Hur vore det om Värmdö kommun började inse att om kultur skall vara en del av kommunens varumärke – så måste man också handla därefter?
Siv Juhlin, tidigare fabrikskemist och dekorchef, kom till Gustavsberg 1967 och var med och räddade delar av Hushållsporslinsfabriken när Hackman-Rörstrand lade ner tillverkningen 1994. Tack vare Siv, hennes partners och medarbetare, har vi idag kvar en (privatägd) framgångsrik, fungerande och unik porslinsfabrik.
När hon avled 2004, bildades Siv Juhlins minnesförening. Syftet var att dela ut stipendier till andra eldsjälar som engagerar sig i att bevara eller utveckla keramiskt och småindustriellt hantverk. För två år sen försökte Siv Juhlins minnesförening få Värmdö kommun att ta emot en skulptur, som ett minnesmärke för Siv och hennes gärning.
Minnesföreningen sökte bygglov och erbjöd kulturkontoret denna siluettskulptur i stål. Men kultur- och fritidsnämnden sa ”…nej tack.”
”Vi tycker inte att Siv Juhlin är tillräckligt känd för sina goda insatser och att de inte varit tillräckligt betydelsefulla för kommunen” blev svaret. Flera i kulturnämnden visste inte vem hon var. Men då kan man ju fråga sig vad det sitter för obildade nötter i kulturnämnden?
”Dessutom tycker kultur- och fritidsnämnden att hon inte varit död tillräckligt länge.” Minst tio år krävdes enligt Fredrik Sneibjerg, FP, ordförande i nämnden.
För ett år sedan försökte man på nytt skriva till kommunen
Men trots att såväl Gustavsbergs konstförening som Gustavsbergs vänner, Fornminnesföreningen och Porslinsmuseets vänner ställde sig bakom föreningen, fick man aldrig något svar. Inte helt ovanligt, när man försöker kommunicera med kommunen.
Då gav föreningen upp, och siluettskulpturen skänktes till Porslinsmuseet.
När nu ett tacksamt Porslinsmuseum sökt bygglov för att få sätta upp siluettskulpturen vid den kala väggen, i hörnan mellan restaurangen och Porslinsmuseet, hänvisar kulturnämnden till tidigare beslut och säger nej.
”Nämnden har tagit ställning till att inte sätta upp den i hamnområdet. Och det är ingen förändring i sak, egentligen. Det är många som gjort mycket för samhället och många konstnärer som skulle vilja ha sina verk uppsatta. När det gäller gåvor till kommunen ställs samma krav på kvalitetsbedömning som vid kommunens inköp av konst” säger kulturchef Lena Gullmert, som menar att ansökan skickats till fel instans.
Frågan är om inte Värmdö kommun istället har fel kulturchef?
Nu står den 170 cm höga siluettskulpturen, formgiven av vår duktiga designer Jan-Olof Landqvist, under ett skynke i Chamottehuset och väntar på att placeras någonstans. Och jag är övertygad om att Siv skakar på huvudet uppe i sin himmel. Så typiskt Värmdö!
Tomas Saraceno slår högre hos kulturnämnden än Siv Juhlin…
Här väljer man istället att satsa på konstinköp av en argentinsk konstnär till det offentliga rummet som kommunen har avsatt 1,2 miljoner till i sin investeringsbudget och Statens konstråd bidrar med 750 000 kronor…. Fint ska det vara, tycker vår ”kära” kulturchef.
När ska kommunen inse att Värmdö behöver sätta de rätta personerna på tre av de viktigaste posterna:
1. Utbildning (utan barn som trivs i skolan, har alternativ att välja mellan och får en bra utbildning finns det ingen framtid)
2. Kultur (en visionär och modig kulturchef som lyssnar, är kommunikativ och ser vilka möjligheter Värmdö har, kan uträtta storverk)
3. Näringsliv (den enda av dessa tre poster där vi har en vettig person tillsatt, som inser värdet av ett rikt och levande näringsliv)
”Siv, vi som vet vad du uträttat för Gustavsberg och Värmdö, sänder kärlek till din himmel och välkomnar alla din skulptur.”
Värmdö kommun och Kulturnämnd: sätt er i skamvrån och skäms!
