Månatligt arkiv för oktober, 2009

När fan blir gammal behöver han inte bli religiös

bankok1

Jag har gått ut ur stadskyrkan

Detta till stor del fortfarande mörkrets tempel kändes aldrig bekvämt för mig. Den svenska kyrkan har liksom passerat sitt ”bäst före datum”. Jag kan tro på något annat utanför människan. Men jag tror framför allt på kraften hos mig själv. Mina möjligheter att tänka själv, skapa kraft och övertygelse.

Om nu kyrkan vill hjälpa den lilla människan, varför skruvar man inte om sin verksamhet? Och närmar sig verkligheten

Alla krafter behövs ute i samhället för att stödja våra ungdomar och skapa meningsfull sysselsättning för människor som står utanför samhället eller som är gamla. Och om kyrkan skakade av sig den svarta rocken, tog klivet ut i dagens verklighet och funderade över var de egentligen skulle kunna göra nytta. Då kanske till och med jag skulle kunna respektera dem. Det skulle göra mera nytta än meningslösa gudstjänster.

Seden att fira helgon och martyrer på olika specifika dagar uppstod tidigt inom den kristna kyrkan

Snart även behovet av en samlingsdag för mindre betydande helgon som inte fått en egen plats i kalendern. Därför infördes en ”alla (övriga) helgons dag” för dessa. En koppling till mer allmän minnesdag över de döda uppstod också tidigt. Detta har rötter i förkristna traditioner och övertogs sedan av de kristnade germanerna. Man trodde att de döda i samband med sommarens slut och vinterns början återvände hem och behövde vägledas med ljus och eldar, vilket lever kvar i den moderna seden att tända ljus, smycka och vaka över anhörigas gravar.

allahelgon

Vad är det då vi egentlig firar idag – Allahelgonsdag?

Vad är det som får oss att likt ett lämmeltåg med barnen i hand ta oss till kyrkogården strax för Körslaget i TV4 med ljus. marschaller och roskvistar? Jag bara undrar eftersom jag själv var där idag. Jag städade min farfar och farmors grav, och jag tände ett ljus för min mamma och pappa i minneslunden. En minneslund som ikväll sprakade av ljus — mer levande och självande av livsöden och berättelse än vad Britney Spears miljonwatts fyrverkeri på Globen tidigare i höst.

birdinhand

Är det vårt dåliga samvete för att vi inte skänker våra avlidna anhöriga en tanke mer ofta?

Jag vill tro att det är behovet och känslan av att ha någon slags kontakt med farmor — som läste från vykorten för mig där hemma när hon låg för kräftans obönhörliga död i mamma och pappas säng. Eller för att minnas hur mamma varje gång man hälsade på där hemma satte på kokkaffe och bredde Mariekex med riktigt smör (margarin var det aldrig tal om). Eller för att minnas hur nära jag kom pappa under de senaste åren när jag såg vilken trygghet han blev för mina barn. Vilken riktig morfar han blev.

ilon rita_macka

En sån morfar vill jag bli

För mina barnbarn. Så kanske de tänder ett ljus för mig, så självklart på Allahelgonsdag i framtiden någon gång.

Vem i hela världen ska man lita på?

piece

Så sjöng en gång i tiden Nationalteatern, om det är någon som minns den tiden

En tid med då vi alla var övertygade om att vi aldrig skulle leva ett liv som våra föräldrar. BH´n brändes på bål, kärleks- och sexlivet var fritt, storfamiljer och kollektiv var modellen och mina tillhörigheter var dina tillhörigheter. Dimmolnen av de första haschimporterna svepte om oss som duntäcken.

Atomkraft var ”bläh”, USA den lede fi och Kina blev modellen som vi skulle rädda

Idag köper kineserna upp den dåvarande folkhemsmodellen — Volvo. Idag förlorar USA lika mycket pengar varje dag som Kina tänder braskaminerna med. Varje dag ökar Kinas valutareserv med 1 miljard US dollar. Inte blev det som vi trodde.

