Taggarkiv för 'kärlek'

Sida 2 av 2

Kan man skriva en bok en en begravningsentrepenör?

begravning_omslag.jpgSjälvklart. Bara man inte tar det gravallvarligt

För ett antal år sedan arbetade jag som kommunikationskonsult till en av våra branschorganisationer , vars medlemmar var just begravningsentreprenörer.

Jag skulle ”hjälpa dem att borsta bort mjällen från deras svarta kostymaxlar”.

Under den tiden träffade jag många duktiga och trevliga människor. För en del var arbetet som vilket arbete som helt. För andra var det ett arvegods och mer av ett kall. Men jag träffade också en del fullständiga galenpannor och osannolika människor.

Ur dessa möten, erfarenheter och inblickar formade det sig en historia i mitt huvud. Den spelades upp då och då som någon slags TV-serie i huvudet med en begravningsentreprenör i huvudrollen med försvenskade drag av John Cleese.

För ett par månader sedan drogs fingrarna till datorns tangentbord och historien växte fram framför mig på bildskärmen. Två osannolika veckor i begravningsentreprenör Folke Bloms liv.

Vill du kika in i dessa? Klicka på länken: Begravningsentreprenören

(Nu kan det låta som om jag bara skriver för nöjets och passionens skull. Icke, sa Nicke. Idag skall jag sätta samman en presentation över hur man ger fastigheter, områden och sociala mötesplatser en själ och rätt innehåll. Och på måndag skall jag presentera detta för ett av våra större fastighetsbolag. Dessutom skall jag läsa in ett material kring ett projekt som har med ljudupplevelser att göra. Mer om detta kommer.)

Vad vore livet utan a, b, c och alla andra kompisar?

Att skriva är en av livets viktigaste ventiler

Ibland skriver du för att du vill berätta någonting, dela med dig till andra eller lära ut. Men ibland måste du bara skriva för att det pockar på. En berättelse vill födas. En början på något som du kanske inte kan se slutet på.

Är du intresserad av att se vad jag ägnar alfabetets bokstäver och min fantasi åt just nu, kan du gå in och läsa (och gärna kommentera vad du tycker) på länkarna nedan. Den första går till det kvinnoöde som tar upp viktiga existentiella frågor, de andra går till tre sagor som just mognat klart.

Två andra barnböcker ligger just nu på det förlag som jag skrev förlagsavtal med i julas, omslagen är snart klara, de illustreras av en av de bästa barnboksillustratörerna jag träffat på, de kommer att lanseras på barnboksmässan i Bologna i vår — och kommer sedan ut i den svenska bokhandeln i augusti.

Men de skall jag berätta mer om lite senare. Just nu får ni här och idag en möjlighet att läsa och tycka till om de berättelser som än så länge ens ej har nått fram till något förlag:

ingenkvinnan_blogg2.jpg  forbjudn_omslag.jpg  nasan_omslag.jpg  frasse_omslag.jpg

Ingenkvinnan

Flickan som samlade på förbjudna ord

Bosses stora näsa

Kan en hund verkligen heta Frasse?

Ingenkvinnan

ingenkvinnan_blogg.jpgEftersom hon bara mindes då, men levde nu, tillhörde hon egentligen varken eller

Hon kunde inte tillhöra det förflutna, för det förflutna var just förflutet. Och hon tillhörde inte nu, för hon hade glömt hur det var att leva i nuet.

Hon tillhörde egentligen ingenting.

Hon var Ingenkvinnan.

Hon förlorade åtta år av sitt liv. När hon vaknade upp efter det att en åder brustit i hennes hjärna var hon trettio år gammal, men hon mindes bara de tjugotvå första.

Skulle hon kunna älska den man hon gift sig med och vilken hon fött två barn tillsammans med, fast han idag bara var en man som vilken som helst?

Skulle hon kunna älska de två barn hon fött, men som idag var totala främlingar för henne?

(Läs mina första 14 kapitel på www.kapitel1.se — Piratförlagets community för författare och bokälskare. Där publicerar du ditt manus och skapar en bok på nätet. Läsarna får sedan säga vad de tycker.)

Uppkopplad, frånkopplad …eller bortkopplad?

moln.jpg

Lever du i nuet, eller för i morgon? Eller för nästa dag?

För många är ”att leva i nuet”, att leva på gränsen till något som kan betraktas som oansvarigt. Att inte se framåt, att inte ta ansvar för framtiden och kanske vara lite aningslös.

