Tydligen en hel del
Efter en notis i Nacka Värmdö Posten en en artikel i Nyhetsbrevet ”Utsikter”, från Skepparholmens Konferens & Spa, så har maillådan varit full med nya mail. De kommer från enstaka sympatisörer, kommersiella aktörer såväl som från föreningar och myndigheter.
99% är odelat positiva
Men naturligtvis har jag fått några mail från kraxande olyckskorpar och förändringsobenägna. Och vad invänder de mot?
De påstår att en världsarvsstatus skulle innebära så stora krav och begränsningar på alla möjliga fri- och rättigheter som är fundamentala för det liv som skärgården erbjuder i dag och för skärgårdens utveckling i det moderna samhället, och att detta absolut inte är att sträva efter och dessutom omöjligt. Hm, tillåt mig att se på detta påstående med skepsis.
Visserligen betyder en världsarvs klassificering ibland skärpt lagstiftning och lagskydd vilket ofta väcker diskussioner och protester. Men det handlar också om att se motiven till denna skärpta lagstiftning.
Jag är överygad om att en världsarvklassning skulle givetvis vara otroligt betydelsefull för alla som bor i skärgården, såväl som för alla som lever på besöksnäringen i skärgården — men även i resten av Stockholmsområdet.
Jag har lite svårt att förstå varför Visby kan vara ett världsarv, men inte Stockholms skärgård? Eller varför Karlskrona kunde bli det, men inte Stockholms Skärgård kan? Både Visby och Karlskrona har ju som regioner/städer överlevt det faktum att vissa fri- och rättigheter som är fundamentala får viss begränsning.
Hade Visby inte varit Världsarv idag, och någon hade föreslagit det hade de säkert möts av repliken ”…glöm det”. Men nu är det ju så att Visby är ett levande Världsarv — som ändå har utrymme för modern utveckling. Dvs den för Visby förhoppningsvis önskvärda och moderna utvecklingen.
Kan jag räkna med dig? Kommer du ombord på vår resa?
Maila ditt ”Ja, jag är självklart med” till: ! Svara gärna idag. Det skulle vara spännande att få igång de första diskussionerna till den tid som skärgården är som vackrast.
Rörelsen växer…
För en vecka sedan skrev jag att jag tycker att kommunerna i Stockholmsområdet borde gå samman och arbeta för att Stockholms Skärgård förs upp på listan över förslag till Världsarv. Min plan var att få upp ämnet på agendan och få så pass många att prata om det, att visionen om ett världsarv så småningom kan bli verklighet.
Starta en dialog om vad vi skulle kunna göra tillsammans? Kanske uppvakta, diskutera, samla till möten eller seminarier, bygga nätverk och intressegrupper.
Jag uppmanade alla att komma tillbaka till mig med idéer och funderingar
Framför allt vill jag veta hur många som skulle kunna tänka dig att skriva under detta ”upprop” – som en start på en folkrörelse med målet att göra Stockholms Skärgård till ett Världsarv.
Jag var övertygad om att mitt närmaste nätverk skulle reagera och höra av sig, men jag anade inte att jag skulle väcka så många positiva reaktioner. Skall man samla de alla i ett enda uttalande, så blir det ”en fantastisk idé”.
Här är några av alla de som förklarat sig villiga att skriva under:
Lars Norlander, Ordförande Företagarna Nacka Värmdö
Thomas Fürth, Associate Professor, PhD Research Director, Kairos Future AB
Rolf Löfström, arkitekt, Gustavsberg
Gabriele Prenslau-Enander, Antikvarie, Stockholms läns museum
Pella Thiel, Naturskyddsföreningen på Värmdö
Ingrid Westman, Fastighetschef på Siggesta Gård, Värmdö
Carl Fridh, Moderator och paneldebattledare, aktiv i Gustavsbergs Hamn, Värmdö
Cecilia Johansson, Illustrator & graphic designer, Stockholm
Sanna Danell, producent och projektledare; Ingarö
Matts Wassdahl, VD, Landvik & Dahl Fastighets AB, Gustavsberg
Henric Gustafson, projektledare, Sjöbussen - Biogasbåtar för kollektivtrafik till & från Stockholms stad
Per Mellström, Marknadschef, Siggesta Gård, Värmdö
Svante Hultquist, ansvarig för Saltisbadet — Klassiskt kallbad i Saltsjöbaden.
