Månatligt arkiv för februari, 2009

Kan man utnyttja en friskola och elever för att starta och etablera en guldkrog?

vardshuset_18701.jpg

En restaurangskola som driver en krog

Rätt hanterat måste detta vara en unik möjlighet för eleverna? Att i dagligt, praktiskt arbete få pröva på, ta ansvar och lära sig. VTG – Värmdö Tekniska Gymnasieskola har nu tagit över Gustavsbergs Värdshus och driver det som restaurangskola. Eleverna i åk 2 och 3 arbetar praktiskt två dagar i veckan på värdshuset med bland annat lunchservering för allmänheten.

Men…

Nu erbjuder man också konferenser, festvåningsmöjligheter, bröllop mm. Och hur är det då med eleverna? Får de unga eleverna arbeta på kvälls- och helgtider?

Och hur går det när det skall serveras vin och sprit? Förmodligen något som står på önskelistan både för fest och bröllop.

Kommer skolan då att hyra in professionell och vuxen restaurangpersonal?

Och förvandlas då inte skolan helt plötsligt till en vanlig restaurangverksamhet? Eller kan eleverna ändå få vara inblandade och få arbeta med mindre kvalificerade tjänster som inköp, beredning och uppdukning?

Till marknadsmässiga löner? Och hur går det då med priserna?

Man kan se verksamheten i Gustavsbergs Värdshus som fantastisk möjlighet för eleverna

Och naturligtvis ett genialiskt initiativ från skolan. Här serveras vällagade lunchrätter för 55:-, dvs till ett pris långt under marknadspriserna. Som jämförelse kan sägas att motsvarande skola i Sundbyberg tar 95 kr för dagens lunch!

Men om man nu till exempel söker permanent alkoholtillstånd?

Ligger detta också inom skolans ram, eller kommer man försöka att etablera krogen även ”på allvar”? Om man idag på sin hemsida redan erbjuder möjligheter för arrangemang och konferenser — hur har man tänkt sig förlängningen på verksamheten.

Kommande julbord? Förfrågningar om sommarens bröllop? Har inte eleverna lov då?

Det finns en hel del frågetecken kring verksamheten

Det finns, varken i skollagen eller i konkurrenslagen något som säger att en verksamhet av detta slag inte får bedrivas. Kommunen är skyldig att betala den skolpeng som fastställts för friskolan men kommunen granskar inte verksamheten. Det gör Myndigheten för skolutveckling och Skolverket.

Fastigheten ägs av en privat värd. Kommunen har ingen insyn. Eller har den det?

uteservering3.jpg

Vi får hoppas att den ansvarige på VTG har en dialog med områdets övriga restauranger

Alla hoppas vi ju på att Gustavsberg och området i hamnen skall leva vidare och fortsätta att utvecklas. Att de aktörer som kämpat för överlevnad och lyckats etablera sig också kan fortsätta att ge oss som bor här, och alla besökare, ett varierat utbud.

Det gagnar ingen att verksamheterna konkurrerar ut varandra. Lunchpriser kan skilja sig beroende på utbud, men får inte vara för långt från varandra. Och inga misstankar får uppkomma att gratis arbetskraft i form av elever ger möjligheter till att dumpa priser.

Jag förutsätter att skolan innan sin etablering också tog kontakt med sina kollegor. Allt annat vore konstigt.

skyskrapan-1.jpg

Vi har inte råd med fler missade tåg i hamnen

Hamnområdet har tagit tillbaka sin forna stolthet inom kultur och konst. Vi har ett rikare utbud än någonsin. Hamnen hade också chansen att etablera en spännande mäss- och mötesverksamhet mitt under brinnande högkonjunktur. Tyvärr tog inte aktörerna denna möjlighet.

Uthålligheten och insikten (eller var det kompetensen?) höll inte ända in i mål. Idag är det lågkonjunktur, och pengaströmmen från ägare, initiativtagare och entreprenörer stryps i takt med att deras ursprungsverksamheter påverkas.

Kommer Dag Landvik att hålla ut, eller letar han som ryktet säger köpare till hamnområdet?

