Som projektledare för den Nationella Skolkonferensen Innovativa Unga fick jag tillfälle att fråga mig själv: Var uppstår kreativitet?
Förutsättningar för att skapa en plats där kreativitet ska uppstå finns i det som vi kan kalla för ”en skärningspunkt”, där vi kan låta idéer från olika människor, kunskaper och insikter, områden och kulturer stråla samman och befrukta varandra.
Konferensen Innovatiba Unga blev en sådan skärningspunkt under två pulserande dagar.
För när idéer blandas, utlöses ofta explosioner av nya, överraskande upptäckter. Idéer får en chans att växa och innovationer genereras, idéer som annars knappast ens föds blir till en smärre revolution och två plus två kan helt plötsligt bli fem. En synergi uppstår.
Den viktigaste ingrediensen är naturligtvis människan själv: du, jag och alla andra som varje dag funderar över lösningar på olika problem.
Medici var ursprungligen en bankirfamilj i Italien, som kom att tillhöra några av renässansens mäktigaste familjer. Medicifamiljen gynnade konsten under renässansen, och var bl.a Michelangelos och Rafaels mecenater, vilket är några skäl till att de fått äran för att ha grundat Florens ställning som humanismens och kulturens centrum under denna epok.
Medicieffekten, som ofta nämns som begrepp, syftar på det utbrott av kreativitet som Medicifamiljen gjorde möjligt i renässansens Florens. Resultatet blev idéer och innovationer som fortfarande är giltiga för oss som lever här idag.
Vi har all anledning att stanna upp ett ögonblick i den tid som rusar allt snabbare förbi oss och reflektera över hur vi människor idag skall hushålla med vår kreativitet – för att se till att idéer får växtkraft och att innovationer kan födas fram. Att tänka stort och tänka nytt är en nödvändighet i framtiden och i det sammanhanget måste människor få vistas i kreativa miljöer.
Arbetslivet måste hitta metoder att ta tillvara alla de goda idéer och produktiva förslag som medarbetarna skapar dagligen.
Medarbetarna måste känna att det ärmeningsfullt att sätta kreativiteten i centrum och definitivt göra upp med inställningar om att det inte är lönt att anstränga sig. Jantelagens hämmande strukturer måste sprängas inifrån.
Vår tid skapar dagligen förutsättningar för att skärningspunktens möjligheter skall uppstå genom människors ökade resande, IT och tvärvetenskapliga perspektiv, forskning, mångkultur, media mm.
Vad kan du t.ex inte lära dig av streetmode, rockmusik, vegokulturen, reclaim the city, andra länders affärsmetoder och den nya mångkulturella maten? Det får du inte veta om du inte kliver in i skärningspunkten.
Företag och organisationer som lyckas har ofta en förmåga att medvetet eller omedvetet skapa
sina egna skärningspunkter och de blir vår tids Medicifamiljer.
Och du. Borde inte skolan kunna vara en sådan skärningspunkt.
Hur mycket kompetens borde det inte finnas bland skolledare och pedagoger? Hur många idéer och kreativitet borde inte kunna födas bland alla elever.
Men, som en lärare sa till mig när jag gick på högstadiet och klagade på att skolan var så lite lustfyld: ”Det kan inte vara kul jämt…” Vilken korkad lärar, tänkte jag redan då. Och den uppfattningen bär jag fortfarande inom mig. Vilken oerhört korkad lärare!
Man lär sig mer, man lär sig bättre, man arbetar hårdare, man blir mer motiverad ok det är roligt. Om det är utmanande, ifrågasättande och stimulerande.
Det nu, Sveriges alla skolor och lärare. Börja dagen med att säga: Man kan ha roligt jämt, och idag ska vi ha extra kul. Kanske skolan kan börja bli den skärningspunkt som föder kreativitet, innovationer och entreprenörsskap.
Tänk om alla eleverna sedna kan ta med sig detta in i näringslivet? Vilken härlig frisk luft som skulle strömma in i de förstelnade svenska näringslivsrummen!
En definition av kreativitet är ”att skapa nytt”. Då kan det vara bra att vara medveten om att för att skapa någonting nytt, eller tänka nytt, så måste man också ifrågasätta något gammalt och etablerat som många mer eller mindre tryggt och bekvämt lever efter idag.
För många blir den kreativa människan därmed ett hot som ifrågasätter och som stör ordningen. Vilket betyder att den kreativa människan ofta själv blir angripen och ifrågasatt.
- Så kan man väl inte göra.
- Vad barnslig du är.
- Du lever uppe i det blå.
- Så har vi aldrig gjort tidigare.
- Skulle man kunna tjäna pengar på det där..?
Därför får kreativa människor ofta dåligt utrymme i organisationen och upplevs som ett hot, istället för en resurs. Och skolan kallas de lätt för besvärliga elever.
Att skapa nytt förutsätter en förmåga att tänka annorlunda, men också att våga vara annorlunda. Agera annorlunda. Hålla mot. Stå fast.
Så när ni vaknar i morgon, bestäm er för att den kommande dagen kommer att bli en av de roligaste ni har haft på länge.
Var nyfiken: Rubba. Pröva. Knuffa. Locka. Lirka. Var modig.
”Kreativitet är inte att skapa trygghet, det är att ta risker och våga misslyckas.”
Tack Lennart Hellsing för de orden. Utan den insikten, hur skulle du annars ha kunnat skapa Krakel Spektakel och Kusin Vitamin?