SVT säger nej till all produktplacering

Det efter att Kent Wennström, chef för programsekretariatet på SVT, sagt till media att det inte kan uteslutas att produktplacering är en möjlighet för public service att utvärdera.

”SVT är och ska vara kommersiellt oberoende, fritt från reklam och dolda köpbudskap i form av till exempel produktplacering.

Det är därför inte aktuellt med produktplacering för att finansiera SVT:s program” skriver SVT:s vd Eva Hamilton till facktidningen Journalisten.

Jag ger det beryktade ”fingret” till TV4 och alla andra reklameroderade kanaler som etern överrösts med!

TV är bättre på datorn

SVT play är en av mina favoriter bland webbsidorna. Där väljer jag själv vilka tv-program jag vill se och när. De flesta stora tv-kanalerna erbjuder denna underbara service. Men bara SVT är helt reklamfritt. Tack! Och bara SVT play har en bildkvalitet som kan mäta sig med min platt-TV.

In Treatment är bättre än det mesta

In Treatment är ett amerikanskt tv-drama från betalkanalen HBO. Serien hade premiär 2008 och handlar om psykoterapeuten Paul Weston (Gabriel Byrne) och hans möten med sina patienter. Serien sänds i fem dagar i veckan och samma patienter återkommit samma veckodag, varje fredag går dessutom Paul Weston till sin egen terapeut.

Serien är lågmäld, utan musik och öronbedövande ljudeffekter

Tempot är långsamt och alla roller är oerhört välspelade. Inte minst Walter, som spelas av John Mahoney — kanske mest välkänd som Frasiers pappa i TV-serien med samma namn. Där spelade han en skottskadad, pensionerad polis. I In Treatment en fd företagsledare som försöker ta livet av sig efter att ha blivit avsatt som vd.

Se In Treatment som motvikt till alla skitserier som kanalerna stoppar i halsen på oss.

Jag förstår ungarna bättre nu

Varför tankar de ned gamla TV-serier som Vänner, Untourage m.fl på sin datorer när de redan visas på TV? Jo, för att de kan se hela TV-serierna utan dessa förbannade och fördummande reklaminslag.

Tänk vilka kloka barn vi har!

Nu ska dessutom reklamen få sändas med tätare reklamavbrott och product placement blir tillåtet i alla program. Dvs att företag kan köpa rättigheten att alla bilar i programmet kommer från Toyota eller att alla kläder kommer från JC. Bevare mig väl, det kan knappast bli bättre program av detta.

För mig innebär det bara mer TV i datorn

Och än en gång tack och lov för att vi har SVT. Kvalitetsprogram och reklamfritt.

(En liten parantes och eftertanke i livet en vanlig fredagkväll.)

Nyheten att Dag Landvik blir ensam ägare till de gamla kulturfastigheterna och marken i Gustavsbergs hamn är en viktig nyhet för Värmdö

I vår lokaltidning Nacka Posten får nyheten uppta en tredjedel av utrymmet och uppmärksamheten som rapporten om att hyresgästerna i Nacka Strand störs av Vasakronans hotellbygge. Det är medial prioritering det!

Den pågående stadsplaneringen av centrala Gustavsberg med det unika hamnområdet är en av de största frågorna på Värmdö just nu

Både sett ur samhällsutvecklingssynpunkt, men också för att Gustavsberg är Värmdös ”huvudstad” och port till skärgården. Men också en helt unik del av kommunens varumärke.

Inom projektet Centrala Gustavsberg pågår arbetet med att utveckla och planera för framtidens Gustavsberg. Bostäder, affärer, kultur-, idrotts- och utbildningsverksamheter, utvecklad infrastruktur samt rekreationsområden ska göra kommunens centralort till en attraktiv och trygg miljö, tillgänglig för alla.

Hur drömmer vi om att hamnen och porslinsfabriksområdet ska fortsätta att utvecklas?

Skulle det inte vara ämne för ett större medialt intresse för vår lokalpress än att hyresgäster störs av hotellbygge i Nacka, små hagar förbjuds för hästar på Värmdö eller att man kan lyfta stockar i Nackas nya friluftsgym?

Men jag är ju inte journalist.

Vi kanske rent av behöver en egen lokaltidning på Värmdö?

Alla trodde att räddningen var där när Dag Landvik och Landvik & Dahl köpte de unika fabriksbyggnaderna i hamnen. Inklusive jag själv

I fem år arbetade jag som konceptuell projektledare för Dag Landvik och Gustavbergs Hamn AB med att utveckla detta unika kulturområde. Från 2002 och fem år framåt lät vi bit för bit hamnen återfå sin forna stolthet. Men vad var det sedan som gick snett?

Under 5 år skapade vi visioner och påbörjade arbeten med renoveringar och etableringar i form av mässhallar, konferensytor, mötesplatser, konsthall, butiker, glashytta mm — och jag lärde mig vilka värden som finns i denna miljö.

Värden som man måste handskas varsamt med

För att åstadkomma en långsiktig och bestående framtida förändring i hamnområdet, så handlar det om tydlig riktning, men också ett engagemang från de fastighetsägare som finns där. Och efter  fem år blev jag orolig när jag förstod att Dag Landvik inte var ”närvarande” i processen. Inte närvarande och inte medveten om att det var en process som handlade om att tillvarata andra människors erfarenheter, kompetenser och engagemang.

En process som krävde att man visade att man värdesatte andra människors insatser

Under fem år byggde vi visioner, startade processer och satte samman en organisation med en mångfald av just kompetenser och erfarenheter. Vi byggde nätverk och allianser.

