Snacka om att bränna upp ett varumärke på tre dagar
Vad vd´n Lars G Josefsson åstadkommit under sitt snart tioåriga ledarskap är en ett företag med tydligt börskomplex. Men man är faktiskt ett statligt företag. Tro det eller ej. Ett statligt företag som med en rad gigantiska affärer signalerat att man prioriterar tillväxt. Man har hamnt i miljöbråk — inte minst genom satsningen på kolkraftverk i Tyskland och Polen.Hur man än försvara sin strategi, så har man genom sättet man hanterat frågan på tre dagar fått varumärktes värde att halveras. Minst.
Lyxputtar
Som alla sgtorföretag så har ersättningsnivåer och lyxkontor varit på tapeten. VD´n hade förra året 12 miljoner i lön plus å miljoner i pensionsförmåner. En löneökning med ca 40% från året innan. Undrar på att det finns folk som blir uppretade. Och huvudkontoret skall naturligtvis ligga vid Stureplan. Dyrt och fint, ska det vara. Manligt och framgångsrikt. Lars G tillhör ju den stora direktörsklubbem av mulliga, mäktiga män.
Vi säljer svenskarnas elnät och investerar i brittisk kärnkraft. Vilket genidrag
Att dessutom hålla diskussionerna om detta internt. Att inte före en dialog med regeringen Och att dessutom avslöjas med brallorna nere och rumporna bara. Kommentarerna från pressad vd, vice vd och en blek kommunikationsdirektör uppvisar alla exempel på tre saker:
1. En självgod företagsledning med en självbild som är långt ifrån verkligheten
2. En bristande insikt i vad varumärkesbyggande handlar om — och är värt
3. En företagsledning som säkert aldrig förstått vad mediaträning handlar om
Sammantaget, som vanligt en svensk företagsledning som lever i sin egen lilla värld med komplex och sträva efter att visa vad man kan i det internationella perspektivet.
Det är vårt företag
Staten är vårt redskap, regeringen är follvald och de är satta att förvalta våra gemensamma tillgångar. Vattenfall springer i gigantisk otakt med sina ägare. Och ägarna har inte förmått att hålla ett stramt och kontrollerande koppel, utan är lika förvånade de. Även om Maud Olofsson bekräftar att Vattenfall förberett en försäljning av sitt kraftnät — liksom att hon stoppat planerna.
Här uppstår det förtroendebrister från hela svenska folket mot i först hand Vattenfall, men också mot regeringen. Vad är sanningen? Och är det kärnkraft vi skall satsa på?
Vi sitter i händerna på en kraftindustri som bara drivs av snikna tillväxtplaner
Inte av att långsiktigt skapa mer uthålliga och vettiga energilösningar för framtiden. En industri som tjänar en oherrans massa pengar, och som konsekvent så länge fulelen blir billigare att tillverka vägrar att invetsera in nya, förnyelsebara och naturvänliga energilösningar.
Jag har personligen följt ett antal energiprojekt som hamnat i väntläge pga att världsmarknadsläget gjort det mer intressant att fortsätta med kolkraft och kärnkraft. Just nu. Innovativa projekt som skapat energi med en unik potential. Men projekt som kräver investeringskapital, stöd från kraftindustrin och långsiktighet.
Här pekar Lars G Josefsson så långt hans knubbiga näsa räcker:
”Jag har levererat jättevinster, nu vill jag göra ännu större jättevinster och kanske få 40% höjning av mina personliga förmåner nästa år och nästa år…”
Då kan man ju fråga Maud & Co:
Är det bara jättevinster som är statens fokus med Vattenfall. Eller handlar det inte också om att kunna visa vägen för framtiden. En uthållig framtid?
Money talks, igen. Förvånad?