De blomstermönstrade skjortorna, snickarjeansen och träskorna är idag utbytta mot märkeskläder, BH´n är tillbaka, storfamiljer är något vi ser i gamla långfilmer, kollektivet är utbytt mot självförverkligandet och drogerna möjligtvis ersatta med för mycket sprit och lyckopiller.

dino

Vi hade fel, så som folk har haft fel under alla generationer

Vi har som människor bara levt en bråkdel av de 180 miljarder år som dinosaurierna befolkade jorden. Och vi vet hur det till sist gick för dom. Det blev bara enstaka fotavtryck kvar. Kackerlackorna var de enda som överlevde.

water

Idag vet vi att jordens stora problem är vattnet

Trots att klimatförändringen är det stora ämnet och hotet så är jordens stora problem att människor dör för att de dricker grannens ljumma avföring. Dvs alltför många har orent vatten, så att smittor och infektioner sprids. Och i delar av världen finns de dom som inte ens har tillräcklig tillgång till vatten – må vara förorenat.

Samtidigt förvandlas i rasande fart traditionellt betraktade u-land till i-land. Singapore som för inte så länge sedan var en sumpmark, har idag världens lägsta barnadödlighet och världens bästa hälsa. Inte trodde vi väl det?

wrong

Det enda man kan säga med säkerhet är att vi ständigt har fel i mycket som påverkar vår framtid

Och det är väl den egenskapen som talar för att man ändå kan ha en framtidstro. Idag vaknade jag till en ny bra dag. Då är det lätt att le åt gamla förutsägelser:

”Gitarrgrupper har ingen framtid” – EMI-DIREKTÖR TILL BEATLES 1962

beatlesjpg

”Flygmaskiner är en teknisk omöjlighet” – LORD KELVIN, ORDFÖRANDE I BRITTISKA VETENSKAPSAKADEMIEN 1895

”Datorer kommer i framtiden inte behöva väga mer än ca 1,5 ton” – POPULAR MECHANICS 1949

”Vi förutser en total världsmarknad för kanske fem datorer” – TOM WATSON PÅ IBM 1949

”Den här bomben kan aldrig explodera, och det säger jag som expert på sprängämnen” – ADMIRAL LEARY OM ATOMBOMBEN 1944

”Flygplan är intressanta leksaker, men saknar militär betydelse” – MARSKALK FERDINAND FOCH, PROFESSOR I STRATEGI VID FRANSKA MILITÄRAKADEMIEN 1914

”Alla tänkbara uppfinningar är redan gjorda” – AMERIKANSKA PATENTVERKETS CHEF CHARLES DUELL 1899

Vad vill jag nu säga med denna morgonmässiga predikotext? För att citera ovan nämnda Beatles: ”All you need is love”. Och så får man kanske lägga till ”och lite sunt förnuft, en tesked tur, massor av vilja och en obändig framtidstro”. Med det i bagaget tror jag att vi kommer att klara resan mot framtiden. Hur fel vi ibland än har.

Godmorgon ;-)

När Norge var torsk och Kina var ris

År 2000 var jag ansvarig för Sveriges Millenium-utställning i USA

Till Milleniumåret hade jag förmånen att få ansvara för Sveriges del i den Millenium Paviljong som Disney beslöt att bygga på Epcot – ”The Disney Theme park that lets you visit the world in a day and explore the possibilities of the future”. Under 15 månader skulle Sverige, tillsammans med en handfull andra länder, få exponera sig som och visa upp sina unika sidor.

wall

Den idé som jag, tillsammans med duktiga medarbetare, fotografer, illustratörer, animatörer och scenografer baserade hela utställningen på rymdes inom begreppet: ”The future is inside you”. Dvs om vi utvecklar de begåvningar och styrkor som finns inom varje enskild människa, så förmår vi tillsammans att skapa fantastiska saker inom många områden.

