Månatligt arkiv för juni, 2009

Om Skärgården som Världsarv i Radio Stockholm

roberts_radio_speakeasy.jpg

Snacket går.

Vilken folkrörelse kan inte en föreläsning, en blogg, ett upprop och en insändare sätta igång? Under de senaste två veckorna har jag plöjt kompendier och sammanställningar, brevväxlat och pratat i mobilen – och ämnet varit ett och samma: Kan man göra Stockholms Skärgård till ett Världsarv?

Klart man kan. Kan man t.o.m som svensk flyga till månen så. 

I allt tal om tillväxt så anges turismen ha den största potentialen. En Världsarvsutnämning skulle ge oss unika möjligheter till utveckling av ekoturism samt ge oss en spännande flora av möjligheter som handlar om utveckling av befintliga verksamheter och ett prövande av nya. En Världsarvsutnämning behöver inte meföra några hinder för olika arbeten inom världsarvet. Tvärtom nya företeelser kan istället etableras, lyftas fram och göras både attraktiva och nåbara.

Just nu växer nya spännande projekt fram på olika ställen i närskärgården. Djuröhamn, med sin viktiga roll i Sveriges sjökrigshistoria. Fornlämningarna som finns på närliggande Ingarö från år 2.300 f kr. Och Slaget vid Stäket, ett nytt levande museum som knyter samman Saltsjöbaden med Boo.

Och intresset växer. Lyssna på dagens Radio Stockholm, klicka på länken:

radio-stockholm-om-varldsarv.mp3

Stockholms skärgård som världsarv i pressen:

sthlmsfria.jpg

skargarden.jpg

nvp1.jpg

Stockholms skärgård, Världsarv. Hur lyckas man med det?

eka.jpg

Hur kommer man så långt att ett kommande UNESCO-mötet överhuvudtaget tar ställning till denna önskan?

Låt oss första av allt konstatera att det är en lång process. Men låt oss också komma ihåg att utan att starta en resa, så når man inga mål.

Först måste man naturligtvis identifiera förutsättningarna för att just Stockholms skärgård skall kunna bli ett världsarv 

För att överhuvudtaget få lämna en ansökan så måste Stockholms skärgård finnas på den sk ”Tentativa Listan” hos UNESCO. Vilket ungefär betyder UNESCOs försökslista, med andra ord en lista med objekt som man håller på att utforma en fullständig nominering för — eller förslag till världsarv.

bunden.jpg

De nordiska länderna lade fram en gemensam lista 1996 med 21 kultur- och naturarvsobjekt, som ansågs karaktäristiska för Norden

Listan togs fram av en arbetsgrupp som fick finansiellt stöd från Nordiska Ministerrådet. Denna lista kompletteras och justeras regelbundet. Idag ser den föreslagna listan för Norden ut så här:

Sweden:

• Farms of Hälsingland, Hälsingland countryside (12/12/2005)
• The Orkesta and Markim area (01/09/1995)

Norway:

• Islands of Jan Mayen and Bouvet as parts of a serial transnational nomination of the Mid-Atlantic Ridge system (21/06/2007)
• Røros Mining Town and its Circumference (extension to Røros Mining Town) (15/02/2008)
• Svalbard Archipelago (21/06/2007)
• The Laponian Area – Tysfjord, the fjord of Hellemobotn and Rago (extension) (07/10/2002)
• The Lofoten islands (07/10/2002)

Finland:

• Paimio Hospital (formerly Paimio Sanatorium) (28/01/2004)
• Saimaa-Pielinen Lake System (28/01/2004)
• The Carvings from historic time at the island of Gaddtarmen (Hauensuoli) (01/10/1990)
• The Holy place of worship of Ukonsaari by the Sami people at Inari (01/10/1990)
• The large Stone Age ruin of Kastelli at Pattijoki (01/10/1990)
• The Rock paintings of Astuvansalmi at Ristiina (01/10/1990)

