Taggarkiv för 'Slussen'

Vad vill vi att Slussen ska vara i framtiden?

´old.jpg

Slussen borde egentligen kunna byta namn till passagen

Här passerar nämligen sedan länge hundratusentals människor varje dag. Från buss till buss, från buss till tunnelbana, från söder till city. Och de passerar gåendes, med cykel, i bil, i buss eller via tunnelbana. I decennier har man talat om Slussen som den geniala klöverbladskonstruktionen. Som ett kulturellt och arkitektoniskt mästerverk som vi inte får förändra.

ritas_eyes.jpg

Hur kan man tro att en arkitektpristävling är lösningen på hur man skall skapa en mötesplats?

Samtidigt har nya fraktioner pratat om behovet av förnyelse, det nedslitna och arkitektpristävlingar har avlöst varandra med de ena mer underliga förslaget än det andra.

Slussen har i första hand en praktisk funktion, att förena den dramatiska topografin mellan det högt liggande söder och Skeppsbron och Gamla Stans havsnivå. Att vara två mötande händer mellan två olika stadsdelar. Men också att förena två olika vattennivåer från unika Mälaren till den ännu mer unika skärgården. En skyline som gör Stockholm till en unik världsstad.

Slussen har också strikt praktiska funktioner att ta hand om transfererande resenärer, inte minst från expanderande Nacka och Värmdö. Valet att vitalisera och renovera Slussen har handlat om tre alternativ: Rusta upp, bygga en mer eller mindre exakt kopia eller skapa en helt ny lösning. 2004 vann Nyréns en tävling om platsens framtid, något som sedan lett till en bearbetningstävling för att ytterliga vässa förslagets exteriör.

473753_69111340.jpg

Den stora frågan tycker jag är vad Slussen skall vara.

En bevarad unik trafiklösning med legendarisk och USA-inspirerad klöverblads arkitektur,  en i första hand fungerande passage och transferpunkt – eller en mötesplats som tar fram det unika i läget.

Jag är övertygad om att vi måste förena begreppen passage och mötesplats.

Trafikytorna måste anpassas till dagens förhållanden, allt annat kräver för stora förändringar i stadens logistik. Men därutöver skulle jag vilja bli av med alla mörka prång, pisshörnor, otrygga och vindlande mörka gångar, slitna kommersiella utrymmen med tvivelaktiga verksamheter, bingolokaler mm.

panorama-mot-stockholm-city.jpg

Ta vara på ljus, sol, vind och vatten

Skapa möjligheter till nya både kommersiella och ickekommersiella verksamheter som gör Slussen till en levande mötesplats. En plats att ta med sig upplevelser och berättelser ifrån. Men undvik för guds skull alla plastifierade och syntetiska centrum och gallerikomplex. Skapa levande stadsrum som anknyter till själen i området och bildar en självklar länk mellan Söder och Gamla Stan, Mälaren och Skärgården.

En plats för oss som bor här och för alla turister

Någonting som inte borde vara svårt att förena. Inventera vilka typer av verksamheter som naturligt skulle kunna gör Slussen till en plats dit man tar sig till, istället för att bara ta sig från. En plats med kultur, berättelser, upplevelser likväl som service, caféer och mat. Vilken annan plats skulle kunna vara lämplig att berätta delar av Stockholms historia, stadens tillväxt, Vikingar, vattenvägar etc. Vilken annan plats skulle vara mer lämplig att ta vara på stadens ljus? Vilken annan plats skulle kunna vara en arena för framtidens historia i form av entreprenörskap, innovationer, grön utveckling och en uthållig framtid.

Fick jag ansvaret för Slussens utveckling skulle jag inte låta det ligga i arkitekternas händer

Jag skulle skapa en projektgrupp som skulle innehålla representanter från vårt historiska Stockholm, Stockholms kulturliv, Stockholm Visitors Board, Stockholm Business Alliance, besöks- och mötesindustrin, kompetenta framtidsspanare och modiga visionärer. Och ur detta skapa en meny för möjligt innehåll som fokuserar och tar tillvara på innehållsidéer som har sin grund både i historien, nutiden och framtiden.

miljo_72hr.jpgTänk att låta en modern miljöarena med utställningar, aktiviteter och möten kunde ligga intill ett Vikingacentrum med access till Birka, eller hur ett innovationshus med den nya tidens entreprenörskap skulle kunna samsas med en ny teaterscen.

Eller hur ett barnkulturcentrum skulle kunna dra  nytta av närheten till den nya tidens öppna bibliotek osv.

Låt Slussen bli en levande mötesplats, där Slussens funktion att också vara en nödvändig passage bara bidrar till tempot och möjligheterna.

Vilken utmaning att få vara med om att utveckla detta

Istället för att bara gång på gång få läsa konventionella rapporter om olika namnkunniga arkitekters visioner sett från ett perspektiv där delarna bara består av kroppar i form av broar och statiska delar. Istället för levande mötesplatser. Ytor för möten, det som redan de gamla grekerna och romarna var så bra på. Platser att att iakta andra, platser att själv bli iaktagen.

the_movie.jpg

Tänk om någon hade klokheten att första börja med vad Slussen skall vara, vilket innehåll Slussen i så fall skulle kunna ha, vilka verksamheter som skulle passa där, vilka aktörer som skulle kunna få förtroendet att vara med om att utveckla mötesplatsen – och först därpå: hur kan man kombinera detta med kraven på effektiv trafiklösning och till sist – hur skulle detta kunna se ut.

Ni vet var jag finns.

En ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) är släppt

staden2.jpg

I den nya regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010, redovisas resultatet av program- och strategifasen där vision, mål och strategier för regionen har arbetats fram, liksom ett program för det planarbete som skall ta vid.

Den regionala utvecklingsplaneringen bedrivs i nära samarbete med regionens aktörer. Förslagen till vision mål och strategier för regionen samt program för planarbetet har tagits fram i en bred process. RUFS 2010 avslutas med en redovisning av resultat och slutsatser av processen.

Nu går arbetet med den nya regionala utvecklingsplanen in i den viktiga samrådsperioden

Samrådet är en formell remissperiod som ska fördjupa intresset kring de avgörande regionala framtidsfrågorna. Samrådet sträcker sig mellan den 13 juni – 28 november 2008.

Det är en viktig process, inte minst med tanke på de infrastrukturella frågorna. Och för oss som bor öster om huvudstaden, en synnerligen viktig process med tanke på vilka kommunikationsmedel som det skall satsas på inför framtiden.

Bussar, bilvägar, spårbunden trafik …eller?

a_skurubron.jpg

Vår lokala framtid

Som jag beskrivit i ett tidigare inlägg så handlar det till stor del om Nacka och Värmdös framtid både före näringsliv och företagare.

Skurubron är idag en getingmidja för alla oss som kommer utifrån Värmdö. Det finns fler, och värre framtida problem. Danvikstull (eller Danvikslösen) är kanske ett ännu större. Ett projekt som omfattar bilar, bussar, spårbunden trafik, en ny högbro, tunnlar mm — och som när det väl startar kommer att pågå med byggnationer i minst 5-7 år.

Och under samma tidsperiod diskuterar Stockholm om förtätning och byggnation på Stadsgården. Samtidigt som andra arbetsutskott i Stockholm sitter och diskuterar vad och hur man skall göra med ombyggnationen av Slussen.

cars.jpg Du kan vakna upp till en riktigt mardröm.

Skurubron byggs om och Danvikstull stänger av 70% av genomflödet av trafiken under 4-5 år.

Stadsgården blir byggarbetsplats och Slussen stängs av helt.

Nej, jag vill inte måla fan på väggen. Jag tycker bara att vi borde vakna upp och fundera över både konsekvenser och lösningar. Ur trafikflödessynvinkel och ur miljö- och uthållighetstänkande.

Hur vill vi ha det?

Läser man RUFS så förvånas man över att så mycket bygger på gamla utredningar och data. Vi har sett en sällan skådad utveckling när det gäller trafik och kommunikationsmedel under de senaste fem åren. Vi har fått nya bestämmelser och krav, baserade på allt mer allvarliga miljöbestämmelser och mål. Vi har fått trängselskatt. Priser på bränsle har ökat, med nya höjda pålagor. Miljöbilarna slår alla säljrekord. Boendes vilja att istället välja allmänna kommunikationsmedel ökar. Allmänhetens medvetande om vad vi måste göra för att skapa ett uthålligt samhälle ökar.

För att ta ett exempel på bristerna i RUFS:

Inte någonstans i RUFS finns båttrafik nämnt som ett alternativ. Samtidigt förtätar vi vår kustremsa inifrån Stadsgården och ut till Telegraf i Nacka- den sk Norra Kusten. Parallellt med detta etableras nya sjönära besöksmål som utvecklingen i Gustavsbergs hamn, Baby-Björns unika konsthall av världsklass vid Hålludden, Kvarnholmen blir en ny del av Stockholms skyline etc.

staden1.jpg

Tillfället finns här och nu

Med de gigantiska konsekvenserna i samband med ombyggnationen av Danvikstull (kallad Danvikslösen) borde det vara helt naturligt att se på möjligheterna av vattenburen trafik. Vattnet finns ju där, ingen mark behöver lösas in, inga gator måste anläggas som kräver asfaltering, projekttiden blir här och nu.

Återuppväck Sjöbussen!

Projektet Sjöbussen med kollektivtrafik på Stockholms vatten som var aktuellt för ett antal år sedan, men som kördes ned i papperstuggen i samband med vårt politiska regimbyte förtjänas att tas upp igen. Hela Sjöbusskonceptet var tänkt för den moderna storstadsmänniskan. Snabba och säkra tilläggningar. Snabba och enkla byten av passagerare. De flytande bryggorna är anpassade för skiftande vattennivåer och till stadens olika kajer.

sjobuss.jpg

En ”Sjöbuss” — inte tänkt för skärgårdstrafik, utan för trafik i den moderna storstaden

Ett trafiksystem med så liten miljöpåverkan som möjligt för att börja skapa det framtida uthålliga samhället. Som dessutom kommer att bidra med ytterligare positiva tillgångar för invånarna i de berörda områdena och för hela Stockholmsregionen. Om Sjöbussen sjösätts och trafiken kommer igång kommer Stockholm att vara först i världen med biogasdriven personbåtstrafik.

Stockholm kan få en ny turistattraktion.

Båt är billigare än buss och tunnelbana

Båt är en naturlig del av det uthålliga samhället. Bjuder på en trevligare färdupplevelse. Sjönära bebyggelse i form av både hotell, restauranger, näringsliv och bostäder etableras i allt högre takt. Vattnet som förbinder stadens öar och Stockholm med skärgården är dessutom en av våra största turistattraktioner.

Vem ser till att remissperioden ställer krav på att kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS?

Här kan ni ladda ned rapporten: http://www.rtk.sll.se/verksamhet/RUFS/index.htm