Susanne Nord, Utbildningsexpert, Kultur- & utbildningsenheten, Nacka kommun
Emma Johansson. Marknad & Sälj, Siggesta Gård, Värmdö
Manfred Holmelin, styrelseordförande, Lemshaga Akademi
Christina Ståldal, Bibliotekschef, politiker (NL), Nacka
Amanda Thunberg Åkerstrand, föreläsare, författare och utbildare, Positiv Energi, Nacka
Marie Bohjort, Gustavsbergs Porslinsfabrik
Vad som gör mig mest glad, förutom det stora intresset för att göra Stockholms skärgård till ett naturarv, är att engagemanget kommer från så många olika håll. Och att ”intressenterna” representerar så många olika områden.
Varje dag kommer det nya mail med människor som stödjer idén
Susanne Nord, utbildningsexpert inom Nacka Kommun skriver så här: ”Jag skriver gärna under med mitt namn, i den händelse det skulle vara värt något, för att det är så viktigt att i tider som dessa få något värdefullt att tro på, att bevara, dela med sig av och skydda för våra barn och barnbarn och barnbarnsbarn och alla de andra som kommer efter oss eller på ett eller annat sätt finns oss nära eller förallandel långt bort, men som är nyfikna nog att vilja ta del av vårt arv från svunna tider och rakt in i framtiden.”
Pella Thiel, Naturskyddsföreningen påpekar: ”Jag håller med om att Stockholms skärgård skulle bli ett utmärkt världsarv vilket på ett förtjänstfullt sätt skulle gynna turismen, och passar på att påpeka att det har Naturskyddsföreningen föreslagit förut…”
Thomas Fürth, Kairos Future AB: ”Jag är med. Jättebra idé”
Christina Ståldal, Bibliotekschef och politiker: ”Jag äger ingen egen båt men bor mindre än 100 meter från havet i Gustavsvik Nacka och har paddlat en hel del i skärgården. Åkt i vänners båtar, skärgårdsbåt, bott på öar sedan barnsben och tycker att skärgården helt klart är världsunik, underbar och värd en sådan klassning.”
Lars Norlander, Ordförande Företagarna Nacka Värmdö: ”Låter som en utmärkt idé! Räkna med mig.”
Kan jag räkna med dig? Kommer du ombord på vår resa?
Maila ditt ”Ja, jag är självklart med” till: ! Svara gärna idag. Det skulle vara spännande att få igång de första diskussionerna till den tid som skärgården är som vackrast.
Ibland har man ingen aning om vilka krafter man startar när man blir engagerad. Förmodligen är det kraften i Stockholms vackra och uniuka skärgård som bu bildar ringar på ytan.
Avgasutsläpp från stora fraktfartyg är betydligt farligare än vad många är medvetna om
Utsläppen från sjönäringen orsakar tusentals för tidiga dödsfall varje år. De bistra sanningen är att ett enda stort fraktfartyg släpper ut lika mycket hälsofarliga avgaser som 50 miljoner personbilar!
Fakta: En stor marindiesel på 100.000 hk släpper ut 5.200 ton svaveloxid per år. En personbil släpper ut 100 g/år.
Uppgifterna redovisades återigen i en artikel i brittiska ”The Guardian”, läs här. Där berättas om en ny utredning i Danmark som försökt göra en uppskattning på vilka effekter som avgasutsläppen från marinmotorerna har. Ett fraktfartyg drivs med ett dieselbränsle som har mycket låg kvalité och bland annat innehåller mycket svavel. Internationella krav på avgasrening saknas helt! Man tycks ”anse” att långt ute på havet är det ingen som störs…. (suck!)
Sanningen är att den danska utredningen uppskattar att så mycket som 1.000 personer i Danmark dör en för tidig död varje år till följd av de marina utsläppen runt landet
En liknande studie i USA visar att de cirka 90.000 stora fraktfartyg som dagligen utför sina transporter på världens hav leder till 60.000 för tidiga dödsfall i USA årligen. Utsläppen leder främst till cancer och astma.
I perspektiv till debatten kring bilarna
Inte för att vi på något sätt skall försvara eller förringa problemen med dagens biltrafik. Men en personbil som körs 1.500 mil per år släpper ut cirka 100 gram svaveloxid, ett resultat av att bilbränslen renas allt mer från svavelinnehåll och att avgasreningen blir mer och mer effektiv.
En stor marindiesel med 100.000 hk jobbar dygnet runt, på våra vackra och sårbara hav, och beräknas ligga till sjöss 280 dagar per år - vilket leder till ett sammanlagt utsläpp på 5.200 ton svaveloxid!
Varför inte kräva att varje stor marindiesel förses med avgasrening, samt införa krav på bättre bränsle?
Miljöeffekterna skulle bli enorma, globalt sett. Är inte sjöfarten förbaskat konventionell och sluten från insyn. Säkert kommer jag att få ett överlägsna försvarstal i form av förnärmade inlägg från den rika och slutna redarbranschen, eller “bäst-vetande” opinionsbildare och lobbyister inom sjöfarten.