Kommer vi i sommar istället för blomstrande verksamheter fortsätta att se stängda mäss- och eventhallar, krogar som byter ägare, inte längre håller öppet och verksamheter som flyttar.

sjuan.JPG

Håll ögonen efter ett tydligt tecken på om det går bra eller dåligt:

Kommer ångbåten Gustavsberg VII att lägga till nedanför Tornhuset även i år? Eller kommer bryggan att gapa tom?

Skapa stadsdelar, inte bostadsområden!

 

utefik.jpg

 

Det rådet är riktat till alla som nu sitter och arbetar med Gustavsbergs utveckling

 

Får jag förklara skillnaden?

 

Ett bostadsområde förlitar sig på att kommersiell service, arbetsplatser och sociala mötesplatser finns på annat håll. Därför blir bostadsområden ofta döda, små egna sovstäder. Människorna håller sig inne eller dras till andra platser – för att handla, äta, arbeta och mötas.

 

En stadsdel rymmer både bostäder, handel, service, arbetsplatser och sociala mötesplatser.

 

sjuan.jpg

 

Gamla Gustavsbergs centrum eller Gustavsbergs hamn?

 

Som jag tidigare skrivit så finns det nu en startplan för omdaningen av Gustavsbergs centrum. Detaljplanen ska omfatta framtida lösningar för bostadsbebyggelse, centrumanläggning, parkområde, trafik och bussterminal.

 

Syftet är att det gamla centrumområdet i framtiden på ett bättre sätt ska knyta ihop både det gamla fabriksområdet i sydväst, Farstavikens norra strand och bostadsområdena i nordost.

 

Ett bra initiativ, men som jag också skrivit tidigare: minst fem-tio år för sent. Men fortfarande finns möjligheterna att göra någonting bra.

 

gallerigang300.jpg

 

Personligen tror jag att hamnen kan bli en ännu mer spännande miljö än både Järla och Hammarby Sjöstad — om vi har mod

 

Vad är det som får mig att tro det?

 

Jo, därför att i hamnområdet finns redan det etablerat som ett levande område behöver: mötesplatser. Och det är ett område med historia, magi och själ. Med en rejäl förtätning av både bostäder, verksamheter och kommersiell service kan hamnområdet bli en ny unik stadsdel. Istället för att bli ett vanligt bostadsområde.

 

konsthall.JPG

 

Hamnen är ett område som redan idag innehåller rika delar av kultur, butiker och outlets, caféer och restauranger, miljöinslag av upplevelsekaraktär — samt inte minst en unik konsthantverks- och arbetarhistoria som fortfarande lever med Porslinsfabriken, Konsthall, Ateljéer, Sanitetsfabriken etc.

 

Kommer bostäder och ett nytt näringsliv på plats, så kan det bara blomstra än mer. Satsa på hamnen, är min slutsats. Men satsa på att utveckla hamnen till en levande stadsdel. Inte bara ett bostadsområde.

masshall_fabriken.jpg

Fega inte ut och säg det förväntade: ”vi börjar med att satsa på en försiktig förtätning…”

Tänk om, satsa på en rejäl förtätning — skapa en stadsdel med plats för ett levande liv. Konsultföretag som tillsammans med kommuner tittar på exploateringsområden saknar ofta både mod och fantasi. Det blir gärna lite ”cut and paste” — istället för att höja ribban och se möjligheterna långt bortom ”Luters gräns”.

overview_peter.jpgTitta på Hammarby Sjöstads misstag, och gör inte om samma misstag

 

Hammarby Sjöstad bjöd redan från början på spännande arkitektur.

 

Vackra hus, enorma och frestande balkonger, fönster med sjökontakt osv.

 

Men redan första gången jag vandrade omkring där slogs jag av att gatorna inte ledda någonstans. De tog bara slut.

 

Var fanns mötesplatserna, torgerna, de kommersiella förtätningarna?

 

Tydligt är att ingen lyssnat på det som både de gamla grekerna och romarna kunde utan och innan. Människor vill ha platser att komma till och att mötas på. Platser där de kan se andra och bli sedda.

 

blomster.jpg

 

Vad är det vi charmas av på våra semesterresor?

 

De små torgen i bergsbyn, de vackra parkerna, avenyerna med det levande folklivet i Paris, de små caféborden utanför bagarna i Aten, torgen insprängda i Barcelonas gamla stad.