Denmark:

• Aasivissuit, Arnangarnup Qoorua (Greenlandic inland and coastal hunting area) (29/01/2003)
• Amalienborg and its district (01/09/1993)
• Christiansfeld (01/09/1993)
• Church ruin at Hvalsø, episcopal residence at Gardar, and Brattahlid (A Norse/Eskimo cultural landscape) (29/01/2003)
• The International Wadden Sea (Danish-German-Dutch Wadden Sea) (29/01/2003)

Det är regeringen som lämnar denna lista på inrådan från Naturvårdsverket eller Riksantikvarieämbetet. Och dessa då i sin tur på förslag från länsstyrelsen. (Enligt information som jag fått har Stockholms skärgård en gång  funnits på listan?)

Det första målet i processen att få med Stockholms skärgård på den Tentativa listan är att få länsstyrelsen intresserad – naturmiljö eller kulturmiljöenheten.

o.jpg

UNESCO är idag väldigt restriktiv till nya världsarv från västvärlden

Därför är det viktigt att visa att förslaget uppfyller minst ett av kriterierna upprättade av UNESCO, att betona att det föreslagna världsarvet omfattar både natur och kultur — och varför inte att det omfattar även Åland och Åboland?

År 2003 instiftade Unesco en ny konvention om immateriella världsarv som jag anser att Stockholms skärgård borde kunna klassifieras enligt. Till dags dato är det 112 länder som har ratificerat konventionen (ännu ej Sverige?).

Tanken bakom denna nya konvention är att bevara kulturella tankar, idéer och traditioner. Dessutom så uppmanar det till utbyte av information om olika kulturers egenheter.

Råd jag fått

Bland annat från ansvariga bakom projektet att få igenom Sveriges 15:de världsarv – Hälsingegårdar, är att en ambition om världsarv måste vara en långsiktig ambition som baserar sig på några tydliga, primära grundvärden.

Att det sedan även behövs en aktiv och uthållig kärntrupp som vill jobba långsiktigt (och gärna även mot andra snarlika mål) är en lika självklar förutsättning. Inte minst då en världsarvsförklaring också betyder skärpt lagstiftning och lagskydd vilket ofta väcker diskussioner och protester.

pippi1.jpg

I Sverige finns idag 14 världsarv

Kulturobjekt är

- Hällristningarna i Tanum i Bohuslän
- Birka och Hovgården i Uppland
- Hansestaden Visby på Gotland
- Engelsbergs bruk i Västmanland
- Gammelstads kyrkstad i Norrbotten
- Drottningholms slottsområde i Uppland
- Marinbasen Karlskrona i Blekinge
- Varbergs radiostation i Grimeton, Halland
- Skogskyrkogården i Stockholm
- Kulturlandskapet Södra Öland
- Industrilandskapet Falu Gruva
- Struves meridianbåde i Norrbottens län

Blandat natur- och kulturobjekt är

- Laponia-området i Lappland

Naturobjekt är

- Höga kusten i Ångermanland

Det svenska urvalet av objekt ska ses i ett större, nordiskt sammanhang där världsarven – i alla Nordens länder sammantaget – speglar de värden som finns i vår del av världen och där de nordiska länderna tar ett ansvar.

Vem kan säga att Stockholms (och kanske Åland/Åbolands Skärgård) inte passar in på detta?

Kan jag räkna med dig? Kommer du ombord på vår resa?

Maila ditt ”Ja, jag är självklart med” till: [email protected]! Svara gärna idag

Stockholms Skärgård som Världsarv. Vem vill läsa om det?

nvp.jpg

Tydligen en hel del

Efter en notis i Nacka Värmdö Posten en en artikel i Nyhetsbrevet ”Utsikter”, från Skepparholmens Konferens & Spa, så har maillådan varit full med nya mail. De kommer från enstaka sympatisörer, kommersiella aktörer såväl som från föreningar och myndigheter.