En sanning som gett Sverige möjlighet att sätta starka avtryck i världen med allt från sociala reformer, utbildning och forskning, popmusik och dans, konst och innovationer. Utställningen kom att ha närmare 15 miljoner (!) besökare.

line

Om jag fick samma uppdrag idag?

Dvs att visa Sverige som föregångare och ett framgångsrikt litet land i norr, skulle denna utställning bli lika självsäker?

Nja. Redan åren innan Milleniumutställningen började Sverige backa ekonomiskt. Och sedan dess har Sverige backat stadigt i listorna över tillgångar, tillväxt, levnadstandard och lyckoindex. Framgångrika näringslivsdelar är inte längre svenska och vi kämpar med näbbar och klor att rädda den inhemska bilindustrin (som egentligen inte var inhemskt på väldigt längre).

music

Vi har inga motsvarigheter till Abba, Ingemar Stenmark och Björn Borg

Nedskärningar drabbar sjukvård och skola. Alltför många politiker har idag bara delvis rätt i sina tankar om utveckling och kvalitet.

Vår utbildningsminister Jan Björklund är väl ett av de mest tydliga exemplen på det. Han har rätt i att lärarkvaliteten måste bli bättre, men man attraherar knappast fler och duktigare människor till lärarutbildningarna genom att man ständigt, talar om hur hemsk och dålig skolan är.

Man skapar inte en mer dynamisk och verklighetsnära skola genom att propagera för mera ordning och reda, kontroll och aktivare betyg. Man har inte insikt i vad framtiden innebär om man kategoriskt avfärdar nya ämnen och arbetssätt som ”flum” och istället välkomnar mer tyngdvikt på traditionella som religionskunskap (ursäkta uttrycket: gud bevare mig för det).

Idag skulle jag heller lockas av att göra en utställning för Norge eller Kina

Det svenska egot är idag i fritt fall från nästan outhärdliga nivåer till att vi idag börjar tvivla på oss själva. Var finns vårt jävlar anamma? Sluta drömma om nya gigantiska industriella näringslivsinslag. Sitt inte och vänta på att någon skall göra något. Gör något själv. Börja i skolan.

Fostra elever till att engagerade påverka framtiden, istället för att anpassa vår utbildning till omvärldens traditionella krav. Värdesätt elevernas egna försök att höja ribban för att förbereda sig själva för morgondagen, än att luta er mot nationella prov och flera ordningsregler.

ybc

Var med och påverka och att höja ribban i Sverige. Stimulera kreativiteten, bädda för entreprenörskapet

För inte alltför länge sedan var Kina en nation med snedögda människor med lustiga trekantiga hattar. Idag växer deras valutareserv, dvs pengar på banken, med en miljard US dollar om dagen.

För inte så länge sedan så var Norge lustiga människor med lusekofter som luktade torsk. Och vi log överseende när de talade om att börja borra efter olja. Idag uppgår Norges oljefonder till 420 miljarder dollar, cirka 3.000 miljarder kronor.

Norge är en av världens absolut största placerare av kapital på de finansiella marknaderna!

torsk

Frågan är vem det är som luktar torsk idag?

Det räcker att gå till min egen hemkommun för att undra över varför ingen har några visioner. Vad har Värmdö som skulle kunna vara konkurrenskraftigt i framtiden?

Värmdö är en stor del av världens mest unika skärgård. Låt oss se till att den blir ett världsarv. Värmdö har en skärgårdsmiljö ”ett stenkast” från Stockholm som saknar motstycke i hela världen. Viket läge för en besöksindustri, vilken möjlighet att visa att man satsar på att bevara, förvalta – men också skapa möjligheter för åtkomlighet.

Värmdö har en spännande historia – det som var och en alltid letar efter

En historia där man kan lyfta fram vikingalivet, där delar av Värmdö innehåller boplatser, kungahamnar, leder och gravfält.