 

Var hittar du motsvarigheten i Hammarby Sjöstad. På Statoilmacken?

 

glashus.JPG

 

Vi har möjligheterna och vi har dem nu, frågan är om politikerna har modet?

 

Tänk ett hamnområde från den idylliska idrottsplatsen Farstaborg med ett levande gatnät med fräcka bostäder, i både nya hus och spännande och raffinerat ombyggda, gamla fabrikshus. Gator med handel, service och arbetsplatser.

 

Men också öppna ytor med mötesplatser och kanske en aveny som leder ned till hamnen och vattnet.

 

Till krogar, uteserveringar och caféer. Till konsthall och ångbåtar. Till butiker och verksamheter kring konsthantverk.

 

Kan vi dessutom göra verklighet av Ekobacken, som trots blinda försök till dikeskörningar av omdömeslösa politiker, vägrat att dö. Ett innovatörs- och entreprenörsområde med fokus på miljö, uthållighet och ekologi — så förstärker vi den intilliggande nya stadsdelens kraft.

 

Våga. Våga ta initiativ. Allt löser sig inte bara av sig själv. Förändringar behöver människor med visioner, mod, övertygelse och uthållighet. (Någonting som den här kommunen tyvärr ibland lider en alldeles för stor brist av.)

 

brodyr.JPG

 

Jag skriver det åter igen:

 

Gustavsbergs Centrum måste naturligtvis också fortsätta att leva. Men våga rucka på de gamla tankarna. För det finns ingen som helst charm i detta område idag, med omdömeslösa fastighets- och markägare som ständigt låser varandras positioner.

 

Satsa på nya bostäder (varför inte rimliga ungdomsbostäder, uppblandat med seniorbostäder?), se till att kollektivtrafiken utvecklas, behåll Runda Huset, etablera en närservice som kan tjäna bostadsexploateringen osv.

 

Men se framför allt de andra möjligheterna: en gymnasieskola, ett högstadie med idrottsinriktning, ett unikt idrottscampus med allt från simhall, utbyggd tennishall, ishockey och konståkning, fotboll, badminton mm.

 

Men håll med om att det är hamnområdet som kan bli riktigt spännande.

 

night.jpg

Katederundervisning, eller sa han kadaverundervisning?

Katederundervisning vs kreativitet

Så inleder Hans Renman, rektor för en av Sveriges mest uppmärksammade gymnasieskolor YBC (Young Business Creatives) i Nacka sitt senaste inlägg på sin blogg. Det är en kommentar till en föreläsning av Åbo-professorn Alf Rehn, en mörkerman av rang när det gäller skolfrågor.

Rehn plockas ofta in till konferenser, och tar mycket betalt för detta, för att entusiasmera och få fart på kommuner och skolledares ambitioner. Men han är som Hans Renman, en av de mest begåvade och insiktfulla skolledare jag träffat på, uttrycker det: ”…en konservativ riddare i finländsk retro-rustning”.

Läs Hans Renmans YBC-blogg som innehåller ”Mycket tänkvärt!”.  Så du är förberedd när andra kommenterar en man som uppmärksammas mycket, för fel saker — och som tyvärr bidrar till ett kraftigt bakåtsträvande.

(Just nu, när vi sakta men säkert börjar förlösa skolan och ta vara på elevernas inneboende egenskaper.)

Sportlov? Gärna på avstånd

snow-storm.jpg

Jag är ingen vinter- och snömänniska

Så, nu var det sagt. För att inte förändra mina principer om att snö är vackrast på bild, byter jag ut skärmsläckaren på datorn mot en bild som tydligt visar konsekvenserna av snö, kyla och is.

Kalla fötter, rinnande näsa, stela händer, bilar som inte startar, uppfart som skall skottas ..och skottas igen. Tunnan med regnvatten som spricker, bara för att vattnet blir till is (och inte alls bara för att jag glömde tömma den, som hustrun påstår.) Listan kan göras längre.

