmet för individuella val som stimulerar och uppmuntrar. Han bantar de ämnen som stimulerar kreativiteten och innovationsförmågan (det som förmodligen kommer att bli Sveriges viktigaste näringar). Han satsar på ”kärnämnen” som kristendomskunskap – och vad ”viktigt” det ämnet är? Kristen fostran, jojo…

Det skall också bli hårdare tag, disciplin och ordningsbetyg. Ned med flumskolan? Ned med Björklund, säger jag. Skicka tillbaka honom försvaret. I skolministerns egna lilla värld har skolan förvandlats till ett slutet system där kopplingen till världen utanför försvunnit. Det är på en fundamental brist på kunskaper och underlag som babblet om ”kunskapsskolan” utformas. Mer mätmetoder, mer betyg, tillbaka till ”gå”. Och då blir alla oroliga föräldrar trygga.

I stället för att satsa på och utveckla sådan pedagogik som visat sig stimulera barns egen motivation och skapa sammanhang och mening i skolans undervisning gör man nu tvärtom. Skolan är en värld i sig, där barn och unga tillbringar väldigt mycket tid. Satsa på att göra denna tid så lustfylld och meningsfull som möjligt! Det handlar om att skapa en skola där eleverna lär sig att se sammanhang, där sökandet är lustfyllt och där meningen med skolarbetet är tydligt och inte en jakt på betyg. Detta leder i slutändan till verkligt lärande.

Mina barn, jag har fyra, har lärt sig mest utanför skolan. Eller i den eftergymnasiala utbildning de varit motiverade till att söka till. Och som inte alls har haft några liknelser med Björklunds tragiska bild av morgondagens skola.

Kognitionsvetaren Peter Gärdensfors, denna kloka man, har formulerat en önskelista till Jan Björklund, jag citerar här hela listan – med en övertygelse om att Peter Gärdenfors och jag vill samma sak:

1. Utgå från människans naturliga lärande

Skolans institutionella struktur med läroplaner, scheman och lektioner bygger på tradition och inte på vetenskap. Det finns ingen forskning som säger att denna struktur är den bästa för lärande. Det mesta av vad vi lär oss, lär vi utanför skolan. Därför bör man studera det informella lärandet för att bäst förstå hur skolans verksamhet skall organiseras.

2. Satsa på elevernas inre motivation
Det är viktigt att skilja mellan inre och yttre motivation. När man drivs av inre motivation gör man något för att aktiviteten i sig själv ger tillfredsställelse. När man styrs av yttre motivation gör man något för att det leder till något annat som är värdefullt men som inte direkt är kopplat till aktiviteten.

3. Låt eleverna uppleva att de har kontroll över sitt lärande
En av framgångsfaktorerna för datorspelen är att de ger användaren stor kontroll över förloppet men spelet är samtidigt en utmaning.

4. Satsa på förståelse i stället för på faktakunskaper
Debatten har kretsat kring elevernas kunskap – där kunskap ofta ses som att eleverna skall kunna återge en mängd fakta. Men en elev kan aldrig skapa fullständig förståelse av ett område enbart genom att lära in fakta – han eller hon måste tränga in i de underliggande mönstren och se hur kunskapsområdet hänger samman.

5. Använd IT för att öka motivation och förståelse
Datorerna har en stor pedagogisk potential som tyvärr är väldigt dåligt utnyttjad. Datorerna kan användas för att visa och berätta på nya sätt, till exempel genom olika typer av visualiseringar och simuleringsprogram.

6. Bredda lärarutbildningen
Jag önskar att lärarutbildningen omformas så att människans naturliga sätt att lära sätts i fokus. Resultat från modern psykologi, kognitionsvetenskap, hjärnforskning och speldesign måste in som en del av utbildningen.

Källa: Datorn i Undervisningen.


Värmdöcentern verkar ha olika världsuppfattningar?

anka

Att Värmdös politiska hagar mer är snurriga ankdammar lär väl inte överraska någon?

Road följer jag två olika skildringar av Värmdöcenterns årsmöte i måndags den 31 januari. Att partiet inte har haft lätt att hålla sams i den nya alliansen med det lika virriga moderatpartiet är allmänt känt. Man kan skratta åt eländet, men det är ett elände som påverkar vår kommuns utveckling och ekonomi. Låt oss tillsammans ”lyssna” på delar ur två beskrivningar av årsmötet.

henrik

Så här låter låter det när Henrik Paulsen Värmdö Cententerns tidigare ordförande berättar under rubriken ”Rapport från ett havererat årsmöte”:

(Efter en lång diskussion om fumlig formalia kring, om två betalda medlemsavgifter eller ej, händer detta enligt Henrik:)

”Det sagda fick 11+1 personer att lämna mötet, en majoritet således, och endast 8 personer blev kvar, en minoritet således. Trots att centerpartiet ska vara en demokratisk organisation, och trots att det stred mot stadgarna, så var det således en minoritet som på ett odemokratiskt sätt och med, den externe, ordförandens hjälp lyckades ”vinna”. Om det var någon vinst kan förstås diskuteras utifrån det förhållandet att åtminstone de 11 nu allvarligt överväger att lämna partiet/sitt politiska engagemang.