Värmdö innehåller Sveriges mest spännande keramiska historia med Gustavsbergs fabriker. En historia som också innehåller arbetarhistoria, facket kontra ett patriarkaliskt bruksvälde. Här finns alla delar från fattigungar till konstnärligt skapande, design och svensk industrihistoria.

hamn

Värmdö har fortfarande chansen att skapa en miljöprofil

De växande företagsetableringar kan med rätta styrmedel fokuseras kring eko-industri, återbruk, uthållighet och natur.

Värmdö erbjuder en helt unik boendemiljö med sitt läge, sin natur och sin historia. Varför inte vara föregångare även här? Satsa på nya ekologiskt uthålliga lösningar, ställ hårda energi- och miljökrav på de kommersiella byggherrarna som kastar lystna blickar på nya områden att exploatera.

Men vad gör man?

Man käbblar om det skall vara 4 kr tullar på Skurubron eller ej. En bro som till största delen vi i Värmdö belastar. En bro som är en viktig livlina mot skola, arbete, huvudstad och kommunikationer. För mig en icke-fråga.

Alldeles oavsett hur man finansierar bron. Vägverket får gärna betala den, det tycker jag också. Men säkerställ snabbt ombyggnaden på bästa möjliga sätt – må vara om det blir en kompromiss.

Man har en tandlös och icke befintlig vision och policy inför framtida näringslivsetableringar

Man orkar möjligen med att göra en studie över hur man skall förtäta och utveckla Gustavsberg. En studie vars resultat, om man läser mellan raderna, fortfarande sitter i händerna på ”fabriken” – dvs Villeroy Boch, och solitära fastighetsägare som styrs av likvid, egna visioner och konjunktursvängningar, som Dag Landvik och JM.

Ta styrspaken

Visa med hela handen år vilket håll man skall gå. Annars kan det bara gå åt två olika håll: åt helvete eller åt …jaså?

Ta vara på möjligheterna, ta livet av invändningar, tysta kraxande olyckskorpar, rekrytera kompetens.

Annars är det vi som kommer att sitta kvar med små lustiga hattar, ris och torsk.

P1´s Spanare spanar om Audiorama

spanar_mik

Programmet ”Spanarna” i P1 betyder att en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter tolkar tidens tecken och målar upp sina visioner av vår framtid

I Spanarkretsen träffar du kända profiler som Jonas Hallberg, Göran Everdahl, Jessika Gedin, Calle Norlén, Helena von Zweigbergk, Per Naroskin, Sissela Kyle och Johan Hakelius m.fl.

Den 23 oktober bestod panelen av bl.a Per Naroskin, psykolog och psykoterapeut som dessutom fuskat som stå-upp komiker och är en av landets mest efterfrågade föreläsare. Per spanade om ”Ljudet underbara värld” och berättade om en stor upplevelse som han varit med om på Skeppsholmen – just det Audiorama!

Lyssna här: sr_spanarna

Gratis kommer man aldrig att kunna tjäna pengar på, eller?

macintosh

Jag har arbetat med digitala media och kommunikation sedan 1984

Då fick möjligheten att lansera Apples Macintosh i Sverige. En introduktion som ökade kännedomen om varumärket från nästan ingenting till 80%.

Jag lärde mig tidigt att se möjligheterna med Internet, och finns idag själv både i bloggform, på Facebook, MySpace, Kapitel1 och Twitter. Bl.a.

Internet har gett oss möjligheten att komma åt ”allt” när som helst

Att hitta och sprida information här och nu. Att bygga egna kommunikationsnätverk. Att skapa nya affärsmodeller. En av de viktigaste är: gratis.

google

Men vem tjänar pengar på nätet?

