Det blir ingen folkomröstning kring skrapan i Gustavsbergs Hamn
Och väl är väl det. En fantastisk vision av en egensinnig entreprenör och industrialist, blev presenterad på ett sätt som varken visar respekt för ansvariga politiker eller den enskilde kommuninvånaren.
Efter trekvarts diskussion beslöt kommunstyrelsen igår att inte genomföra någon folkomröstning kring möjligheten för fastighetsägaren Dag Landvik att i hamnen att bygga Sveriges högsta byggnad (pinnen i hamnen).
Många uttryckta i diskussionen ambitionen och viljan att skapa olika sorters dialog med medborgarna kring projektet ”Hela Gustavsberg” och också kring frågan om Skyskrapan med hotell, roterande restaurang på toppen etc,
Igår behandlades också frågan om förhandsbesked på bygglovet
Det avslogs av en enig nämnd med hänvisning till att bygglovet inte överensstämmer med detaljplanen. Den anger max fyra våningar. Ibland kan mindre avvikelser accepteras men, som en av de deltagande poliitkerna uttryckte det; ”inte ens den mest flexibla ordvrängare kan väl anse att en avvikelse på sisådär en 66 våningar är av mindre karaktär”.
Därmed tror jag att vi kan stryka visionen och byggnaden ur ”Gustavsbergs möjliga, framtida historia”
Initiativet att skapa dialog med medborgarna, pressen och politiker ligger naturligtvis i ett sånt här projekt enbart hos upphovsmannen. Man vinner inte brudens hand utan att göra henne förälskad.
Det går inte att förföra utan att ge alla en möjlighet att få uppleva visionen som du som upphovsman upplever och vill se den.
Därför kräver ett projekt av det här slaget och storleken (som dessutom enbart i sin storlek kan göra en kommun ovan att hantera frågor av denna dignitet byxis) en omsorgsfull och varsamt hanterad införsäljningsperiod.
Varför behövs skyskrapan? Vad kommer det att innebära att den byggs? Hur kommer den att påverka oss alla i kommunen? Och hur skulle den kunna upplevas på plats?
Hur säljer man in en sådan vågad vision?
Man gör inte det genom att ta en av mina panoramabilder (jag har under de fem år, som jag var verksam som utvecklingsansvarig inom hamnen, på eget initiativ plåtat de flesta av bilderna där) och lägga ihop det med en kall och stel 3D-animation utan egen idé och arkitektoniskt uttryck.
Istället ger man en duktig och namnkunnig arkitekt i uppdrag att skissa visionen, helhetsbilder, bilder i miljön, detaljbilder etc och använder det i sitt lobbyarbete. Med en namnkunnig arkitekt vid sin sida ökar trovärdigheten, intresset och förutsättningarna till att starta en dialog på rikstidningarnas kultursidor — och helt plötsligt föds diskussionen på rätt nivå.
Därefter ser man till att få med sig sympatisörer och ambassadörer. Det handlar om allt från modiga stadsplanerare och framtidsspanare till lokala politiker som vill profilera sig i frågan till kompetenta och trovärdiga inom förvaltningens kulturnämnd, plan- och miljökontor etc.
Hela tiden hålla grytan kokande
Det räcker inte med ett taffligt bildkollage, en kontorstryckt folder och pressuttalanden lokalt med ett förtäckt hot: ”Blir det inte så här, så kommer jag nog att leka på en annan gård…”
Avståndet ökar till alla de som du måste ha med dig på resan
Politikerna bör också ta sitt ansvar för ett ställningstagande, istället för dagens politiska velighet
Sedan kan man å andra sida tycka att kommunen på grund av politisk valhänthet och rädsla för utomstående starka entreprenörer inte tydligt velat positionera sig i frågan. Det ger ett starkt underbetyg till kommunen.
Förhäxat har man koncentrerat sig på att försöka få ordning på ett redan misslyckat ”Domus-centrum” kring Runda Huset, istället för att se de fantastiska möjligheterna både i hamnen och Porslinsfabriksområdet som förgäves väntat på ett planarbete.
Ett meningsfullt och visionärt uppdrag med stor betydelse för kommunen, som ansvariga som t.ex Peter Frej nu försöker att bemöta med uttalanden som i klartext uppfattas som: ”Det har vi visst…”, ”Kritiken är orättvis…” och ”Vi har annat att göra”.
Det tackar vi för
Nu har en politisk styrgrupp för detaljplanerna för centrala Gustavsberg precis tillsatts (det handlar både om centrum- och fabriksområdet). Det är viktigt och det är efterlängtat. Vi ser med spänning fram emot att få följa deras arbete.
Men jag är övertygad om att en skyskrapa i hamnen inte längre kommer att finnas med på agendan. Bruden blev aldrig förälskad. Och frågan är om den uppvaktande tilltänkta brudgummen nu kommer att dra sig ur sitt engagemang.