99% är odelat positiva

Men naturligtvis har jag fått några mail från kraxande olyckskorpar och förändringsobenägna. Och vad invänder de mot?

De påstår att en världsarvsstatus skulle innebära så stora krav och begränsningar på alla möjliga fri- och rättigheter som är fundamentala för det liv som skärgården erbjuder i dag och för skärgårdens utveckling i det moderna samhället, och att detta absolut inte är att sträva efter och dessutom omöjligt. Hm, tillåt mig att se på detta påstående med skepsis.

Visserligen betyder en världsarvs klassificering ibland skärpt lagstiftning och lagskydd vilket ofta väcker diskussioner och protester. Men det handlar också om att se motiven till denna skärpta lagstiftning.

utsikt.jpg

Jag är överygad om att en världsarvklassning skulle givetvis vara otroligt betydelsefull för alla som bor i skärgården, såväl som för alla som lever på besöksnäringen i skärgården — men även i resten av Stockholmsområdet.

Jag har lite svårt att förstå varför Visby kan vara ett världsarv, men inte Stockholms skärgård? Eller varför Karlskrona kunde bli det, men inte Stockholms Skärgård kan? Både Visby och Karlskrona har ju som regioner/städer överlevt det faktum att vissa fri- och rättigheter som är fundamentala får viss begränsning.

Hade Visby inte varit Världsarv idag, och någon hade föreslagit det hade de säkert möts av repliken ”…glöm det”. Men nu är det ju så att Visby är ett levande Världsarv — som ändå har utrymme för modern utveckling. Dvs den för Visby förhoppningsvis önskvärda och moderna utvecklingen.

Kan jag räkna med dig? Kommer du ombord på vår resa?

Maila ditt ”Ja, jag är självklart med” till: ! Svara gärna idag. Det skulle vara spännande att få igång de första diskussionerna till den tid som skärgården är som vackrast.

Stockholms skärgård ett naturarv? ”En fantastisk idé”!

skargardea.jpg

Rörelsen växer…

För en vecka sedan skrev jag att jag tycker att kommunerna i Stockholmsområdet borde gå samman och arbeta för att Stockholms Skärgård förs upp på listan över förslag till Världsarv. Min plan var att få upp ämnet på agendan och få så pass många att prata om det, att visionen om ett världsarv så småningom kan bli verklighet.

Starta en dialog om vad vi skulle kunna göra tillsammans? Kanske uppvakta, diskutera, samla till möten eller seminarier, bygga nätverk och intressegrupper.

Jag uppmanade alla att komma tillbaka till mig med idéer och funderingar

Framför allt vill jag veta hur många som skulle kunna tänka dig att skriva under detta ”upprop” – som en start på en folkrörelse med målet att göra Stockholms Skärgård till ett Världsarv.

Jag var övertygad om att mitt närmaste nätverk skulle reagera och höra av sig, men jag anade inte att jag skulle väcka så många positiva reaktioner. Skall man samla de alla i ett enda uttalande, så blir det ”en fantastisk idé”.

skargardb.jpg

Här är några av alla de som förklarat sig villiga att skriva under:

Lars Norlander, Ordförande Företagarna Nacka Värmdö
Thomas Fürth, Associate Professor, PhD Research Director, Kairos Future AB
Rolf Löfström, arkitekt, Gustavsberg
Gabriele Prenslau-Enander, Antikvarie, Stockholms läns museum
Pella Thiel, Naturskyddsföreningen på Värmdö
Ingrid Westman, Fastighetschef på Siggesta Gård, Värmdö
Carl Fridh, Moderator och paneldebattledare, aktiv i Gustavsbergs Hamn, Värmdö
Cecilia Johansson, Illustrator & graphic designer, Stockholm
Sanna Danell, producent och projektledare; Ingarö
Matts Wassdahl, VD, Landvik & Dahl Fastighets AB, Gustavsberg
Henric Gustafson, projektledare, Sjöbussen – Biogasbåtar för kollektivtrafik till & från Stockholms stad
Per Mellström, Marknadschef, Siggesta Gård, Värmdö
Svante Hultquist, ansvarig för Saltisbadet — Klassiskt kallbad i Saltsjöbaden.
Susanne Nord, Utbildningsexpert, Kultur- & utbildningsenheten, Nacka kommun
Emma Johansson. Marknad & Sälj, Siggesta Gård, Värmdö
Manfred Holmelin, styrelseordförande, Lemshaga Akademi
Christina Ståldal, Bibliotekschef, politiker (NL), Nacka
Amanda Thunberg Åkerstrand, föreläsare, författare och utbildare, Positiv Energi, Nacka
Marie Bohjort, Gustavsbergs Porslinsfabrik