Men det finns inget försvar för deras agerande! Och var är miljörörelserna? Var finns politikernas insikter och tvingande agerande? Hallå..?
Detta i perspektiv till att jag just nu arbetar för att Stockholms Skärgård skall bli ett Världsarv. Låt oss inte ärva problem som kan lösas — här och nu!
Källa: The Guardian, Auto Motor & Sport, diverse webbsidor på nätet
Kittlar inte tanken? Och skulle det inte kännas bra att vara en av de som såg till att visionen blev verklighet?
Pyramiderna, Påskön, Taj Mahal – och Stockholms skärgård. Tycker ni inte att Stockholms skärgård platsar mer än väl i det sällskapet? Skärgården är helt unik i världen.
Jag har sedan mitten på åttiotalet arbetar som konsult inom besöksindustrin, med varumärkesutveckling genom fysiska miljöer. De senaste åren har mina tankar på att försöka få Stockholms skärgård klassad som världsarv vuxit sig allt starkare.
Stockholms skärgård är en helt världsunik miljö vad gäller struktur och topografi, inte lik någon annan skärgård, och har en rik kulturhistoria som visar hur människor har bott där och brukat land och vatten.
Om skärgården blir klassad som världsarv innebär det inte bara en uppmärksamhet utan också ett skydd för skärgårdsmiljön — sammantaget skulle detta vara ovärderligt för både skärgården och hela besöksnäringen i området
Ett världsarv är ett kultur- eller naturarv som är så värdefullt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten och som vittnar om människans eller jordens historia. I Sverige finns idag 14 världsarv, Laponia, Höga kusten, Drottningholm och Visby är några av dem. Över hela världen finns det just nu 878 världsarv i 145 länder.
Förutom att Stockholms skärgård är en helt unik miljö, är det också en mycket nåbar miljö. På bara en timma från Stockholm är man mitt ute i skärgården. Det skulle bli ett världsarv som människor verkligen kan besöka och uppleva.
Jag ser naturligtvis också många fördelar för besöksnäringen.
Världsarvsklassningen ger status till en plats och fungerar som en form av garanti till besökare att det är en upplevelse utöver det vanliga. När en plats blir klassad som världsarv ökar antalet besökare generellt med 15 till 30 procent. En världsarvklassning skulle givetvis vara otroligt betydelsefull för alla som lever på besöksnäringen i skärgården — men även i resten av Stockholmsområdet.
Man brukar likna arvet som en stafettpinne från det förflutna som vi lever med idag, och som vi överlämnar till kommande generationer. Vårt kulturarv såväl som vårt naturarv är oersättliga källor till upplevelser, reflektioner, liv och inspiration. De är våra referenspunkter och vår identitet. Det som gör idén med världsarv unik är dess världsomspännande grepp. Objekten på världsarvslistan tillhör alla människor på jorden, oberoende av var i världen platsen är belägen.
Genom att skriva under konventionen för skydd av världens kultur- och naturarv, så ”erkänner” länderna att de världsarvsobjekt som finns inom deras nationella territorium, utan att hävda nationell överhöghet eller ägande, utgör ett världsarv för vars skydd det är en skyldighet för det internationella samfundet som helhet att samarbeta.
Hur skiljer sig ett världsarv från ett objekt av nationell särart? Nyckeln ligger i orden ”framstående
exempel av värde för hela mänskligheten”.
Beslutsprocessen?
Det är respektive lands regering som nominerar kandidater till världsarvslistan och UNESCO´s Världsarvskommitté — som är beslutande organ. I Sverige ligger ansvaret på Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket att ta fram förslag till världsarvslistan och att bereda ärenden rörande världsarvskonventionen åt regeringen. När respektive land som lyft fram objekt man önskar placera på listan beslutar Unescos världsarvskommitté, efter rådgivning av experter, huruvida objektet uppfyller de krav och de kriterier som finns i konventionen.
Sverige i Världsarvskommittén?
Sverige är sedan oktober 2007 invalt i Unescos världsarvskommitté. Det är Inger Liliequist, Riksantivarieämbetet och Rolf Löfgren, Naturvårdsverket som representerar Sverige i
kommittén. Kommittén utnämner världsarv. När en plats kommit med på den prestigefyllda världsarvslistan garanteras de skydd och vård för all framtid. Och här ligger det en viktig
aspekt: ”skydd och vård för all framtid”. Vill vi inte ha den garantin för vår skärgård?
