Ingen hets, skippa adventsstjärnan, satsa på kräftor istället för julskinka och framför allt lägga julklapparna åt sidan. Kanske bara en enda, symbolisk till varandra. En liten.

Nej, istället sparar vi pengarna till en resa tillsammans, en ny tvättmaskin, nya cyklar till våren — eller kanske bara känner tryggheten av en extra ekonomisk buffert på bankkontot.

Men frågan är om man skall gynna bankerna genom att till en obefintlig ränta låna ut sina surt fördärvade och hårt intjänade pengar? Det är bättre att köpa någonting vettigt för dem. Och Sveriges behöver väl konsumtion för att få hjulen att snurra och jobben att öka, eller?

Och kanske man kan göra rejla klipp i julhandeln i år? Jag läste att julrena kommer att börja innan jul i år. Handeln står med för fulla lager i förhållande till den förväntade konsumtionen. Så egentligen borde man passa på att handla nu. Och då kan man ju kalla det för julklappar. Eller?

Så pengarna stoppas i plånboken i samma stund som den första julgirlangen sätts upp i det överraskande vita jullandskapet. Man tvekar, för det är ju inte ens första advent ännu, men så överfylls man av ett obeskrivligt sug efter pepparkakor när man sitter framför TV´n på kvällen.

Efter att ha tvingat tillbaka suget, sover du gott hela natten ända tills klockradion väcker dig med en sång från Enyas nya jul-CD — And winter came.

Med ”Spirit of Christmas Past” i öronen som mjuk, vit fetvadd möter du en dag ännu ett steg närmare julen. Så minns du din barndoms jular när mamma placerade den lilla kyrkan med ljus inuti ovanpå just vit fetvadd och fullbordade vinterlandskapet med tomtar på den öppna spisen…

Nu är oddsen dåliga

Du klubbas brutalt ned, steg för steg. Den glimmande granen på Skeppsbron, de blinkande ljusslangarna på grannens balkong på kvällen, knackandet på ytterdörren där den unga säljaren av jultidningar står med hoppfull min som säger: ”Oj. här står ju drömkunden”.

Jultorsken, han som tecknar på för både Julefrid, 91:ans jul, Kalle Ankas Julalbum, Fantomen i Vinterland och allt vad de heter. Med en kopia av ordersedeln undrar du vad som hänt. Resten av kvällen slår undan benen på dig gång på gång med TV-reklam om de bästa julklapparna, julalbumen och TV-programmen.

Det är den här kvällen när pepparkakorna gör sin entré bredvid kvällskaffet.

Inse en sak, du börjar bli slagen

Det är nu som du börjar leta efter julskivorna för bilens CD-spelare, du antecknar julklappstips till barnbarnen, du laddar utan att det vet riktigt varför, ned den svatvita långfilmen White Christmas, med Bing Crosby, från nätet…

Det är då jag inser det

Jag gillar ju julen. Jag älskar att handla julklappar. Till alla, och mig själv. Jag skriver rim på vartenda paket till alla mina kära, alla mina fyra barn med sina respektive och alla mina tre barnbarn. Ett av mina mest uppskattade rim härom julen var när jag gav bort en tvålkula som man lägger i badvattnet för att sedan låta den fräsa runt och bubbla upp väldoft och skum. Till ”damen” som fick denna tvål skrev jag kort:

”När du den här låter runt i badvattnet skena, då är det bäst att du håller ihop bena…”

Så inse det. Julen är här. Igen

Abidkera inför skinkmackan på julvurten på juldagsmorgonen. Glöggdoften i hela huset. Julstjärnor, granar och prasslande paket. Glittrande ögon och länsatlönekonto.

Hm, undrar vad jag skall ge mig själv i julklapp i år?