Månatligt arkiv för maj, 2009

Audiorama, ny teater på Skeppsholmen. Vilken utmaning!

tema_prospekt.jpg

Just nu är jag engagerad i ett av mina mest spännande och utmanande projekt på mycket länge

Det handlar om att etablera en teater för lyssnardramatik, ett rum för ljudupplevelser och en studio för ljudforskning på Skeppsholmen — i lokaler som bär på någonting rent magiskt.

hus.jpgTeatern kommer att heta AUDIORAMA och ligga på Skeppsholmen tillsammans med Teater Galeasen och Moderna Dansteatern. Mindepartementet- och Torpedverkstaden, som förvaltas av Statens Fastighetsverk. Renoveringen är påbörjad med planerad inflyttning januari 2010, första publik till våren 2010.

Nyskapande och fullständigt unikt

Med AUDIORAMA ska vi skapa en ny arena för lyssnandet och ljudets oändliga möjligheter – ett arkitektoniskt experiment. Auditoriet kommer ha möjlighet att använda olika surroundtekniker såsom standarderna 5.1 och 7.1 samt olika Ambisonic-tekniker. Vi är också intresserade av att öppna för akustisk forskning inom exempelvis wavefield-syntes; med olika institutioner som KTH, Kungliga Musikhögskolan och Konstfack som eventuella samarbetspartners.

AUDIORAMAS centrala placering på Skeppsholmen, med gångavstånd till övrig publik- och konstärlig verksamhet, utgör en möjlighet till ett viktigt och saknat komplement; att erbjuda ljudkreatörer en chans att arbeta med en kraftfull exponeringsmöjlighet och teknik som gör deras verk rättvisa.
AUDIORAMA blir ett rum för lyssnardramatik, ljudkonst, högtalarbaserad konstmusik samt mediespecifik ljudkonstforskning som idag saknas i Sverige och Norden.

teaterlokal.jpg

Konsertokal, teater och gästscen

AUDIORAMA kommer även att fungera som konsertlokal, gästscen samt vara en inspirerande miljö för föreläsningar, diskussioner och samtal. Genom att erbjuda konst/teater/musikvärlden ett rum även för forskning, inom en aggressivt expanderande konstform, öppnar Stockholm dörren för en internationell verksamhet som åter kan väcka liv i Sveriges forna unika position som pionjärer inom ett växande fält — och öppna upp för samarbeten med internationella konstinstitutioner.

Lokalen är strax under 100 kvm med plats för upp till 100 åhörare och med möjlighet att ge 4-6 föreställningar per dag, sju dagar i veckan. Rummet kommer att rymma en högtalarorkester; en mängd högtalare av olika karaktär. De placeras dolda längs väggar och tak utspridda runt publiken. Utan fast placerade stolar kan vi snabbt modellera om lokalen, beroende på karaktär av föreställning, samt arbeta med ljusdesigners och projiceringar mot väggar och tak.

publik1.jpg

AUDIORAMA — för lyssnandets och ljudets oändliga möjligheter som berättare och upplevelse

Projektledare och VD är Karin Starre, producent och produktionsansvarig, som tillsammans med Magnus Roosmann, skådespelare tillhörande Dramatens fasta ensemble, är AUDIORAMAS grundare. Medarbetare är även Nasim Aghili, som ansvarar för den del av AUDIORAMAS verksamhet som fokuserar på barn- och ungdomar upp till 18 år.

Karin Starre har det övergripande ansvaret för projektet och håller i kontakten med och mellan medverkande, samarbetspartners, myndigheter etc. Magnus Roosmann är, förutom grundare och delägare, projektets konstnärliga rådgivare.

gruppen.jpg

Tillsammans med Karin Starre arbetar jag nu fram en marknadsförings- och lanseringsplan. Etablerar förutsättningarna för den framtida verksamheten. Skapar samarbeten och nätverk kring AUDIORAMA. Kring oss ansvariga finns även en formerad expertisgrupp med en konkret förankring i forskar- och den akademiska världen. Sveriges bästa akustiker och en av de främsta ljudteknikerna inom den spjutspetsteknik vi skall befinna oss inom.

Något som intresserad just dig?

Ser du några synergieffekter, med den verksamhet du arbetar med idag? Hör i så fall av dig. Visionen (en dröm med en plan) har just övergått i praktisk verklighet.