Viktiga frågor:
Viktiga frågor som Sverige kommer att driva under sin tid i Unescos världsarvskommitté är
bland annat:
• En jämn fördelning av världsarv över världen. Världsarvsnomineringar från västvärlden bör bli färre till förmån för platser i de länder som idag är mindre väl representerade.
• Bättre balans mellan natur och kulturarv.
• En integrerad kultur- och naturvård som en viktig aspekt vid nominering och förvaltning av världsarv.
• Få fler barn och ungdomar att bli medvetna om kultur- och naturarvet.
Jag tycker att kommunerna i Stockholmsområdet borde gå samman och arbeta för att Stockholms skärgård förs upp på listan över förslag till Världsarv
En vision är en dröm med en plan. Min plan är att få upp ämnet på agendan och få så pass många att prata om det, att visionen om ett världsarv så småningom kan bli verklighet.
Vad skulle vi kunna göra tillsammans? Uppvakta, diskutera, samla till work shop eller seminarie, bygga nätverk och intressegrupp?
Kom gärna tillbaka till mig med idéer och funderingar
Framför allt vill jag veta om du skulle kunna tänka dig att skriva under detta upprop – som en start på en folkrörelse med målet att göra Stockholms Skärgård till ett Världsarv.
Maila ditt ”Ja, jag är självklart med” till: ! Svara gärna idag. Det skulle vara spännande att få igång de första diskussionerna till den tid som skärgården är som vackrast.
Bilderna här ovan är från Rågskär i Stockholms vackra skärgård. Bilden på mig själv är från en skärgårdstur med den anrika motortorpedbåten T46.
En bevarandeplan över Ebbalundsområdet i de gamla brukskvarteren i Gustavsberg tillät 10 stycken enplanshus, men det blev i händerna på en oengagerad kommun och en luttrad och ifrågasatt byggherre, Bastide Fastighets AB, förvandlat till 13 st flervåningshus, som med sina höjder kommer att dominera och slå ihjäl det gamla kulturlandskapet.
Jag har skrivit om eländet tidigare
Massakern vid den gata som Riksantikvarieämbetet klassat som den mest känsliga och värdefulla kulturmiljön. Bastide Fastighets AB med Joakim Bengt Erik Valdemar Karlsson, Sven Joakim Rutqvist och Linda Maria Sjökvist har tydligen efter konjunktursvängningar och en svajig ekonomi lyckats tubba nya underleverantörer och nubyggs det färdigt med brandkårshastighet. Innan årsskiftet skall alla hus stå på plats. Trots anmälan till Tingsrätten om felaktigheter i byggloven och anmölan till Värmdös Byggnadsnämnd om att byggnaton sker på prickmark!
”Ni bör känna till att byggloven är överklagad…”
ER Fastighetsmäklare upplyste alla spekulanter som var på visningen i söndags om att de borde känna till att det ligger en anmälan mot bygget hos Tingsrätten. En mäklaren har naturligtvis upplysningsplikt om detta. Det föreligger en överklagan, som om motparten får rätt, kan leda till rivning.
Trots detta tecknades det förhandsanmälningar på husen i bästa läge. Spekulanterna brydde sig mer om det var fiber i bredbandskabeln, än att vara oroade över att bygget är anmält. Glada spekulanter som är villiga att plocka upp nästan 4 miljoner för en bostadsrätt ”på marken” med nästan obefintlig tomt.
Husen kan alltså komma att rivas
”Våra nya grannar” är säkert fullt medvetna om vilken stor risk dom tar när dom nu fortsätter byggandet. Men ingenting lockar så mycket som prasslande pengar. Efter att det har slagit ekonomisk tvärtnit i deras andra projekt på orten, som det stora Bostadsrättshuset Åkerlyckan i centrala Gustavsberg, gäller det att snabbt slå mynt utav det man har.
Jag har sagt det förr: jag har ingenting emot att det byggs på området. Det är vad som byggs, hur mycket som byggs och sättet man har skött projektet som jag invänder mot. Varje samhälle behöver utveckling och nya årsringar. Men varje samhälle behöver också någon som ser till att planen följs, att områdens unika särart bevaras och förvaltas. Politikerna, plankontoret, byggnads- och kulturnämnden har det ansvaret.
Men i Gustavsberg är det tydligt att de varken är engagerade nog eller tillräckligt kompetenta att ta det ansvaret.
Årets uppstickare inför EU-valet heter inte Junilistan, är inte någon traditionell bakåtsträvare, inte heller någon nationalistisk traditionalist utan — ett Piratparti.