Vad som gör mig mest glad, förutom det stora intresset för att göra Stockholms skärgård till ett naturarv, är att engagemanget kommer från så många olika håll. Och att ”intressenterna” representerar så många olika områden.

Varje dag kommer det nya mail med människor som stödjer idén

Susanne Nord, utbildningsexpert inom Nacka Kommun skriver så här: ”Jag skriver gärna under med mitt namn, i den händelse det skulle vara värt något, för att det är så viktigt att i tider som dessa få något värdefullt att tro på, att bevara, dela med sig av och skydda för våra barn och barnbarn och barnbarnsbarn och alla de andra som kommer efter oss eller på ett eller annat sätt finns oss nära eller förallandel långt bort, men som är nyfikna nog att vilja ta del av vårt arv från svunna tider och rakt in i framtiden.”

Pella Thiel, Naturskyddsföreningen påpekar: ”Jag håller med om att Stockholms skärgård skulle bli ett utmärkt världsarv vilket på ett förtjänstfullt sätt skulle gynna turismen, och passar på att påpeka att det har Naturskyddsföreningen föreslagit förut…”

Thomas Fürth, Kairos Future AB: ”Jag är med. Jättebra idé”

Christina Ståldal, Bibliotekschef och politiker: ”Jag äger ingen egen båt men bor mindre än 100 meter från havet i Gustavsvik Nacka och har paddlat en hel del i skärgården. Åkt i vänners båtar, skärgårdsbåt, bott på öar sedan barnsben och tycker att skärgården helt klart är världsunik, underbar och värd en sådan klassning.”

Lars Norlander, Ordförande Företagarna Nacka Värmdö: ”Låter som en utmärkt idé! Räkna med mig.”

sjuan_c.jpg

Kan jag räkna med dig? Kommer du ombord på vår resa?

Maila ditt ”Ja, jag är självklart med” till: ! Svara gärna idag. Det skulle vara spännande att få igång de första diskussionerna till den tid som skärgården är som vackrast.

Ibland har man ingen aning om vilka krafter man startar när man blir engagerad. Förmodligen är det kraften i Stockholms vackra och uniuka skärgård som bu bildar ringar på ytan.

Vad är det som släpper ut lika mycket svaveloxid som 50 miljoner bilar under ett år? Ett enda fraktfartyg!

fraktfartryg.jpg

Avgasutsläpp från stora fraktfartyg är betydligt farligare än vad många är medvetna om

Utsläppen från sjönäringen orsakar tusentals för tidiga dödsfall varje år. De  bistra sanningen är att ett enda stort fraktfartyg släpper ut lika mycket hälsofarliga avgaser som 50 miljoner personbilar!

Fakta: En stor marindiesel på 100.000 hk släpper ut 5.200 ton svaveloxid per år. En personbil släpper ut 100 g/år.

Uppgifterna redovisades återigen i en artikel i brittiska ”The Guardian”, läs här. Där berättas om en ny utredning i Danmark som försökt göra en uppskattning på vilka effekter som avgasutsläppen från marinmotorerna har. Ett fraktfartyg drivs med ett dieselbränsle som har mycket låg kvalité och bland annat innehåller mycket svavel. Internationella krav på avgasrening saknas helt! Man tycks ”anse” att långt ute på havet är det ingen som störs…. (suck!)