En process som man måste tro på för att den kostade pengar

Dag Landvik trodde till sist inte på någon annan kompetens än sin egen. Han ville inte heller värdesätta eller betala för andras engagemang och arbete. Processer stannade upp, organisationen löstes upp, tjänster halverades, medarbetare lämna hamnen besvikna, den fantastiska Glashyttan stängde och underbara Restaurang Glashuset förlorade sin krögare.

Idag sitter kommunen med detta problem i knät

Detta inför planeringen av framtida Gustavsberg. Ingen kommunikation med Dag Landvik, inga tydliga avsikter eller planer — utan en fastighetsägare som väljer att ”vänta på tecken” innan han tar beslut. Som förlitar sig mer på andlighet och övernaturliga vägvisare än duktiga medarbetare.

En räddning i detta elände är att det duktiga fastighetsbolaget Landvik & Dahl har varit hälftenägare av fastighetsbolaget Landvik & Dahl. Duktiga, kompetenta och driftiga människor.

Men nu försvinner även denna ”räddning”. Landvik & Dahl säljer sin del av ägandet

Dag Landvik övertar nu själv alla unika kulturfastigheter genom eget bolag.

Dag löser, efter ett antal interna kontroverser, ut Landvik & Dahl för att som ensam herre på täppan besluta om den framtida utvecklingen av de unika fastigheterna och verksamheterna i Gustavsbergs Hamn.

Solen går ned över hamnen…

Gustavsberg innehåller Sveriges mest spännande keramiska historia med Gustavsbergs fabriker. En historia som också innehåller arbetarhistoria, facket kontra ett patriarkaliskt bruksvälde. Här finns alla delar från fattigungar till konstnärligt skapande, design och svensk industrihistoria. Vart tar detta arv nu vägen.

Var får det sin plats i den framtida samhällsuppbyggnaden av centrala Gustavberg? Vem kan få Dag Landvik att förstå, samarbeta och respektera andra människors erfarenheter och kompetens?

För ett antal år sedan blev Dag Landvik vald till Årets Gustavsbergare. Fan trot.

Stockholmsveckan i Visby visade ännu en gång våra värsta föraktfulla sidor

Här klär de manliga expediterna från varuhusen, kassörskorna på ICA, de outbildade kontorsbiträdena, de tillfällighetsarbetande på Stockholms caféer, de outbildade och fattigt intellektuella upp sig för att sedan raskt ”dränga ned sig” redan innan klockan slagit två i 30 graders sommarvärme.

Stackars mammas gosse på ”stora äventyr”

Här kan man se mammas gosse bli stött över att han med svettig överkropp, märkesshorts med öppen gylf och snedstegsberusad blir nekad ännu en starköl — om han inte kan visa upp sin legitimation. När de lika överlägset drängiga kompisarna kan visa sina legg och får sina fem öl upphällda, stirrar de överlägset på servitrisen och begär uppfordrande att hon ska bära ut dem på uteverandan.

Själva är de för berusade för denna balansakt.

Sittandes i vår vackra svenska sommarvärme hetsar de varandra till att ”dricka upp hela”, medan killarna intill allt grövre kladdar på sin unga hang-arounds-tjejer. Man kan fråga sig hur de finner sig i att vara dessa tragiska kvinnoobjekt?

Tvärs över gatan leker ett annat ungt gäng att de är riktiga kändisar som festar i Antibes eller på något annat ställe på Rivieran

De har tidigt bokat den innersta hamnplatsen, de har sparat ett halvår för att kunna hyra en stöddig båt (dock en ”eka” jämfört med riktiga verkligt rika festprissars Yachter) och idag har de fest på ”flybridge” med en taskig ljudanläggning på högsta nivå, färgglada drinkar, yppigt klädda, fnittrande 17-åringar i neonfärgade bikinis och lätt (i sammanhanget) överåriga småfeta män.

Var stolt över att du är svensk

Var lika stolt över att Stockholmare kan visa bondläpparna på Gotland hur man skall fira sommar. Innan de åker hem till sina trista jobb på Siba, Expert, ICA, Apoteket, Domus, Latte-fiken och de anonyma kontoren och lagren igen. För att på nytt spara till nästa års ”uppvisning”.

Man kan ju också ”beundra” Stureplansgruppen som lyckats förflytta sina positioner och transportera runt denna smaklösa församling till Båstad och Visby varje sommar

Pengar luktar aldrig illa. Någonstans kan man göra jämförelsen med de gamla tidernas marknader med missfoster, skäggiga damer och Starke Arvid. Gycklare och mindre bemedlade, som inte har något annat sätt att tjäna pengar på. Inte kan något annat än göra bort sig. Be freaks.

Se Sveriges framtid

De sprutar inte längre champagne för 15.000:- flaskan. De slår ut den i vasken. Vilket förnedrande sätt att visa sitt förakt för den verkliga verkligheten!

Resultatet?

Våldtäkter, misshandel, fylla, kvinnoförakt, utnyttjande, könssjukdomar, ännu sämre självförtroende… Vem uppfostrade dessa missfoster? Finns det föräldrar, eller rapar de sig stinna framför TV´n och bag-in-box?

Livet är och kan vara en fest

Jag missunnar inga att festa, jag tycker om dans, flirt, sex, dryck och party precis som alla andra. Det som stör mig är denna grupps urlakade och tragiska livssyn.

Jag tycker synd om Gotlänningarna, den här veckan kostar dem mer än det smakar. Och jag tycker att de borde fundera på om det är värt det till nästa år. För Gotland är fantastiskt.

Stockholmsveckan är bara tragisk.