Samma vecka som Google rapporterade rekordomsättning för tredje kvartalet och en vinst på 41 miljarder SEK, kunde man läsa följande uttalande av Microsofts vd Steve Ballmer: ”Gratis är inte en affärsmodell. Vi är ett kommersiellt företag. Ni får fråga våra konkurrenter om de tror att de kommer att tjäna pengar på gratis”.

Jag tror att Googles är en av de första som är beredda att svar. 41 miljarder gånger om.

På ett föräldramöte igår (klass nio) där vi diskuterade skolans nya hemsida, dök de rädda, osäkra och traditionella frågorna ut. Vad får vi och vad skall vi lägga ut? Hur öppna kan vi vara?

Här satt föräldrar och undrade allvarligt om skolscheman och elevjobb verkligen skulle vara publika — när ungarna i samma andetag lägger ut de delar av sitt liv som de är bekväma med på Facebook och Twitter?

Generationerna står långt från varandra

Men att tjäna pengar på nätets gratisekonomi är naturligtvis inte helt lätt. Några som är rejält oroliga i dessa dagar är de stora, konventionella  medieföretagen, musikförlagen, filmbolagen m.fl — som alla har tjänat oerhörda pengar på att erbjuda attraktiva och eftertraktade produkter med saftoga lönsamhetsmarginaler.

Men säg den 12-åring som är beredd att betala 200:- för Saharas Hotnights nya CD, när man kan tanka ned den från nätet för ingenting

Det handlar inte om att ha moral eller ej. Det handlar om att handlingsförlamade branscher under 15 år genom sitt passiva tänkande vant en helt ny generation vid att skapa sina egna lösningar. Och det finns ingen väg tillbaka.

Idag oroar vi oss inte lika mycket över 50-talets tanke: ”Om kriget kommer”. Mera: ”Om nätet brakar”. Många hävdar emellertid att nätets uppbyggnad gör ett sådant scenario tämligen osannolikt.

Hur som helst. Ingenting är längre som förut, Kurt har bytt namn och heter Rut…

ybc

Uppmärksamma de som vågar och bryter is

Vill ni se hur en nytänkande och kreativ skola utnyttjar Internets och Intranätets möjligheter klicka in er på: www.ybc-nacka.se (direkt till deras intranet: www.intranet.ybc-nacka.se)

Många nya skolor, med tydlig tonvikt på kreativitet, media, kommunikation, eget reflekterande och ett sökande efter nya lärvägar får ofta kritik för flum och befarad ”betygerodering” – inte minst av vår käre Utbildningsminister Björklund.

Därför är det glädjande att YBC, när resultaten från de nationella proven kom, kunde konstatera att de redan under sitt första verksamhetsår kliver upp på förstaplatsen i Nacka Kommun — en av Sveriges högst rankade skolkommuner. Att man dessutom har kommunens nöjdaste elever och lärare, och minst sjukskrivna lärare säger också en hel del.

Inte minst att Jan Björklund och många andra rädda bakåtsträvare ofta har fel.

Ett steg närmare verkligheten

Radio Stockholm 06:42 | torsdag 22 oktober 2009:

Nacka kommun har fått 17 miljoner kronor i stöd från EU för att bygga upp två nya museer

karoliner2

Dels ska ett historiskt center om Slaget vid Stäket- där rysshärjningarna längs den svenska kusten år 1719 stoppades- byggas, dels ska ett museum byggas i Fisksätra där boendes berättelser samlas för att genom bild, ljud och andra medier ge en bild av Sverige, Nacka och Fisksätra.

Arbetet med museerna inleds redan nästa år och de beräknas invigas 2012

Jag har förmånen att få arbeta som kreativ producent för museet Slaget vid Stäket. Ett levande museum med pågående forskning, en nod och utgångspunkt för guidade turer och vidare upplevelser. En plattform för reflektion, identifikation och egna upptäckter. Idén kommer från de slagfältsarkeologiska utgrävningar, som under flera år pågått i området, främst omskrivet som platsen för ryssdrabbningarna 1719.