Så, jag håller mig gärna inomhus, låtsas som om vintern inte finns och ser fram emot sommaren. T-shirs, brunbrända armar, nedcabbat tak och lunch på uteverandor. Sedan blir alla så mycket snyggare på sommaren också. Har ni tänkt på det? Vackrare än röda näsor och fnasiga kinder.

costa-rican-frog.jpgSå, jag riktar istället energin mot mina nya spännande projekt

Om en vecka hoppas jag att kunna presentera min nya utmaningar efter fem år med Gustavsbergs hamn och sju år med Siggesta Gård. Att fler och fler projekt kommer att handla om ekologi, natur, uthållighet och värden som tilltalar fler sinnen än många andra företeelser tror jag inte kommer att överraska er.

Tills dess, ”njut” av bilden på vinterbilden ovan

Och var glad över att det är nära till espressomaskinen, favoritfåtöljen och den aldrig sinande högen med bra julklappsböcker och filmer du vill se.

tv.jpgTV som sämst och som bäst

Samtidigt kan du väl le åt hur Schlagerfestivalen kan röra upp så mycket känslor och skapa så många sidor i de usla kvällstidningarna. Få bra melodier, tveksamma artister som man återuppväckt med vitaminsprutor och förhoppningar om en ny karriär, njugga recensenter som tror att tävlingen på allvar är en måttstock på bra eller dålig musik.

Fundera också över hur Lets Dance kan lyckas samla så många dåliga ämnen till dansörer och dansöser. Förutom att ni säkert förvånas över hur Sveriges starkaste man kan vara så mjuk i den gigantiska kroppen och hur Morgan Elling så entusiastiskt kan ta allt på blodigt allvar — kan ni glömma att knäppa på programmet.

Vill ni däremot bli fascinerade, se TV2´s serie ”Ett annat sätt att leva”. I söndags visade de en film fån Afar — en folkgrupp i Etiopien där man lever strikt muslimskt och där alkohol är totalt förbjudet. Dit kommer Lana Inglis, en 28-årig flygvärdinna med tidigare alkoholproblem.

Sex kvinnor ska under varsin månad bo och leva hos sex olika folkstammar från skilda delar av vår värld. Här krockar vår västerländska livsstil med ett helt annat sätt att leva. Och så bra kan faktiskt TV vara.

Kan man skriva en bok en en begravningsentrepenör?

begravning_omslag.jpgSjälvklart. Bara man inte tar det gravallvarligt

För ett antal år sedan arbetade jag som kommunikationskonsult till en av våra branschorganisationer , vars medlemmar var just begravningsentreprenörer.

Jag skulle ”hjälpa dem att borsta bort mjällen från deras svarta kostymaxlar”.

Under den tiden träffade jag många duktiga och trevliga människor. För en del var arbetet som vilket arbete som helt. För andra var det ett arvegods och mer av ett kall. Men jag träffade också en del fullständiga galenpannor och osannolika människor.

Ur dessa möten, erfarenheter och inblickar formade det sig en historia i mitt huvud. Den spelades upp då och då som någon slags TV-serie i huvudet med en begravningsentreprenör i huvudrollen med försvenskade drag av John Cleese.

För ett par månader sedan drogs fingrarna till datorns tangentbord och historien växte fram framför mig på bildskärmen. Två osannolika veckor i begravningsentreprenör Folke Bloms liv.

Vill du kika in i dessa? Klicka på länken: Begravningsentreprenören

(Nu kan det låta som om jag bara skriver för nöjets och passionens skull. Icke, sa Nicke. Idag skall jag sätta samman en presentation över hur man ger fastigheter, områden och sociala mötesplatser en själ och rätt innehåll. Och på måndag skall jag presentera detta för ett av våra större fastighetsbolag. Dessutom skall jag läsa in ett material kring ett projekt som har med ljudupplevelser att göra. Mer om detta kommer.)

Vad vore livet utan a, b, c och alla andra kompisar?

Att skriva är en av livets viktigaste ventiler

Ibland skriver du för att du vill berätta någonting, dela med dig till andra eller lära ut. Men ibland måste du bara skriva för att det pockar på. En berättelse vill födas. En början på något som du kanske inte kan se slutet på.

Är du intresserad av att se vad jag ägnar alfabetets bokstäver och min fantasi åt just nu, kan du gå in och läsa (och gärna kommentera vad du tycker) på länkarna nedan. Den första går till det kvinnoöde som tar upp viktiga existentiella frågor, de andra går till tre sagor som just mognat klart.