Enligt min mening visar det sagda på minoritetens avsaknad av det mest rudimentära demokratiska tänk. Med tanke på att en av de två justeringspersonerna var bland de som avtågade ska det bli intressant att se hur man hanterar denna situation. Om man väljer ny styrelse ska det även bli intressant att se om man är så oklok att man väljer den föreslagna ordföranden. Detta särskilt som personen ifråga, som bor på Värmdö, inte är skriven i Värmdö kommun utan i Stockholms stad, och därmed är en av alla de personer som utan att bidra till våra gemensamma kostnader snyltar på den skatt vi andra betalar till den kommun i vilken vi bor. Kommer detta ut till allmänheten, och den risken är nog stor, är det knappast något som är till fördel för det redan sargade partiet.”

Läs hela Henriks referat på en annan aktiv centerpartist blogg Stefan Mårtensson (länk)

hasse

Men läser man ”Hemmesta Hasses” (Hans Lindqvists) skildring på sin egen blogg så är det ett helt konfliktfritt anslag:

Under rubriken ”Värmdöcenterns årsmöte: Christer Malmqvist ny ordförande” skildras inga konflikter, inga beslut tagna av en minoritet, ingen presentation av en extern ordförande, inget hot om att 11 medlemmar allvarligt överväger att lämna partiet:

”I går genomförde Värmdöcentern sitt årsmöte. Ordförande för mötet var distriktsordföranden och riksdagsledamoten Kerstin Lundgren som föredömligt ledde förhandlingarna. Till ny ordförande valdes Christer Malmqvist, aktiv företagare och till vice ordförande valdes Annette Olofsson Fors också egen företagare. Övriga styrelseledamöter är Lars Alenfalk, Karin Nordblom och Hans Lindqvist. Christer Malmqvist, Karin Nordblom och Annette Olofsson Fors valdes till ombud på distriktsstämman i april och Hans Lindqvist valdes till ombud på riksstämman i Åre i September.”

För ordningens skull här en länk till ”Hemmsta Hasse” (länk)

Ska man för evigt ge upp hoppet om kompetenta politiker som med engagemang och öppenhet på ett professionellt sätt arbetar med det uppdrag kommunens boende har gett dem och betalar för?

Efter ett valet har vi kunnat följa hur Miljöpartiet makthungrigt blir buksvågrar med Moderaterna. Hur Folkpartiet förtvinar i alliansen. Och nu hur Centerpartiet tycks utrota sig själva med hjälp av interna konflikter.

Är det någon politiker som är intresserad utav att arbeta med det som de är tillsatta för? Och vem är den nya ordförande, Krister Malmqvist? Jag har bott och verkat i kommunen nu i 30 år och har ingen aning om vem karln är. Kommunikation sker alltid på mottagarens villkor, kom ihåg det, ni som är kommunikationsansvariga inom respektive parti. Om ni nu har några sådana.

Vad uträttar centerpartiet på Värmdö idag?

Irriterat har jag kunnat följa ”Hemmesta Hasse” och hans gelikar i en naiv kamp för spårbilar i kommunen. Hårresande. Samtidigt kan jag från min plats i styrelsen för Handelskammaren Nacka Värmdö konstatera att Värmdöpolitikerna står helt utanför den viktiga diskussionen om framtida kommunikationslösningar till och från Värmdö. Först har vi den inflamerade debatten om Skururbron där de moderata politikerna i Nacka är överens om en avgiftsbelagd Skurbro för att snabbt komma till skott. I ankdammens Värmdö så går samma poltiska parti emot detta!

Men framför allt har vi vägvalet till framtidens livsnerv som skall få människor att bo och arbeta i Värmdö – och att etablera företag här.

Hur skall den nerven leva. Här har Nacka enats om miljövänlig och volymmässigt vettig transport i form av spårbunden trafik först till Nacka Forum och därefter till Orminge. Var finns Värmdö i den dialogen.

I Handelskammarens dialog med SL, Landsting, Nacka Kommuns stadsplanerare som remissorgan är jag den enda representanten från Värmdö. Någon politiker eller tjänsteman från Värmdö har jag aldrig sett.

De verkar istället att inavlat sitta och kuppa på sina årsmöten. Finns det inga politikerutbildningar?