Men att ”leva i nuet” handlar i sin bästa tolkning om att ta vara på de viktiga stunderna. Vilka är då de viktiga stunderna? De kanske viktigaste? Det finns onekligen de självklara viktiga stunderna. Stunderna med barnen. Stunderna med den du älskar. Men hur har det du med stunderna med dig själv? De små, men också viktiga.

De som bara dyker upp, utan att du förväntat dig dem?

Du vaknar, mobilen är redan uppkopplad och det första du gör är kanske att se om du missat något samtal – eller fått något SMS. När kaffet har blandat sig med mjölken i koppen, väcker du bildskärmen till liv för att snabbt kolla mailen. Är det någon som förväntar sig ett snabbt svar?

Vid morgonmackan bläddras morgontidningen igenom

Du diagonalläser snabbt, för att få tid att fördjupa dig i kulturdelen som ligger din närmast om hjärtat. Andra familjemedlemmar föredrar radions morgonprogram, som blandar upp ljuden från en prasslande tidning. När du sätter dig i bilen, sätter du också fast Iphonen för att under resan till mötet snabbt kunna svara i telefon men också vara on line med mailen.

Stressad?

Inte ett dugg. Att vara uppkopplad och ständigt närvarande gör mig trygg. Jag finns, jag är nåbar, jag tillhör ett nätverk, jag är önskvärd. Men, bara om jag också har kraften att koppla bort.

Att helt plötsligt inte vara uppkopplad, inte svara i mobilen, inte replikera ett mail inom en kvart. Utan att fånga ”nuet”. Och låta allting annat hamna i en tillfällig kuvös. Det är de stunderna som ibland är de mest värdefulla. De viktigaste att värna om.

slow.jpg

Att slå om från fast forward till slow

Får jag ge några exempel. Stunderna inne i Press Stop när du fullständigt frossar bland alla nya tidningar. Tillfället i Pocket shop, där du upptäcker hur många nya böcker som du vill läsa.

Då himlen blir blå, blåsten lägger sig och en stund med en espresso och den nya boken i fickan landar precis som du åker förbi ditt favoritfik.

Eller lunchen med den värdefulla vännen som skulle få bli en timme, men som vart tre timmar. Med en avslagen mobil och en ouppkopplad Macbook fanns det så mycket viktigare att prata om. Just då. I nuet.

Kanske infallet att gå in i det nya hotellets lobby och bara sjunka ned i skinnsoffan och iakta alla människor. Vilka är de? Vart är de på väg? Och vad gör de här?

Omvägen i stan från kundmötet till P-garaget som fick gå igenom tre butiker med rea och en utförsäljning av CD-skivor. Eller vägvalet från stan till hemmet, som i vanliga fall fick ta 20 minuter på motorvägen,men som just då fick ta över en timma längs små grusvägar med taket nedfällt och Steely Dan i bilstereon.

Kanske den sista halvtimmen innan du skulle i säng för att vara pigg till morgondagens möte, som fick bli en timme bara för att du ville se färdigt Discoverys program om amerikanska motorcykelbyggare.

Leva i nuet. Ibland ett viktigt ”nu”, ibland bara en bagatell.

modesty.jpgIdag är vi många som är ständigt uppkopplade och närvarande

I rädsla för att annars bli frånkopplade.

Då är det viktigt att ibland trots allt våga vara bortkopplade. Och att du väljer själv när du vill vara det.

För en stund sedan kopplade jag bort mig själv för att läsa det senaste numret av Agent X9, tidningen med den legendariska hjältinnan Modesty Blaise. Hon som duschar naken i varje nummer.

Jag prenumererar fortfarade på Agent X9.

Nu är jag uppkopplad igen. Och just nu handlar denna uppkoppling faktiskt om att leva i nuet. För att skriva denna reflektion.

Det handlar egentligen bara om att du själv ska kunna välja. På och av. På och av. Slow

Jag är rik, jag fick böcker i juklapp

Inte så konstigt, i ärlighetens namn, de stod överst på min önskelista

Bakom min arbetsplats har jag en gigantisk bokhylla. Specialbyggd för den ateljé som är min arbetsplats. Svetsad i fartygsstål och med hyllor anpassade för både stora böcker och fotoalbum som pocketböcker och CDR/DVD-skivor.