Två andra barnböcker ligger just nu på det förlag som jag skrev förlagsavtal med i julas, omslagen är snart klara, de illustreras av en av de bästa barnboksillustratörerna jag träffat på, de kommer att lanseras på barnboksmässan i Bologna i vår — och kommer sedan ut i den svenska bokhandeln i augusti.

Men de skall jag berätta mer om lite senare. Just nu får ni här och idag en möjlighet att läsa och tycka till om de berättelser som än så länge ens ej har nått fram till något förlag:

ingenkvinnan_blogg2.jpg  forbjudn_omslag.jpg  nasan_omslag.jpg  frasse_omslag.jpg

Ingenkvinnan

Flickan som samlade på förbjudna ord

Bosses stora näsa

Kan en hund verkligen heta Frasse?

Drömsits för en skola, mardröm för hamnens restauranger?

vardshuset_1870.jpg

Gustavsbergs Värdshus är en guldkorg — nu driven av en friskola

Länge har den fantastiska och anrika byggnaden i Gustavsbergs Hamn stått tom. Här har av och till under decennier drivits matservering av olika kvaliteter. Vem minns väl inte när Marcus Steinhauer var krögare och mattidningarna lovordade krogen med flera uppslags bildreportage. Men efter det att ett flertal krögare bedrivit tvivelaktig verksamhet, och det senaste arrendet slutade med polisrazzia — så har lokalen, men den mest fantastiska utsikten över Gustavsbergs Hamn, stått gapande tom.

En restaurangskola som driver en krog?

VTG – Värmdö Tekniska Gymnasieskola har nu tagit över Gustavsbergs Värdshus och driver det som restaurangskola. Eleverna i åk 2 och 3 arbetar praktiskt två dagar i veckan på värdshuset med bland annat lunchservering för allmänheten.

Vilken fantastisk möjlighet för dessa elever. Och vilket genialiskt initiativ från skolan. Helt plötsligt får hamnen ett nytt lunchalternativ i en fantastisk miljö och med gott om serviveminded personal. För 55:- serveras lunchrätter med allt från Gravad Lax till Wallenbergare med smör, bröd, salladsbuffé, bordsvatten och kaffe.

Bara att lovorda, eller?

lax.jpg

Kan man idag verkligen erbjuda en lunch för 55:-?

Är man en krögare som skall leva på sin verksamhet är svaret självklart: nej.

Inte ens hos McDonalds kan du klara dig på en dryg 50-lapp om du vill ha sallad och kaffe efter maten. De alternativ där du närmare dig denna osannolikt blygsamma kostnad för en lunch, erbjuder oftast sämre mat än ett dåligt skolkök. Redan när lunchpriset ligger på 75:- är marginalerna extremt små.

bistro.jpg

Vad händer då med de krögare i hamnen, som skall leva på sin verksamhet — och betala löner till sin personal?

När ett sånt här nytt och trevligt initiativ dyker upp, dyker deras överlevnadskraft brant nedåt.

Tappet kommer omedelbart. Och det är självklart. Kan du äta en lunch 20-25:- billigare, maten är god, miljön är trevlig och du dessutom kan stödja ambitiösa och dukta skolelever så gillar du, som lunchgäst, läget.

Konkurrensen för hamnens övriga krögare, som alla förväntar sig skall hålla öppet året om, på lunchtid och kvällstid, vardag som söndag, blir naturligtvis extra kännbar under den tid på året så man kämpar för att överleva.

Bara elever och lärare, ingen personal

Undervisningen på skolan, den praktiskt tillämpbara, är ju till del själva verksamheten i krogen. En lysande krogidé, där personalkostnaderna blir närmast noll.

Inga kockar, ingen serveringspersonal, ingen köksmästare. Tacka sjutton för att lunchpriset kan sättas på en så låg nivå att en vanlig krog aldrig kan konkurrera.

Men är det möjligt, och är det sunt?

Möjligt, eftersom det är en friskola

Det finns, varken i skollagen eller i konkurrenslagen något som säger att en verksamhet av detta slag inte får bedrivas. Kommunen är skyldig att betala den skolpeng som fastställts för friskolan men kommunen granskar inte verksamheten. Det gör Myndigheten för skolutveckling och Skolverket.