Det innebär också att jag får arbeta för en av Sveriges mest spännande kommuner — Nacka.Inte bäst på allt. Men väldigt bra på mycket.

Inte minst på att ta vara på möjligheter, våga tro på det nya och ha handlingskraft att säga ”låt oss pröva det”.

Titta gärna på filmen från vår Visningsdag: staket_13aug2009.mov

Tand för tand. Ge igen

”Det var väl inte så farligt..?”

Den friande hovrättsdomen mot en 17-årig pojke som mejlade nakenbilder på sin 15-åriga för detta flickvän till sina kompisar skickar het fel signaler.

Till killarna säger hovrätten

”Vi står på er sida, tjejerna kan man ge sig på. Fortsätt plåta, gärna lite mer vågat och naket, grabbar. Vi håller på er.”

Till tjejerna säger hovrätten, lätt överlägset och med en axelryckning:

”Herregud, skulle vi straffa killarna för det här? Vi menar, ställer du upp och bli plåtad naken så får du väl skylla dig själv om bilderna visas upp i kompisarnas mobiltelefoner och sedan slussas vidare ut på pedofil- och sexsajterna. Det är väl inget att bråka om?”

Bilderna togs när 17-åringen och 15-åringen var ett par

När flickan ville göra slut hotade pojken med att mejla ut bilderna till alla sina kompisar och när man bor på en liten ort är det som att skicka bilderna till alla man känner. Utnyttjande och hot. Till och med dödshot.

Lagen skall skydda den enskilda individen, men…

Det är inte olagligt att lägga ut bilder på andra på nätet, hur integritetskränkande det än är. Att sprida nakenbilder av en person mot deras vilja, med ett förtäckt dödshot till, är nu alltså helt i sin ordning.

Sens moral:

Tjejen gick med på att bli fotograferad, det var först i efterhand som bilderna användes i kränkande syfte. Alltså helt ok.

Om du tar egna nakenbilder med självutlösare behåller du upphovsrätten till bilderna. Och kan stämma skiten av alla som publicerar dem. Upphovsrätten är alltså långt heligare än den personliga integriteten idag.

hairy_guy

Tjejer. Skaffa er en egen kamera

Plåta de fåfänga korkade killarna, som lägger upp särade slidor som skrivbord på sina portabla datorer, som byter porrbilder med varandra över mobilerna – och som en brist på föräldraansvar skaffar sig en kvinnobild som kommer att snedvrida deras eget känslo- och sexliv för evigt.

Plåta dem nakna med deras skitiga tubsockor, håriga armhålor, slappa magar, rynkiga rumpor, knöliga pungar och små snoppar. Och skicka bilderna till varandra som avskräckande exempel.

Ibland skäms jag över att vara man. Och väldigt ofta undrar jag vad föräldrarna finns. Är de närvarande eller är de upptagna med att sexsurfa på nätet?

Blek politiker kliver av. Tack.

bondesson

Folkpartiet i Värmdö har nu presenterat sina lokala toppkandidater till nästa val. Men på listan saknas kommunalrådet Peter Bondesson, 62.

Vem saknar honom? Politiker som saknas brukar man också kunna tillskriva förändringar, reformer och utvecklingar som bidragit till kommunens utveckling. Vad har Peter Bondesson åstadkommit?

Det jag kommer ihåg bäst var hans tillfälliga inhopp som ”skådespelare” i en reklamfilm för glasögonbågar. Jag har få gånger ens kunnat höra vad han har sagt i debatterna, och de få gånger jag har gjort det — har jag inte förstått vad han har sagt.

– Jag har i provvalet fått ett klart stöd från medlemmarna men väljer trots det att inte ställa upp i kommunen inför nästa val. Jag har tidigare haft funderingar på att eventuellt trappa ner efter denna mandatperiod. Nu tar jag tillfället i akt och släpper fram nya personer inför 2010 års val, säger Peter Bondesson i ett pressmeddelande. Och det är hela sanningen bakom avhoppet, säger Bondesson:
– Jag lämnar inga andra uppgifter än det.