Hur ska kulturen behålla sin förändrande kraft i ett allt mer kommersialiserat samhälle?

 948412_11526557.jpg

Eftersom jag själv arbetar med att skapa spännande och nyskapande mötesplatser, är det en fråga jag ofta brottas med

Hur ska vi kunna behålla kulturen som en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället? Kulturen har i många fall blivit ett hjälpmedel för att utveckla turism och kommunal marknadsföring — och risken finns att de framtida investeringarna allt mer kommer att användas mer och mer till det än att stärka själva kulturen i sig.

Kultur måste få kosta, kultur måste få pröva nya vägar, utan att avgörandet skall fällas av en prognostiserad och förväntad resultatsumma mätt med kronor och öron på ”the bottom line”. Därför måste också en Kulturutredning, som den just framlagda, våga ha modet att inte se på kulturen som ett lydigt redskap för andra samhällsaktörer. Utan låta kulturen i möjligaste mån få stå fri och obunden.

Besöksindustrin är Sveriges mest expansiva industrigren

Detta upprepas som ett mantra, och det är också i och för sig en betydelsefull sanning för regioners överlevnadskraft och ekonomi. I detta sammanhang så inventerar man också ständigt hur historia och kultur kan lyftas fram och kommersialiseras som besöksmål, festivaler och jippon. I många fall kan detta vara en hjälp för kulturen, en hjälp att åskådliggöra historien och de lokala rötterna.

Men i många fall kan det också vara förödande och hinder för det nyskapande, det oprövade, det experimentella.

Ingenting är längre som förut

Och det är naturligtvis en utmaning. Även kultursektorn förändras. Men samhället behöver kulturen, i alla dess former. Kultur som ifrågasätter, upprör, roar, prövar nya vägar, är en kvissla i rumpan på det etablerade samhället, förvaltar och bevarar.

Därför är det viktigt att vi diskuterar den nu presenterade Kulturutredningen.

McDonald, no big deal. No deal at all

 burgare.jpg

Har McDonalds en marknadschef, eller är det en sommarpraktikant som gör reklamen?

Jag skall inte bli mångordig, för det är inte ämnet värt. Men har ni hört McDonalds radioreklam? Rättare sagt har ni kunnat undvika den? ”I morse vaknade jag av att någon startade en bandsåg i min säng”. Varpå hans kompis säger: ”Jobbigt. Själv njöt jag av en kaffe med ekologiska bönor på McDonalds” och till sist avslutar speakern med: ”Vakna, på McDonalds”.

Detta tema varieras varje dag i det oändliga. Så extremt dålig radioreklam kan man faktiskt producera i Sverige idag. Och det är på allvar, inte i avskräckande syfte. Radioreklam utan distans, utan varm humor och utan intelligens. I TV-reklamen ser vi liknande budskap, men kommenterade av frasen ”…ingen big deal”.

Jag var själv med när radioreklamen föddes i Sverige. Har skrivit och producerat hundratals radioreklaminslag, för allt från Röda Korset till just McDonalds. Somliga kan jag fortfarande höra med ett uns av stolthet, annat kan jag skratta generat åt idag. Men jag kom aldrig ned till denna lågvattennivå.

Idag kan jag undra om det verkligen har bidragit någonting med införandet av kommersiell radio. Den lokala kommersiella radion är ju idag bara en utslätad, jämntjock massa som breder ut sig över från norr till söder över hela Sverige — producerat centralt i Stockholm. Med datakonstruerade spellistor där samma tjugo hitlåtar snurrar runt i en ”never ending” ström.

Och du, om nu McDonalds har en marknadschef. Sätt honom att köra budbil istället. Och byt reklambyrå.

Skeppsholmskyrkan fick ett nytt, fint namn i helgen som var: Eric Ericson-hallen

Kyrkan har blivit konserthus

Många aktörer har velat komma åt kyrkan sedan den i början av 2000-talet avsakraliserades. Nobelmuseet kastar fortfarande lystna blickar på byggnaden, men har hittills, tack och lov, fått ge sig. (Varför jag tycker så, skall jag berätta i ett annat inlägg lite längre fram.)

eric.jpg

Eric Ericson International Choral Center (EIC)

Bakom namnet döljer sig en självständig stiftelse grundad av körlivet och som ska verka för både bredd och spets. Men tecknare av hyreskontraktet är stiftelsen Carpe Vitam med Peder Wallenberg, som grundat den. Han överlåter dock det mesta av driften till EIC som ska ge hallen dess profil. Här ingår, förutom olika konserter, experiment med nya former och olika utvecklings- och utbildningsprojekt. Det mesta kretsar kring körsång.