Fastigheten ägs av en privat värd. Kommunen har ingen insyn.

galshus_ute.jpg

Bra eller dåligt?

Naturligtvis sett ur skol- och elevperspektiv, så är det en otrolig möjlighet för elever och skolan att kunna driva en verksamhet och en utbildning på det här sättet. En professionell restaurang i hamnens bästa läge med sjöutsikt — och en miljö som en guldkrog i Stockholm. Och med nöjda kunder som får en billig lunch.

För de som uthålligt år efter år driver matserveringar i hamnen: Il Porto, Delselius Café Tornhuset, Bistro Gustavsberg och Restaurang Glashuset kan jag tänka mig att det är en mardröm. Och snart riskerar vi kanske att se hur de tvingas att i första hand stänga för lunch, dra ned öppettiderna och kanske till sist slå igen.

Bra eller dåligt för Gustavsberg och hamnområdet?

Fler aktörer, större utbud och fler alternativ är alltid bra. Men det får inte bli osund konkurrens, som istället för att  öka variationen och utbudet, leder till utslagning och dålig lönsamhet.

Jag undrar hur tankarna går i kommunen och i den stora grupp som idag sitter och arbetar med en plan för ”Hela Gustavsberg” – från Vattentornsbergets bostadsbyggande, via Ekvallens Idrottsområde, gamla Domuscentrum via förbindelsen nedanför kyrkan till hamnen och fabriksområdet?

Målsättningen är ett levande Gustavsberg, med bra bostadsmiljö, god närservice och ett levande socialt liv. Då får man inte slå ut de företagare som brinner för området och gör allt för att hålla öppet, erbjuda alternativ och tillsammans skapa ett brett utbud.

uteservering.jpg

En knepig situation

För å andra sidan brinner jag själv ständigt för barn och ungdomars möjligheter att arbeta med entreprenörskap, egna verksamheter, genomföra idéer och kunna bevisa för sig själva att ”jag syns, jag finns, jag kan”. Och jag förstår vilken lycka det måste vara att driva en egen uppskattad krog.

Men jag kanske kan ifrågasätta skolledningens omdöme när det gäller att skapa osund konkurrens, utmanande prissättning och grund för verklighetsförankrad verksamhet?

Ingenkvinnan

ingenkvinnan_blogg.jpgEftersom hon bara mindes då, men levde nu, tillhörde hon egentligen varken eller

Hon kunde inte tillhöra det förflutna, för det förflutna var just förflutet. Och hon tillhörde inte nu, för hon hade glömt hur det var att leva i nuet.

Hon tillhörde egentligen ingenting.

Hon var Ingenkvinnan.

Hon förlorade åtta år av sitt liv. När hon vaknade upp efter det att en åder brustit i hennes hjärna var hon trettio år gammal, men hon mindes bara de tjugotvå första.

Skulle hon kunna älska den man hon gift sig med och vilken hon fött två barn tillsammans med, fast han idag bara var en man som vilken som helst?

Skulle hon kunna älska de två barn hon fött, men som idag var totala främlingar för henne?

(Läs mina första 14 kapitel på www.kapitel1.se — Piratförlagets community för författare och bokälskare. Där publicerar du ditt manus och skapar en bok på nätet. Läsarna får sedan säga vad de tycker.)

Vilka sanningar idag, är sanningar i morgon?

future.jpg

Framtidsspanar och trendanalytiker

Det är just nu några av de mest spännande skribenterna och föreläsarna. Bengt Wahlström från Företag & Framitd AB, är en av de som jag läser och följer med mest respekt. I morse fick jag hans senaste nyhetsbrev där han slår fast att vissa sanningar faktiskt har rätt tydliga bäst-före-datum. Och det visar inte minst den senaste tidens utveckling och samhällsförändringar.

Tänk om våra egna kommunalpolitiker kunde vara lite mer vakna och engagerade

Tänk om de kunde inse vilka värderingar som kommer att styra val och lojalitet. Vilka samhällsförändringar som måste till för att skapa ett uthålligt och demokratiskt samhälle. Hur vi ska lyckas ta hand om våra unga – morgondagens samhälle. Istället för att trötta föra interna och prestigefyllda maktkamper inom den lokala politiken. Öppna ögonen. Slå upp era fönster och släpp in lite frisk luft.