Det är den där sista repliken som får mig att undra vad det verkliga skälet är

Men å andra sidan vad Värmdö desperat behöver är nya och kompetenta politiker, istället för den vilsna skara vi idag har i den sittande alliansen.

Kompetenta och engagerade. Politiker som innan de t.ex lägger ned den enda ungdomsgården för tvångförflyttning, tittar på konsekvenserna. Idag är ungdomsgården ”Ettan” riven, och marken (när jag morgonpromenerade förbi där i morse) har blivit infartsparkering och P-plats för det närliggande brf-husprojektet.

Det går inga politiker till historien för. Sådana dumskallar vill man istället helst glömma.

Man kan rodna för mindre…

affar

För Alexander finns det inget som heter omöjligt, det är bara att pröva och i berättelserna om Alexander går det över all förväntan!

Alexander är huvudpersonen i mina två nya barnböcker: ”Alexander och världens affär” och ”Alexander och världens ballong”. Och om det går över all förväntan för Alexander, så kan jag nästan säga samma sak om mig själv.

Igår gick tre nya berättelser om Alexander till förlaget

En av dem kommer ut under nästa år som nummer tre i serien om Alexander. (Samtidigt har Finland bestämt sig för att ge ut de två första nästa år.)

Idag fick jag med mailen Bibliotekstjänst recensioner av mina böcker

Fyra recensenter har läst och bedömt böckerna. Och jag kan bara sträcka stolt på mig:

”Alexander och världens affär”

Alexander vaknar en varm sommarmorgon och får en strålande idé. Han ska sälja saft till alla varma, törstiga människor som passerar hans trädgård. Han bygger en saftbar och börjar sälja kall saft, som snabbt får strykande åtgång. Redan nästa dag har affärerna vuxit, så att pappa måste ta ledigt från jobbet och hjälpa Alexander. Dag för dag sväller verksamheten tills Alexander en dag får nog och börjar längta efter semester och svalka. Berättelsen får liv genom de enkla och fina akvarellbilderna, som samspelar med texten. Det är lätt att känna sympati för den företagsamme Alexander, som lyckas med allt han tar sig för. Någon riktig knorr på historien blir det ändå inte. Det fattas det där lilla extra, som får både barnet och den vuxne att vilja läsa boken en gång till. / Lena Salö

En sommarmorgon får Alexander en strålande idé. Han bestämmer sig för att sälja saft till förbipasserande som behöver något att svalka sig med i värmen. Det går riktigt bra med försäljningen. Alexander får ta hjälp av både mamma och pappa. Men är det verkligen roligt när man måste jobba jämt? Texten har bra flyt och är lätt att läsa högt. Det som texten inte berättar visas i de uttrycksfulla bilderna i akvarell. Bildernas färgglada charm uppväger att det egentligen är en rätt så enkel historia. Och trots sin enkelhet har den ett viktigt budskap: Den som är liten kan klara av en hel del. När höstvindarna viner och man längtar till sommaren är detta den rätta boken att plocka fram. / Solveig Lidén

ballong

”Alexander och världens ballong”

Alexander är en sympatisk liten kille. Han har inga stora åthävor utan är en helt vanlig pojke berikad med ett barns glada fantasi. Föräldrarna ger också ett sympatiskt intryck, de är i bakgrunden men syns harmoniska. Det är en mycket lugn historia, trevlig men även lite intetsägande. Den har en härlig knorr på slutet. Bilderna illustrerar det texten säger. Illustrationerna är i akvarell. De är naivistiskt förenklade och naturen kantrar mot det livlösa. Positivt är att uppslagens uppbyggnad varieras fantasifullt. Detta är andra boken om Alexander, den första heter Alexander och världens affär (2009) och nästa år kommer den tredje bilderboken. Författaren är lite av en mångkultursysslare som nu också skriver barnböcker. Illustratören Cecilia Johansson har förutom böckerna om Alexander även illustrerat Marsvinssommar (2009). / Brita Elmers