I lördags var det invigning. En fantastisk kväll, där jag hade förmånen att få närvara. Eric Ericson dirigerade givetvis sin Kammarkör. Men i artistuppbådet syntes även flöjtisten Andrea Griminelli — Paverottis goda vän – en ung fantastisk violinist, elever från Lilla Akademin och Adolf Fredriks flickkör.

Byggnaden är nästan färdigrestaurerad, men än saknas loger, ordentliga toaletter och fjärrvärme. Först i vinter är allt klart, så efter nyår kommer verksamheten igång.

Att uppleva Eric Ericson rikta sitt tacktal till Peder Wallenberg och alla inblandade genom att konstatera att han själv just då befann sig mellan dröm och verklighet, att höra honom säga att han nu gärna ville att hans Kammarkör skulle sjunga en extra sång som tack – och att under framförandet se körmedlemmarnas kärleksfulla blickar mot den fantastiska man och körledare som Eric är.

Det var bland det mest magiska jag upplevt.

Tack Eric. Och tack Peder för att du åstadkommit detta till Erics ära.

”…ja, ja men är det fiber till bredbandet?”

omrade.jpg

En bevarandeplan över Ebbalundsområdet i de gamla brukskvarteren i Gustavsberg tillät 10 stycken enplanshus, men det blev i händerna på en oengagerad kommun och en luttrad och ifrågasatt byggherre, Bastide Fastighets AB, förvandlat till 13 st flervåningshus, som med sina höjder kommer att dominera och slå ihjäl det gamla kulturlandskapet.

Jag har skrivit om eländet tidigare

Massakern vid den gata som Riksantikvarieämbetet klassat som den mest känsliga och värdefulla kulturmiljön. Bastide Fastighets AB med Joakim Bengt Erik Valdemar Karlsson, Sven Joakim Rutqvist och Linda Maria Sjökvist har tydligen efter konjunktursvängningar och en svajig ekonomi lyckats tubba nya underleverantörer och nubyggs det färdigt med brandkårshastighet. Innan årsskiftet skall alla hus stå på plats. Trots anmälan till Tingsrätten om felaktigheter i byggloven och anmölan till Värmdös Byggnadsnämnd om att byggnaton sker på prickmark!

tittin.jpg

”Ni bör känna till att byggloven är överklagad…”

ER Fastighetsmäklare upplyste alla spekulanter som var på visningen i söndags om att de borde känna till att det ligger en anmälan mot bygget hos Tingsrätten. En mäklaren har naturligtvis upplysningsplikt om detta. Det föreligger en överklagan, som om motparten får rätt, kan leda till rivning.

Trots detta tecknades det förhandsanmälningar på husen i bästa läge. Spekulanterna brydde sig mer om det var fiber i bredbandskabeln, än att vara oroade över att bygget är anmält. Glada spekulanter som är villiga att plocka upp nästan 4 miljoner för en bostadsrätt ”på marken” med nästan obefintlig tomt.

Husen kan alltså komma att rivas

”Våra nya grannar” är säkert fullt medvetna om vilken stor risk dom tar när dom nu fortsätter byggandet. Men ingenting lockar så mycket som prasslande pengar. Efter att det har slagit ekonomisk tvärtnit i deras andra projekt på orten, som det stora Bostadsrättshuset Åkerlyckan i centrala Gustavsberg, gäller det att snabbt slå mynt utav det man har.

Jag har sagt det förr: jag har ingenting emot att det byggs på området. Det är vad som byggs, hur mycket som byggs och sättet man har skött projektet som jag invänder mot. Varje samhälle behöver utveckling och nya årsringar. Men varje samhälle behöver också någon som ser till att planen följs, att områdens unika särart bevaras och förvaltas. Politikerna, plankontoret, byggnads- och kulturnämnden har det ansvaret.

Men i Gustavsberg är det tydligt att de varken är engagerade nog eller tillräckligt kompetenta att ta det ansvaret.

