När människan föddes på vår jord gick mesta tiden åt till att jaga föda och sakta tog bondesamhället form. Människan gick upp varje morgon och arbetade tills mörkret föll, man sådde, man skördade och man byggde.

Först för egen del, sedan också för möjligheten till byteshandel.

Från bondesamhället tog vi steget in i industrisamhället, arbetskraften centraliserades och du kunde helt plötsligt arbeta åt andra inom träindustrin, på bruken, stålverken eller i fabrikerna. Industrin blev samhällets stora motor.

Men i takt med att maskiner och teknik kunde ersätta det som det tidigare människor utfört, skapades informations- och kunskapssamhället med nya arbetsuppgifter. De nya naturresurserna handlade mer och mer om en annan sorts järnkraft – nu stavat med ”hj”.

Idag kan vi sätta rubriken ”det kreativa samhället” på vår tillvaro.

En tid som kräver en konstant utveckling, en utveckling utifrån nya krav, nya normer och nya värderingar.

Snabbare, mera, nytt!

Under den förra tidseran skapade den vänstra hjärnhalvan vårt informationssamhälle. Nu tar vi steget in i ett samhälle där den andra halvan blir allt viktigare.

Känslor, värderingar, etik, etik, empati, artisteri och upplevelser styr allt mer vad vi gör — och vill.

I nästa avsnitt i serien om ”Hjärnkraft och Kreativitet” ska vi titta närmare på latteralt — och gutteralt tänkande.