Men framför allt: se till att ni tar ansvar för det som ni är valda för. Risken är uppenbar att ni inte kommer att sitta kvar vid nästa maktskifte annars.

Jag tänker göra allt jag kan för att sätta strålkastarna på det som jag tycker sköts dåligt i min kommun – Värmdö

Det trista är att det kommer att bli en hel del att sätta fokus på.

Vi ”äger” en kommun med oerhörda möjligheter, men vi sitter också med en vinglande politisk majoritet utan tydliga visioner och handlingskraft. En av kompetens och sjävförtroende dränerad förvaltning. Och däremellan ett gap av oförstånd och bristande tillit mellan förvaltning och politiker.

Här några reflektioner lånade av Bengt Wahlström som sanningar som kanske inte längre håller i längden. Någonting att fundera över vid förmiddagskaffet, för inte minst våra politiker. Fundera också över vilka sanningar inom vår kommun som håller på att förändras.

Gammal sanning: Antibiotika är bra och kan bota nästan vad som helst
Ny sanning: Antibiotika är problematiskt och får allt mindre effekt

Gammal sanning: Kärnkraften är farlig och ska avvecklas
Ny sanning: Kärnkraften är trist, men behövs

Gammal sanning: Man måste ta bra betalt för alla sina varor och tjänster
Ny sanning: Man måste ge bort nästan alla sina varor och tjänster gratis och ta betalt för några få, särskilt intressanta

Gammal sanning: Man måste ta bra betalt för alla sina varor och tjänster
Ny sanning: Man måste ge bort nästan alla sina varor och tjänster gratis och ta betalt för några få, särskilt intressanta

Gammal sanning: Bonussystem är bra och gör att företaget sköts bättre och tjänar mer pengar
Ny sanning: Bonussystem är dåliga och de enda som tjänar mer pengar är företagsledningen

Gammal sanning: Marknaden klarar sig bäst på egen hand
Ny sanning: Staten behövs för att kontrollera marknaden

Gammal sanning: Att ha städhjälp hemma är osolidariskt och för tankarna till forna tiders pigor.
Ny sanning: Städhjälp hemma är en välkommen möjlighet att få ihop vardagspusslet

sanning.jpg

Jag skulle kunna lägga till en del lokala sanningar som är nya. Och speciella för Värmdö:

Gammal politisk sanning i Värmdö: Stäng dörrar, undvik öppenhet, glöm transparans
Ny sanning: Skapa möjligheter för samarbete, insyn. möjligheter att engagera sig

Gammal politisk sanning i Värmdö: Mörka, ljug, dölj sanningen, förvanska beskrivningar av processer
Ny sanning: Satsa på öppenhet, ärlighet, inbjud till dialog

Gammal politisk sanning i Värmdö: Avvakta, ta inga starka ställningstaganden, lova inget
Ny sanning: Ge sammanhang, påvisa möjligheter, formulera målsättningar och visioner

Gammal politisk sanning i Värmdö: Sprid oro, var otydliga, förändra ställningstaganden
Ny sanning: Bygg förtroende, skapa förväntan, hitta en grund för tillit

Gammal politisk sanning i Värmdö: Formulera en urvattnad politisk pamflett
Ny sanning: Sprid trovärdiga, öppna, raka och ärliga budskap

Gammal politisk sanning i Värmdö: Dölj ansvarstagande, skyll på andra — gärna inom förvaltningen
Ny sanning: Presentera tydliga projektägare. Låt dem ta ansvar.

Gammal politisk sanning i Värmdö: Ta beslut ovanför alla huvuden, glöm gamla löften
Ny sanning: Ge medborgarna en möjlighet att vara med i kommunikationen — att få delta

Gammal politisk sanning i Värmdö: Den politik som funkar på riksplanet och i andra kommuner funkar säkert här
Ny sanning: Bygg politiken utifrån lokala behov, krav, önskemål och möjligheter

panorama_72dpi_banner.jpg

Jag förstår om en del av våra lokala politiker varken förstår eller vet vad de skall göra med de nya sanningarna. Men jag vet också att några har de nya insikterna. Och då kan jag avslöja den sista sanningen: de är dom som är morgondagens sanningar.