CSI Örebro..? Nej snälla, inte en klonad kriminlaserie till!

csi.jpg

Och vad skall jag se ikväll?

TV berikar, eller fördummar..?

Jag kan inte rå för det, men när dagen lider mot sitt slut så slår jag antingen upp den förhatliga kvällstidningen (kan den bli sämre än den är idag?), eller också går jag in på smarta www.tv.nu för att se vad TV-tablåerna erbjuder. Och varje dag glider mina ögon över tablåspalter fyllda av olika nyproducerade, eller nästan nyproducerade kriminalserier. Högvis av kriminalserier.

CSI Las Vegas, CSI New York, CSI Los Angeles, Medium, Arkiv X, Navy CIS, Jordan, Law & Order, Cold Case, Uppdrag Mord plus töntiga reliker som Magnum, MacGywer m.fl. Och ofta kan jag hitta alla de här serierna under ett och samma dygn. Är mord och obduktioner det enda vi vill koppla av med, berikas med och samlas kring kväll efter kväll?

(Om vi nu inte vill skadeglädjas åt förnedrings-TV som Ballar av Stål och Wipeout eller alla dessa oskiljbara heminredningsprogram som skapar mer eller mindre obeboeliga miljöer med tapeter som kan skapa både ångest och neuroser rekommenderade av antingen fjollor eller hyperhändiga amatörsnickare?)

Är det så att blod, uppskurna torson, sprutnarkomaner och övernaturligt smarta, rena, osvettiga och sexiga kriminalare, kända och mediakåta skådespelare och dokusåpasymboler som förnedrar sig och ”experter” som gör andras hem till de hem vi själva vill ha — är det vi drömmer om?

Tack och lov för SVT!

Fortfarande har vi två TV-kanaler befriade från intelligensbefriad TV-reklam som ger oss det vi inte förväntade att vi skulle få se. Bra TV helt enkelt. Det som vi inte lika gärna kan se i form av slimmade DVD-boxar. Det som händer här och nu.

Får jag tipsa om några exempel?

Det lättaste sättet att upptäcka och uppleva bra TV är faktiskt att gå in på SVT´s eminenta webbsida: svtplay.se. Här kan du när som helst se de flesta av SVT´s bästa program. När du vill. En webbsida som vida överträffar TV3, TV4 och Femmans usla webbsidor, med undermålig kvalitet och ibland krav på att man skall betala (!) för att få se redan visade och reklamfinansierade program. (Som dessutom oftast inte är värda att ses!)

bild-1.jpg

Titta istället på:

SVERIGE – ett underbart program som visar delar av Sverige som du känner till och som du aldrig upplevt. Tänk att i ett enda program få möta Malena Ernman som är aktuell i semifinalen i Eurovision Song Contest, Sven Wollter som spelar ”I väntan på Godot” på Göteborgs stadsteater och dokumentärfilmaren Nahid Persson som gjort succé med sin film om Farah Dibah, ”Drottningen och jag”. Musikerna Freddie Wadling, Josefine Lindstrand och Emil Jensen spelar live. Dessutom: reportage om kvinnorna i Kalix som startade bluesbandet Silver Hair Blues Ladies när de fyllt 50, besök på företaget som förevigat Sveriges gårdar med flygfoton, och reportage från ön Trälen utanför Göteborg. Inslag om världens kanske största samling kakelugnar, en titt på det typiska gotländska kalkstenshuset, dansk arkitektur i Växjö och möte med mannen som kämpar för ”Lutfiskens dag”? Oj!

bild-4.jpg

Ägna er lediga tid tillsammans med pålästa programledare och kompetenta interjuvare

Andra program som jag kan rekommendera är: BABBEN & CO (där kända svenskar utsätts för små, men kloka, intervjuer som är lågmälda men förmår att öppna upp Dregen, Ernst Kirchsteiger och Kicki Danielsson i en och samma soffa), HJÄRNKONTORET (vetenskapsprogrammet som gör dig ännu smartare! Kolla in teknik, datorer, miljö, rymd, medicin och djur och natur, KULTURNYHETERNA (aktuella kulturhändelser, recensioner, krönikor, kommentarer, etablerat och icke-etablerat, från Sverige och hela världen), LANDET RUNT (veckokrönika med intressanta och roliga reportage från SVT:s nyhetsredaktioner landet runt. Lite som att uppleva barndomens TV-värld på nytt), SÅ SKA DET LÅTA (ett banalt men underhållande tävlingsprogram att sjunga med till), BABEL (där litteraturens viktigaste röster samlas — programmet bjuder på reportage från världens alla hörn, KOBRA (kastar sig mellan all världens möjliga och omöjliga konstformer, träffar storstjärnor och nosar upp trender runt hela kulturplaneten), K-SPECIAL (med spännande och kunskapsspäckade kulturdokumentärer med kända kulturpersonligheter).

