HUR SKALL JAG RÖSTA?
Röd, blå eller grön. Höger eller vänster? Någonstans kan man bara sucka och ge upp. De känns alla partier är lika goda kålsupare. Som med trygga leenden värnar om skola, omsorg och utbildning. Arbeten och näringsliv. När jag väljer politiskt parti handlar det för mig i första hand om kulturpolitiken. Jag läste ikväll Fredrik Snejbjergs (FP) blogg, ordförande i Kultur och fritidsnämnden: ”Det är hög tid att berätta för er alla vad jag vill för nästa mandatperiod. Men först vill jag berätta lite om vad jag har varit med om att göra. Under dessa fyra åren som har gått har jag suttit som ordförande i Kultur och fritidsnämnden. Det har varit spännande år där mycket har hänt…”
Fnys! Sorry Frfedrik, ditt kulturpolitiska program imponerar inte. Varken vad ni/du åstadkommit eller vill åstadkomma. Det finns stora svarta hål, ingen kulturstrategi, en inkompetent och svag kulturchef utan mandat och ingen stark sammanhållande vision. Det är bara att titta på vad som händer i Fabriksstaden i Gustavsbergs hamn, som fått det generade fjollnamnet ”Porslinskvarteren”. Och där de stora fastighetsbolagen nu får härja fritt och bygga en ny sovstad. För mig, som skall rösta om en vecka, så kan jag inte i något av partiernas program hitta en enda vettig och modig tanke om kulturpolitiken – det som för mig är en av de viktigaste parametrarna när jag gör mitt val. Att som jag, istället vara engagerad i grannkommunen Nacka, är som att ta en tidsresa femtio år framåt i tiden. Där finns mod, beslut, kompetens, omdöme och genomförandekraft. Och det smärtar mig som har mitt ursprung i Gustavsbergs kulturarv. Pappa skulle gråta uppe i himlen (tillsammans med sina nio syskon varav åtta jobbat på Gustavsbergs fabriker) om han visst vad som ”vinglande” händer i Gustavsberg just nu. Här skulle man ha kunnat skapa ett unikt museum med avstamp från brukshistorien, arbetarhistorien, industrihistorien och resultaten av detta i form av en världsledande porslins- och keramikhistoria, en innovativ plast-och VVS-historia. Istället låter man konsulter svamla om att bygga ett Kulturhus i gamla Porslinsfabriken (”…som Dieselverkstaden”) och som skall locka en miljon (!) besökare. Ett mediokert och konventionellt bibliotek blir inte bättre om det flyttar in i Porslinsfabriken, en konsthall med fyra besökare varje torsdag med jämnt datum blir inte en större attraktion etc. Det var nytänkande och mod som skapade Dieselverkstaden. Det som är hamnens verkliga attraktion och unikitet är Porslinsfabriken med sina 130.000 besökare om året, en attraktion och ett kulturarv som av kommunen hanteras ”med armbågen”. Snacka om känsla för kulturarv och historia. Sorry Fredrik (och alla andra otydliga och svaga Värm
döpolitiker…
För några år sedan ledde jag, på uppdrag av Värmdö kommun, ett visionsmöte inom Creative Stockholm över vad man skulle kunna göra med Gustavsbergs Hamn och Fabriksstaden.
Det var fullsatt med en engagerad publik som såg möjligheterna och hur man skulle kunna ta avstamp i områdets kultur-, arbetar- och industrihistoria. Med modigt nytänk men varsamhet om det unika arvet.
Det ledde så småningom att kommunen förvärvade den del som Dag Landvik ägde.
Nu har detta i sin tur lett till det obegripliga fjollnamnet ”Porslinskvarteren” och visionen att göra om Porslinsfabriken till ett kulturhus. Vilket började med att betala fyra arkitektkontor att rita sina förslag. Val av förslag skulle presenterats före semestern, men ser nu ut att bli strategiskt uppskjutet till efter valet. Arkitekttävlingen säger jag inget om, men man pratar bara form, och fyller det hela med ett blekt innehåll.
Vad i Kulturhuset ska dra den en miljon besökare, som målsättningen är? Det mest unika i hamnen, som jag skulle synliggöra mest är den unika porslinsfabriken, som ensam lockar 120.000 besökare varje år. Samtidigt säger ryktena att Villeroy & Boch ska flytta in i konferensvåningen i Tornhuset.
Och samtidigt ser vi en utslätad sovstad växa fram i händerna på byggbolag som inte känner miljöns ansvar. Det tydliga målet är luddigt. Ett unikt område riskerar att bli en traditionell förort. Snart är det val…
Det förpliktigar för Värmdös kommundirektör och inhyrda konsulter när de säger att hamnens framtida Kulturhus i den gamla Porslinsfabriken ska locka 1 miljoner besökare per år. Och därför får kosta vad det kommer att kosta.
Vad ska de komma för att uppleva och göra? Gå på bibblan eller besöks vår smala Konsthall? Fyra arkitektkontor har tagit fram idéförslag för framtidens kulturhus i Porslinsfabriken. Förslagen berör den del av den gamla anrika hushållsporslinsfabriken som ska omvandlas till ett centrum för kultur och upplevelser.
Arkitektkontorens uppgift har varit att ge idéer för hur den gamla Porslinsfabriken kan utvecklas till ett kulturhus och hur det kan samspela med befintliga verksamheter i den kulturhistoriska miljön i Gustavsbergs hamn. Bra hanterat, och Murmans arkitektkontors förslag känns sympatiskt.
Men det är nu det krävs mod, känsla och uthållighet. Något som vår kommunala ledning tycks sakna. Kommer man att klara av att genomföra detta projekt? Tror knappast det. Jag tror att den kommunala ledningen hoppas att något fristående byggbolag (precis som Atrium Ljungberg varit engagerade i Dieselverkstaden) tar stafettpinnen, får köpa projektet med detaljplan för att ta risken och genomföra miljonvisionen. Hur går det då med alla konstnärer och hantverkare, hamnens själ, kommer de ha råd att vara kvar? Varför inte låta dem skapa ett kollektiv och köpa Chamottehuset?
Varför inte lyfta fram de starkaste verksamheterna som Gustavsbergs Hushållporslinsfabrik? Hur har man egentligen tänkt på det verkligt viktiga – innehållet och själen. Porslinsfabriken ligger i en helt annan kontext än Dieselverkstaden. Vi har inte HM, Claes Ohlsson och Urban Deli och SF.
Men vi har så mycket annat. Snart är det val…
HMMM… För några år sedan lanserade Värmdö kommun en ny kommunlogotyp – i folkmun kallad ”Musse Pigg”.
Den fick dessutom en ofta intill liggande ”slogan”: ”Stockholms stoltaste skärgård”. (Som om det fanns fler skärgårdar i Stockholm?). Men man vågade inte skrota den gamla fina kommunsymbolen, det gamla vackra vapnet med de stiliserade tegelugnarna.
Det vanliga när man förändrar en kommuns symbol är ofta att man varsamt förändrar den. Behåller ursprunget men moderniserar formen. I Värmdö gick man däremot direkt från anrika tegelugnar till Musse Pigg. Förmodligen fick någon käck reklambyrå utan relation till kommunen en fet check för detta. Påminner om det aktuella namnbytet från Fabriksstaden till fjollnamnet Porslinskvarteren. Men efter symbolbytet svek modet och idag används båda kommunsymbolerna utan tydlig konsekvens.
Låt oss hoppas att det gamla vapnet får fortsätta att leva tillsammans med namnet Fabriksstaden. Snart är det val…
