Borde inte Värmdö kommun värdesätta föreningsverksamheter som tar socialt ansvar och som också löser en stor del av kommunen behov? Njaä..?
Gustavsbergs Tennisklubb (GTK) bedriver en stor social verksamhet, som uppmuntrar folkhälsan — en effektiv idrotts- och motionsverksamhet för både unga och gamla av båda könen. Och vi gör det av egen kraft och med egna resurser.
Klubben har drygt 1000 medlemmar och är en av Sveriges 10 största klubbar (!). Men vi har bara 4 inomhusbanor med Plexipave-underlag och en utomhusbana med grus. Ingen annan klubb i Sverige har så få banor i förhållande till så många medlemmar.
Vi bedriver verksamhet för alla åldrar (från 3 år och uppåt) och kön. Juniorsektionen består av ca 400 aktiva juniorer varav 40% är flickor.
Vi växer också varje år med 100 medlemmar, vi har över 100 (de flesta ungdomar) i kö. Och fler kommer till – varje dag. Äldre som månar om umgänge, meningsfulla aktiviteter och hälsa. Unga som väljer tennis som ett alternativ där de knyter nya kontakter, både unga och gamla, hanteras med respekt och får vara synliga, kan prestera och tävla.
I sex år har vi haft behov av fler inomhusbanor.
Under lika lång tid har vi försökt att få förvaltningen och kommunens politiker att uppmärksamma vårt behov. Att se vad vi betyder för kommunen. Som mötesplats för ungdomen, som träffpunkt och aktivitetscentrum för de äldre, för folkhälsan osv.
Vi har gett förslag på hur vi skulle kunna bygga till befintlig hall (med egna medel!), vi har visat exempel på hur och var vi skulle kunna bygga en helt ny hall -kanske i kombination med andra racketsporter och som resurs för allt från innebandy till pensionärsdans.
Vi har haft möten på möten. Som alla lett till en och samma sak. Tystnad.
När vi först la fram ett förslag till tillbyggnad av den befintliga hallen, möttes vi av näsrynkningar från den då ansvarige arkitekten i kommunen. Det vägde tyngre att vår hall var ful, än vad vi uträttar i kommunen.
Strax innan hade kommunen lanserat begreppet ”Idrottsmiljoner”. Och för Ekvallenområdet innebar det att isverksamheten lyckades lägga beslag på merparten, vi fick en liten tveksam öronmärkning om att kanske få anlägga en utebana i området (som en motvikt till hockeyns 6-7 miljoners rink). Har det blivit någon utebana.
Tystnad.
Därefter lyckades vi blåsa liv i en tanke om att bygga en helt ny hall mellan Aspviksvägen och Simhallen. Men egna resurser och pengar kunde vi genomföra en professionell förprojektering som visade att vi inte skulle kunna hantera denna investering med egna medel. (Sprängning och markberedning skulle bli alltför dyr).
Tystnad.
Eftersom vi nu står inför det faktum att en detaljplan över Gustavsberg, att ta hänsyn till för en mer seriös diskussion om möjligheten till utbyggnad, alternativt nybyggnation av tennishall, kommer att dröja till november (sista informationen från gruppen som är ansvariga för ”Hela Gustavsberg”) — måste vi hitta alternativa lösningar.
Vi talade om att dels se om vi kunde ta ansvar (och få bruka) fler etablerade utebanor. T.ex den uppe vid gamla Försäkringskassan i Gustavsberg (mellan centrum och Ösby), som just nu verkar ”ligga” inom kommunens hyrda bestånd. En idé vi tog upp med kommunen med hopp om att i alla fall få till en diskussion.
Tystnad.
Då föddes en ny tanke för att lösa de akuta problemen.
1. Om vi nu av ekonomiska skäl inte kan spränga för och bygga en ny hall med 7-8 banor uppe intill Aspviksvägen inom simhallsområdet, skulle vi inte på den plana ytan på samma plats istället kunna få till en markberedning och göra två banor för en tillfällig tälthall?