Min bokhylla är mitt kassavalv. Där samlas alla mina viktiga uppdrag i form av underlag och dokumentationer. Men där samlas också mina olästa böcker. Min rikedom. De som står närmast på tur samlas i små högar på den stege på hjul, som hjälper mig att nå bokhyllans övre plan.

gandhi.jpgSex nya julklappsböcker ligger nu överst på en av högarna

Störst i format och i ambition ligger boken med namnet ”Odödliga tal i världshistorien”.

I boken återges tal som är historiens kanske allra viktigaste. Tal som hållits av allt från Abraham Lincoln, Elisabeth I och Mahatma Gandhi till Stalin, John F. Kennedy och Nelson Mandela.

Varje tal får en plattform som består av talarens biografi samt en beskrivning av sammanhanget där talet hölls.

En tankeställare över hur starka personligheter och karismatiska talare har kunnat påverka världen och vår utveckling.

Njutningsfull kunskap och inspiration.

de_valvilliga.jpgAtt försöka förstå

Nästa bok i högen heter ”De välvilliga” och är skriven av den gamla SS-officern Max Aue som ser tillbaka på krigsåren i Hitlers armé.

I neutral och redogörande ton berättar han sin historia. Förmår man att läsa denna text — utan tecken på ånger eller självförberåelse?

Ökar min egen förståelse, eller förstärks min avsky?

ansvar.jpgDet var inte mitt fel

Eller, ”Om konsten att ta ansvar” är titeln på bok nummer tre. Det är en bok där Ann Heberlin, teologie doktor och forskare i etik, tar avstamp i aktuella händelser och vardagliga exempel för att uppmuntra oss att börja tänka och ta ställning. Att inte alltid ha någon eller något annat att skylla på.

Jag blir ofta beskylld för att alltid vara tvärsäker i mina uppfattningar och snabba att ta ställning till allt från barnuppfostran till politik.

Ska bli spännande att ta del av Ann Heberlins åsikter om skyldigheter och ansvar.

dodergok.jpgEfter ”Smuts” kommer ”Dödergök”

Smuts är en spänningsroman, skriven av Katarina Wennstam, ett starkt familjedrama som landar mitt i debatten om sexköp och trafficking. Det är en skarp skildring av en värld där mäns rätt till kvinnors kroppar står över allt annat och där domstolarna väljer att titta åt ett annat håll. En av årets starka läseupplevelser.

Under granen i år låg Katarina Wennstams nya roman ”Dödergök” – en fristående fortsättning på”Smuts”.

Katarina har tidigare varit verksam som kriminalreporter på SVT.

Någon gång skall jag

Fortfarande hoppas jag att mitt liv skall rymma ett tillfälle att själv skriva en kriminalroman. En välskriven sådan kan rymma så mycket. För det första naturligtvis spännande läsning. En intrig som hela tiden driver framåt, och tar läsaren i handen mot nästa upplevelse. Men den fångar också ofta läsaren till ställningstagande om rätt och fel.

simon.jpgUnder granen i år låg Simon Kernicks korthuggna och oavbrutet spännande kriminalroman ”Handel med döden” om en snut i London som extraknäcker som — betald yrkesmördare.

Hur kommer ditt förhållande som läsare att bli till en huvudperson som löser ett svårt fall, samtidigt som du bär vetskapen om att han trots allt också är en mördare?

Jag har en svaghet för den här typen av kriminalromaner. Lite Chandler, lite McBain, lite James Ellroy.

Lysande kritik har den också fått från recensenter som jag respekterar.

maffia.jpgGäst hos verkligheten

Nej, jag fick inte Pär Lagerkvists klassiska roman.

Jag fick i det sista bokpaketet Lasse Wierup och Matti Larssons bok ”Svensk maffia” – en kartläggning av de kriminella gängen.

Kriminaliteten i Sverige har förändrats. Utpressning, beskydd, tystade vittnen mm blir allt vanligare.

Välkommen ut till verkligheten.

Feelgood med smak av Koskenkorva och sockerdricka

Så beskrivs DVD-filmen ”Järnets Änglar”, som låg i ett av paketen och som jag skall titta på, kanske i kväll. En berättelse med musik och bandet Black Island Sisters av regissören och manusförfattaren Agneta Fagerström-Olsson — som skildrar kvinnors syn på livet, kärleken och drömmarna. Bra svensk film.

kenya_west.jpgFick du något mer då?

Den 27 mats skall jag gå och lyssna på Veronica Maggio på Circus. En av alla nya begåvade svenska sångartister. Och i skivspelaren snurrar Kanye West nya skiva ”808s & Heartbreak”.