Anm: Mer sanningar, tankar och kloka ord på: http://www.trender.net/

Uppkopplad, frånkopplad …eller bortkopplad?

moln.jpg

Lever du i nuet, eller för i morgon? Eller för nästa dag?

För många är ”att leva i nuet”, att leva på gränsen till något som kan betraktas som oansvarigt. Att inte se framåt, att inte ta ansvar för framtiden och kanske vara lite aningslös.

Men att ”leva i nuet” handlar i sin bästa tolkning om att ta vara på de viktiga stunderna. Vilka är då de viktiga stunderna? De kanske viktigaste? Det finns onekligen de självklara viktiga stunderna. Stunderna med barnen. Stunderna med den du älskar. Men hur har det du med stunderna med dig själv? De små, men också viktiga.

De som bara dyker upp, utan att du förväntat dig dem?

Du vaknar, mobilen är redan uppkopplad och det första du gör är kanske att se om du missat något samtal – eller fått något SMS. När kaffet har blandat sig med mjölken i koppen, väcker du bildskärmen till liv för att snabbt kolla mailen. Är det någon som förväntar sig ett snabbt svar?

Vid morgonmackan bläddras morgontidningen igenom

Du diagonalläser snabbt, för att få tid att fördjupa dig i kulturdelen som ligger din närmast om hjärtat. Andra familjemedlemmar föredrar radions morgonprogram, som blandar upp ljuden från en prasslande tidning. När du sätter dig i bilen, sätter du också fast Iphonen för att under resan till mötet snabbt kunna svara i telefon men också vara on line med mailen.

Stressad?

Inte ett dugg. Att vara uppkopplad och ständigt närvarande gör mig trygg. Jag finns, jag är nåbar, jag tillhör ett nätverk, jag är önskvärd. Men, bara om jag också har kraften att koppla bort.

Att helt plötsligt inte vara uppkopplad, inte svara i mobilen, inte replikera ett mail inom en kvart. Utan att fånga ”nuet”. Och låta allting annat hamna i en tillfällig kuvös. Det är de stunderna som ibland är de mest värdefulla. De viktigaste att värna om.

slow.jpg

Att slå om från fast forward till slow

Får jag ge några exempel. Stunderna inne i Press Stop när du fullständigt frossar bland alla nya tidningar. Tillfället i Pocket shop, där du upptäcker hur många nya böcker som du vill läsa.

Då himlen blir blå, blåsten lägger sig och en stund med en espresso och den nya boken i fickan landar precis som du åker förbi ditt favoritfik.

Eller lunchen med den värdefulla vännen som skulle få bli en timme, men som vart tre timmar. Med en avslagen mobil och en ouppkopplad Macbook fanns det så mycket viktigare att prata om. Just då. I nuet.

Kanske infallet att gå in i det nya hotellets lobby och bara sjunka ned i skinnsoffan och iakta alla människor. Vilka är de? Vart är de på väg? Och vad gör de här?

Omvägen i stan från kundmötet till P-garaget som fick gå igenom tre butiker med rea och en utförsäljning av CD-skivor. Eller vägvalet från stan till hemmet, som i vanliga fall fick ta 20 minuter på motorvägen,men som just då fick ta över en timma längs små grusvägar med taket nedfällt och Steely Dan i bilstereon.

Kanske den sista halvtimmen innan du skulle i säng för att vara pigg till morgondagens möte, som fick bli en timme bara för att du ville se färdigt Discoverys program om amerikanska motorcykelbyggare.

Leva i nuet. Ibland ett viktigt ”nu”, ibland bara en bagatell.

modesty.jpgIdag är vi många som är ständigt uppkopplade och närvarande

I rädsla för att annars bli frånkopplade.

Då är det viktigt att ibland trots allt våga vara bortkopplade. Och att du väljer själv när du vill vara det.

För en stund sedan kopplade jag bort mig själv för att läsa det senaste numret av Agent X9, tidningen med den legendariska hjältinnan Modesty Blaise. Hon som duschar naken i varje nummer.

Jag prenumererar fortfarade på Agent X9.

Nu är jag uppkopplad igen. Och just nu handlar denna uppkoppling faktiskt om att leva i nuet. För att skriva denna reflektion.

Det handlar egentligen bara om att du själv ska kunna välja. På och av. På och av. Slow