2. Vad som krävs är en markberedning och färdigställande av två banor (kan till och med kompletteras av en utomhusbana).
3. GTK leasar för detta ändamål, med egna medel, en tälthall för två banor löpande år för år, tills dess vi kan planlägga och sätta igång ett tillbyggnads- eller nybyggnadsprojekt.
4. Enligt löfte från de tidigare ”Idrottsmiljonerna” har vi 400-500.000:- innestående, öronmärkta för anläggande av utebanor i området. Denna peng skulle då istället kunna läggas in i det nya projektet för en markberedning.
5. Fördelen med detta är att vi inom ett rimligt tidsfokus skulle kunna lösa våra kapacitetsproblem. Vi får en annexhall på rimligt, och för de minsta tryggt, avstånd från dagens GTK-hall.
6. När vi väl byggt byggt (alt. byggt till befintlig hall), har vi redan skapat en verksamhet (beläggningsmässigt) som från dag ett kan fylla den nya hallens kapacitet, vilket gör detta projekt mindre riskfyllt ur ekonomisk synvinkel att gå in i.
7. När tälthallen plockas ned, så kan den beredda marken användas till allt från parkeringsyta, utebanor eller aktivitetsytor passande i området. Dvs investeringen är motiverbar för kommunen.
Förvaltningen, i egenskap av Hans-Åke Antonsson, tyckte att det var intressant. Kommundirektören Magnus Hedenfalk lovade att vi skulle bli kontaktade för att se på — och förhoppningsvis lösa — detta.
Det var tidigt i april…
Tystnad.
Ingenting här och ingenting där. Var finns politikerna, de har väl krupit under några stenar som vanligt. Medan vi som vanligt arbetar för våra små och stora medlemmars bästa. Med en daglig verksamhet, med lägerresor, med träningar på andra platser, med tennisresor… Året om, från sju på morgonen till elva på kvällen.
Nu är vi ärligt talat förbannade över kommunens likgiltighet för vad vi står för och vad vi uträttar.
Det nya arbetet med detaljplanen har lagt sig som en våt och blöt filt över centrala Gustavsberg — där utvecklingen ligger i händerna på Villeroy & Boch, Dag Landvik och andra fastighetsägare och entreprenörer som kommunen inte har kraft och medel att styra.
Gustavsberg lamslås under tiden. Ungdomsgården ”Ettan” läggs ned till förmån för en lösning som gör att man radikalt tappar besökande ungdomar. Brutna löften från veliga politiker kantar icke-processen. Brottsligheten, skadegörelsen, vilsenheten och otryggheten sprider sig när varken politiker eller förvaltning signalerar att de tar ungdomarna på allvar — att de syns och finns.
Vi är idag med fyra banor den nionde största tennisklubben i Sverige. En av de tre största i Stockholm!
Med lika många banor till skulle vi kunna bli störst eller näst störst i Sverige. Vad skulle inte detta innebära för kommunens varumärke — ett begrepp som det kanske är dags för kommunen att börja tänka på och värdesätta?
Ena dagen finns det politiska löften och stöd för t.ex en bandyhall (som också skulle kunna vara ett profilskapande projekt för kommunen). Andra dagen förklaras det som helt omöjligt. Och kommunikationen däremellan är svajig — för att inte säga helt obefintligt.
Ingen återkommer. Ingen tar ställning. Ingen tar beslut. Ingen bryr sig? Måste man ta upp frågorna till allmän diskussion, måste man gå till media?
Var finns handlingskraften i kommunen? Finns den överhuvudtaget? Njaä..?
Nu hoppas jag innerligt att kommunen, men även politikerna, återkommer med ett förslag till dialog. Eftersom jag själv (och andra inom GTK) arbetar och är engagerad i andra kommuner än Värmdö, vet jag att ärenden inte behöver hanteras på detta likgiltiga och handlingsförlamade sätt. Jag hoppas och vill tro att detta kan ändra sig även i vår kommun.
Det är svårt att vara stolt över sin kommun idag. Och snart är det val igen…