Sanningen är att den danska utredningen uppskattar att så mycket som 1.000 personer i Danmark dör en för tidig död varje år till följd av de marina utsläppen runt landet

En liknande studie i USA visar att de cirka 90.000 stora fraktfartyg som dagligen utför sina transporter på världens hav leder till 60.000 för tidiga dödsfall i USA årligen. Utsläppen leder främst till cancer och astma.

I perspektiv till debatten kring bilarna

Inte för att vi på något sätt skall försvara eller förringa problemen med dagens biltrafik. Men en personbil som körs 1.500 mil per år släpper ut cirka 100 gram svaveloxid, ett resultat av att bilbränslen renas allt mer från svavelinnehåll och att avgasreningen blir mer och mer effektiv.

En stor marindiesel med 100.000 hk jobbar dygnet runt, på våra vackra och sårbara hav, och beräknas ligga till sjöss 280 dagar per år – vilket leder till ett sammanlagt utsläpp på 5.200 ton svaveloxid!

Varför inte kräva att varje stor marindiesel förses med avgasrening, samt införa krav på bättre bränsle?

Miljöeffekterna skulle bli enorma, globalt sett. Är inte sjöfarten förbaskat konventionell och sluten från insyn. Säkert kommer jag att få ett överlägsna försvarstal i form av förnärmade inlägg från den rika och slutna redarbranschen, eller ”bäst-vetande” opinionsbildare och lobbyister inom sjöfarten.

Men det finns inget försvar för deras agerande! Och var är miljörörelserna? Var finns politikernas insikter och tvingande agerande? Hallå..?

Detta i perspektiv till att jag just nu arbetar för att Stockholms Skärgård skall bli ett Världsarv. Låt oss inte ärva problem som kan lösas — här och nu!

Källa: The Guardian, Auto Motor & Sport, diverse webbsidor på nätet

Stockholms Skärgård blir Världsarv!

litethus_ragskar.jpg

Kittlar inte tanken? Och skulle det inte kännas bra att vara en av de som såg till att visionen blev verklighet?

Pyramiderna, Påskön, Taj Mahal – och Stockholms skärgård. Tycker ni inte att Stockholms skärgård platsar mer än väl i det sällskapet? Skärgården är helt unik i världen.

Jag har sedan mitten på åttiotalet arbetar som konsult inom besöksindustrin, med varumärkesutveckling genom fysiska miljöer. De senaste åren har mina tankar på att försöka få Stockholms skärgård klassad som världsarv vuxit sig allt starkare.

Stockholms skärgård är en helt världsunik miljö vad gäller struktur och topografi, inte lik någon annan skärgård, och har en rik kulturhistoria som visar hur människor har bott där och brukat land och vatten.

klippor_ragskar.jpg

Om skärgården blir klassad som världsarv innebär det inte bara en uppmärksamhet utan också ett skydd för skärgårdsmiljön — sammantaget skulle detta vara ovärderligt för både skärgården och hela besöksnäringen i området

Ett världsarv är ett kultur- eller naturarv som är så värdefullt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten och som vittnar om människans eller jordens historia. I Sverige finns idag 14 världsarv, Laponia, Höga kusten, Drottningholm och Visby är några av dem. Över hela världen finns det just nu 878 världsarv i 145 länder.

Förutom att Stockholms skärgård är en helt unik miljö, är det också en mycket nåbar miljö. På bara en timma från Stockholm är man mitt ute i skärgården. Det skulle bli ett världsarv som människor verkligen kan besöka och uppleva.

Jag ser naturligtvis också många fördelar för besöksnäringen.