Har ni möjlighet, lyssna på det första spåret ”Say you will” — och njut.

PS: Som klockälskare fick jag en fin klocka av kvinnan jag älskar, kläder av mina barn och lite till. Julen var med andra ord god ;-)

Anm: Omslagsbilderna är lånade från den eminenta bokhandeln på nätet www.bokus.com

Har du ett varmt hjärta?

heart.jpgDå är risken att det kommer att smälta, flera gånger om innan julafton är inne

För vid få tillfällen under året får man så många mail med fabler, skrönor och medmänskliga vädjanden som innan jul.

Vissa kan man avfärda, andra kan man le åt, en del blir man förbannad över — och andra, trots att man hatar sig själv för det, får man en tankeställare av och till och med tårar i ögonen.

Ännu en skröna, med syfte att locka fram dina tårar och ditt dåliga samvete

Den här handlar om en mamma som för en tid sedan skällde på sin lilla 6-åriga dotter för att hon slösade på en rulle med dyrt guldfärgat omslagspapper, som mamman hade tänkt att ha till de viktigast julklapparna.

Pengar var det ont om i familjen och hon blev ännu mer upprörd när hon såg att dottern ”bara” använde pappret att dekorera en gammal slten ask som hon placerade under julgranen.

Dramaturgi, steg 2: konflikten

Hursomhelst,  den lilla flickan gav presentasken till sin mamma nästa morgon och sa: Det här paketet är till dig, Mamma!

Mamman blev generad för hennes tidigare ilska mot flickan, men ilskan blossade upp igen när hon öppnade presentasken och såg att det var tomt i paketet. 


Hon sa till sin dotter: ”Men lilla vän, vet du inte att när du ger bort en present är det meningen att det skall vara någonting i paketet?”  


sad.jpg

Dottern fick tårar i sina små ögon och sa: ”Men, Mamma, det är inte tomt. Jag blåste mina kyssar i paketet tills det blev alldeles fullt…” 







Mamman blev förkrossad

Hon föll på knä och slog ångerfull armarna om sin dotter och bad henne om förlåtelse för sin dumma, obetänksamma ilska.

En  kort tid senare tog en olycka dotterns liv, och det sägs att mamman behöll den gyllene asken bredvid sin säng för resten av hennes liv. 


När hon helst kände sig nere eller mötte svårigheter öppnade hon asken och tog upp en inbillad kyss ur paketet och mindes kärleken från barnet som hade lagt kyssarna däri.

Sens moral

En  verkligt underbar gåva till oss i jul är en ask full med ovillkorlig  kärlek och kyssar från våra barn, familjen eller vännerna. Det finns inget mer värdefullare än detta. Omtanken.

Har du läst denna berättelse så har du nu två val:




1.  Sänd detta vidare till dina vänner 




2.  Radera berättelsen och agera som om detta inte berörde ditt  hjärta

Tänk på att vänner är som änglar som lyfter upp oss på våra fötter, när våra vingar har problem  med att komma ihåg hur man gör när man flyger. 





Om du får detta tillbaka mer än en gång, så vet du att det finns vänner som tänker också på dig. (…hur är det nu med tårarna i ögonen?)

Ridå

Frågan är nu: raderar du malet och skickar det till papperskorgen, eller skickar du det generat vidare? Kanaske inte till vem som helst, utan bara till de som du tror kan bli berörda. (Och som inte kommer att tycka att du är en känslomässig fjant.)

empty.jpgTårar i ögonen kan man lätt få i juletid

Kanske av allergi för granen eller hyacinterna. Och inte minst när man tittar på bankkontots saldo efter jul. För det är en av de dyraste helger vi kan uppleva.

Med allt från inköp av döda träd, konstgjorda ljus och onödiga presenter.

Men det finns också utrymme för de nära stunderna

Tillfällena att vara tillsammans. Alla talar om julklappshysterin, men den rymmer också givandets lycka. Vi kanske behöver ett samlat tillfälle att mötas, att umgås och att visa uppskattningen av varandra.

cat.jpg

Det må vara ett fattigdomsbevis att detta inte kan ske mer spontant. Året runt. Men så är det ju alltid. Examen blir den centrala punkten för skolgångens genomförande. Födelsedagen, blir beviset för att du växer. mognar och bli vuxen. Giftermålet blir förseglandet av en förälskelse som vuxit till djup gemenskap. Osv.

Julen rymmer tillfällen att ta vara på varandra

Vem skall du ge en ask full med kyssar i år?