När Alexander får en påse ballonger istället för lördagsgodis, leder det till att han utforskar allt man kan göra med ballonger; olika roliga ljud, fylla dem med vatten eller bara släppa iväg dem utan att knyta dem! Om en av ballongerna dessutom är magisk och blir enormt stor, så stor att den flyger iväg med Alexander, ja då är det den bästa present man någonsin fått. Alexander har ett nyktert och lite lillgammalt sätt att kommentera det han flyger förbi, vilket gör de som han passerar lite förundrade; kan små pojkar verkligen flyga? I denna berättelse blandas fantasi och verklighet samman till en skön mix, ackompanjerat av en stor samling härligt färgglada akvareller. Bilderna ger berättelsen en extra dimension och bidrar till att ge boken en känsla av att han verkligen flyger. Perspektiven i bilderna är väl valda. En klassisk bilderbok, men modern touch, som gjord för högläsning. / Camilla Appelgren

Kan man vara annat än stolt?

I sammanhanget måste jag ge bort minst hälften av alla snälla ord till min underbara illustratör Cecilia Johansson. Vacker som en dag, varm som ett bultande hjärta och begåvad som få.

Klicka på den här länken och se mer av hennes unika talang: Cilla

Att gå är underskattat

walking

Jag går

Inte bara mellan lattemaskinen och platt-TV´n. Jag går ute, flera kilometer varje dag. Inte för att jag måste, utan för att jag vill.

Det kostar ingenting, mer än lite vilja.

Den där lilla viljan som du måste ha för att inte ligga kvar i sängen på morgonen, utan kliva upp ur sängen och dra på dig ”the walking outfit”. (Som oftast av bekvämlighet består av kläderna jag hade kvällen innan.) När jag väl kommit utanför tomten infinner sig välbefinnandet. Och trots att hösten gör mornarna kallare så blir välbefinnandet större dag för dag.

Tack Molly!

Det började när jag blev hundvakt till Molly — en alldeles fantastiskt trevlig, ung Golden Retriever-dam. Är man hundvakt måste man gå ut och gå. Sena kan man välja om det får räcka med en snabb kissvandring runt kvarteret, eller om man tar tillfället i akt och upptäcker att fyra kilometer är en alldeles precis lagom sträcka.

När Molly flyttat hem igen, fanns det ingen återvändo. Behovet var skapat, och nu fick jag istället hustrun med mig de flesta mornar.

Efter en vecka infinner sig euforin

Man upptäcker hur mycket lättare promenaden i rask takt blir. Hur jämnare tempot blir. Och sträckan har en förmåga att bli längre. Ibland två gånger om dan. Viljan är nu ett behov.

Det kostar inget

Inga gymkort, inga generande ombyten i omklädningsrum, inget jämförande med andra som inte bara går, utan bygger, lyfter och svettas. Jag tror knappast att jag får några magrutor eller så, det är jag för gammal för. Men däremot kanske magen slipper se ut som en semla. Om inte annat, försvinner i bästa fall både locket och vispgrädden.

Du upptäcker och ser saker

Du tänker. Du reflekterar. Och du hittar prylar. En snygg penna, en sliten leksak — eller som igår en fallfrukt i form av en citron. Hur hade den hamnat där? Det är så de mest underbara ämnen till berättelser kan födas i huvudet, på väg mellan promenaden och tangentbordet hemma.

molly

Idag var Molly på besök igen, och vi hann med två promenader i raskt tempo. En i hällande regn. Och då infinner sig helt plötsligt barndomens minnen igen.

Lycka är att plaska i en vattenpöl.