Världsarvsklassningen ger status till en plats och fungerar som en form av garanti till besökare att det är en upplevelse utöver det vanliga. När en plats blir klassad som världsarv ökar antalet besökare generellt med 15 till 30 procent. En världsarvklassning skulle givetvis vara otroligt betydelsefull för alla som lever på besöksnäringen i skärgården — men även i resten av Stockholmsområdet.

Man brukar likna arvet som en stafettpinne från det förflutna som vi lever med idag, och som vi överlämnar till kommande generationer. Vårt kulturarv såväl som vårt naturarv är oersättliga källor till upplevelser, reflektioner, liv och inspiration. De är våra referenspunkter och vår identitet. Det som gör idén med världsarv unik är dess världsomspännande grepp. Objekten på världsarvslistan tillhör alla människor på jorden, oberoende av var i världen platsen är belägen.

Genom att skriva under konventionen för skydd av världens kultur- och naturarv, så ”erkänner” länderna att de världsarvsobjekt som finns inom deras nationella territorium, utan att hävda nationell överhöghet eller ägande, utgör ett världsarv för vars skydd det är en skyldighet för det internationella samfundet som helhet att samarbeta.

Hur skiljer sig ett världsarv från ett objekt av nationell särart? Nyckeln ligger i orden ”framstående
exempel av värde för hela mänskligheten”.

sen-dag_ragskar.jpg

Beslutsprocessen?

Det är respektive lands regering som nominerar kandidater till världsarvslistan och UNESCO´s Världsarvskommitté — som är beslutande organ. I Sverige ligger ansvaret på Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket att ta fram förslag till världsarvslistan och att bereda ärenden rörande världsarvskonventionen åt regeringen. När respektive land som lyft fram objekt man önskar placera på listan beslutar Unescos världsarvskommitté, efter rådgivning av experter, huruvida objektet uppfyller de krav och de kriterier som finns i konventionen.
Sverige i Världsarvskommittén?

Sverige är sedan oktober 2007 invalt i Unescos världsarvskommitté. Det är Inger Liliequist, Riksantivarieämbetet och Rolf Löfgren, Naturvårdsverket som representerar Sverige i
kommittén. Kommittén utnämner världsarv. När en plats kommit med på den prestigefyllda världsarvslistan garanteras de skydd och vård för all framtid. Och här ligger det en viktig
aspekt: ”skydd och vård för all framtid”. Vill vi inte ha den garantin för vår skärgård?

Viktiga frågor:

Viktiga frågor som Sverige kommer att driva under sin tid i Unescos världsarvskommitté är
bland annat:

• En jämn fördelning av världsarv över världen. Världsarvsnomineringar från västvärlden bör bli färre till förmån för platser i de länder som idag är mindre väl representerade.

• Bättre balans mellan natur och kulturarv.

• En integrerad kultur- och naturvård som en viktig aspekt vid nominering och förvaltning av världsarv.

• Få fler barn och ungdomar att bli medvetna om kultur- och naturarvet.

Jag tycker att kommunerna i Stockholmsområdet borde gå samman och arbeta för att Stockholms skärgård förs upp på listan över förslag till Världsarv

En vision är en dröm med en plan. Min plan är att få upp ämnet på agendan och få så pass många att prata om det, att visionen om ett världsarv så småningom kan bli verklighet.

Vad skulle vi kunna göra tillsammans? Uppvakta, diskutera, samla till work shop eller seminarie, bygga nätverk och intressegrupp?

lg_t46.jpg

Kom gärna tillbaka till mig med idéer och funderingar

Framför allt vill jag veta om du skulle kunna tänka dig att skriva under detta upprop – som en start på en folkrörelse med målet att göra Stockholms Skärgård till ett Världsarv.

Maila ditt ”Ja, jag är självklart med” till: ! Svara gärna idag. Det skulle vara spännande att få igång de första diskussionerna till den tid som skärgården är som vackrast.

Bilderna här ovan är från Rågskär i Stockholms vackra skärgård. Bilden på mig själv är från en skärgårdstur med den anrika motortorpedbåten T46.