(Att sedan det även här finns bottennapp som Grillat, Andra Avenyn, Draknästet, Kungahuset och Mäklarna, må dem vara ursäktat.)

stones.jpg

Titta på TV. Svensk TV.

På SVT´s hemsida kan ni också gå in på ÖPPET ARKIV och botanisera bland en unik TV-historia som rymmer allt från Måndagsbörsen till Hylands Hörna, Stones till Tage Erlander. Njut.

Rör inte min integritet, beskär inte min frihet!

rita_pirat.jpg

Årets uppstickare inför EU-valet heter inte Junilistan, är inte någon traditionell bakåtsträvare, inte heller någon nationalistisk traditionalist utan — ett Piratparti.

Enligt olika opinionsmätningar, som vi dagligen kan se i dagstidningarna, har partiet klara möjligheter att knipa åtminstone en plats i parlamentet. Vad illustrerar nu det? Jo, att det svenska folket – framför allt den yngre generationen dvs de digitala infödingarna – har ett Europafokus på integritetsfrågorna.

Begrepp som Ipred, ACTA, Telekompaketet och datalagringsdirektivet är röda skynken

De är också idag allmänt förekommande i EU-valsdebatten. Oroliga och engagerade människor misstänker, och oroar sig för, att politikerna vill begränsa våra möjligheter att använda internet på det sätt vi har vant oss vid: vara en öppen plattform där människor fritt kan mötas, kommunicera, dela med sig, samarbeta, sprida budskap och dela kunskap. Ett nät som gör traditionella affärsmodeller omöjliga.

Tar Piratpartiet, men inte Junilistan, en plats i EU-parlamentet träder en klyfta upp i dagern som är en tydlig markering. Morgondagens europabild, eller förväntade europabild, tar över från gårdagens.

older.jpg

Samtidigt bli vår befolkning bara äldre

År 2060 kommer det bara att finnas två européer i arbetsför ålder (15-64 år) för varje europeisk pensionär (över 65 år) mot dagens fyra. Utgifterna som är relaterade till den åldrande befolkningen kommer att öka med i genomsnitt 4,7% av BNP.

Hur ser den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna ut, mot bakgrund av en rapport om den åldrande befolkningen. Hur medvetna är politiker, samhällsbyggare, kommuner och andra om denna förändring – och vilka krav den kommer att ställa på vårt framtida, och förhoppningsvis, uthålliga samhälle?

Var finns medvetenheten och nytänkandet?

Det kommer att finnas behov av reformer av pensionssystemen. Vi måste investera i förebyggande och hälsofrämjande teknik. Deltagandet av ungdomar, kvinnor och äldre arbetstagare på arbetsmarknaden måste öka samtidigt som vi behöver se ett markant förbättrat utbildningssystem. (Sorry, utbildningsministern, men dig sätter jag inget hopp till.)

Vi behöver också se en effektiv integration av invandrare och inte minst en nytänkande politik för laglig invandring. Just för att möta vårt framtida behov av arbetskraft.

trygg.jpg

I ett svenskt perspektiv kan vi inte längre känna oss trygga

Vi kan inte bara luta oss mot det faktum att vi skapat ett uthålligt pensionssystem. Vi behöver planera för allt som återstår att göra. I stort som smått. Inom rikspolitiken, såväl som inom den kommunala planeringen. Var finns visionerna om de viktiga och nya reformerna inom arbetsmarknads- och integrationspolitiken t.ex? De utgör i stora delar nyckelområden för att vi ska kunna få in och behålla fler människor i arbete. Och fler människor i arbete är en grundläggande förutsättning för fortsatt välfärd.

Och hur uppmuntrar vi våra barn till meningsfylld utbildning. Till lust, nyfikenhet, kreativitet och entreprenörskap.

Det som kan utgöra viktiga delar i den framtida svenska modellen?