Enligt olika opinionsmätningar, som vi dagligen kan se i dagstidningarna, har partiet klara möjligheter att knipa åtminstone en plats i parlamentet. Vad illustrerar nu det? Jo, att det svenska folket – framför allt den yngre generationen dvs de digitala infödingarna – har ett Europafokus på integritetsfrågorna.
Begrepp som Ipred, ACTA, Telekompaketet och datalagringsdirektivet är röda skynken
De är också idag allmänt förekommande i EU-valsdebatten. Oroliga och engagerade människor misstänker, och oroar sig för, att politikerna vill begränsa våra möjligheter att använda internet på det sätt vi har vant oss vid: vara en öppen plattform där människor fritt kan mötas, kommunicera, dela med sig, samarbeta, sprida budskap och dela kunskap. Ett nät som gör traditionella affärsmodeller omöjliga.
Tar Piratpartiet, men inte Junilistan, en plats i EU-parlamentet träder en klyfta upp i dagern som är en tydlig markering. Morgondagens europabild, eller förväntade europabild, tar över från gårdagens.
Samtidigt bli vår befolkning bara äldre
År 2060 kommer det bara att finnas två européer i arbetsför ålder (15-64 år) för varje europeisk pensionär (över 65 år) mot dagens fyra. Utgifterna som är relaterade till den åldrande befolkningen kommer att öka med i genomsnitt 4,7% av BNP.
Hur ser den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna ut, mot bakgrund av en rapport om den åldrande befolkningen. Hur medvetna är politiker, samhällsbyggare, kommuner och andra om denna förändring – och vilka krav den kommer att ställa på vårt framtida, och förhoppningsvis, uthålliga samhälle?
Var finns medvetenheten och nytänkandet?
Det kommer att finnas behov av reformer av pensionssystemen. Vi måste investera i förebyggande och hälsofrämjande teknik. Deltagandet av ungdomar, kvinnor och äldre arbetstagare på arbetsmarknaden måste öka samtidigt som vi behöver se ett markant förbättrat utbildningssystem. (Sorry, utbildningsministern, men dig sätter jag inget hopp till.)
Vi behöver också se en effektiv integration av invandrare och inte minst en nytänkande politik för laglig invandring. Just för att möta vårt framtida behov av arbetskraft.
I ett svenskt perspektiv kan vi inte längre känna oss trygga
Vi kan inte bara luta oss mot det faktum att vi skapat ett uthålligt pensionssystem. Vi behöver planera för allt som återstår att göra. I stort som smått. Inom rikspolitiken, såväl som inom den kommunala planeringen. Var finns visionerna om de viktiga och nya reformerna inom arbetsmarknads- och integrationspolitiken t.ex? De utgör i stora delar nyckelområden för att vi ska kunna få in och behålla fler människor i arbete. Och fler människor i arbete är en grundläggande förutsättning för fortsatt välfärd.
Och hur uppmuntrar vi våra barn till meningsfylld utbildning. Till lust, nyfikenhet, kreativitet och entreprenörskap.
Det som kan utgöra viktiga delar i den framtida svenska modellen?
Jag har i flera av mina blogginlägg tagit upp de hus som man nu avser att bygga på marken längs Gamla Vägen, mellan Ebbalund och brukshusen, i de kulturhistoriskt intressanta och värdefulla bruks- och arbetarkvarteren i centrala Gustavsberg.
En bevarandeplan som tillät 10 st enplanshus, blev i händerna på en oengagerad kommun och en luttrad och ifrågasatt byggherre, Bastide Fastighets AB, förvandlats till 14 st flervåningshus, som med sina höjder kommer att dominera och slå ihjäl det gamla kulturlandskapet.
De har under uppstarten av byggprocessen inte tagit något som helst initiativ till att informera omgivande fastigheter om hur bygget kommer att gå till, presentera vem/vilka som är ansvariga och hur det kommer att påverka närliggande fastigheter och trafiken under byggtiden. De har underlåtit sig att besiktiga fastigheter inför sprängningar. De har lagt dikesrenar under sig och sina entreprenadmaskiner och permanentiserat dem med täckplast och grus — där det förra året lades matjord och såddes gräs.
Efter konkurshot och avbrutna byggnationer
Bastide Fastighets AB med Joakim Bengt Erik Valdemar Karlsson, Sven Joakim Rutqvist och Linda Maria Sjökvist har tydligen efter konjunktursvängningar och en svajig ekonomi lyckats tubba nya underleveratörer (har de första fått betalt?) och ny byggs det med brandkårshastighet — för en visning den söndagen den 17 maj kl. 12:00 - 13:00. Och onsdagen den 20 maj kl: 18.00 - 19.00. (Samtidigt som de lämnat tvister och stillastående byggen som t.ex flerfamiljshuset Åkerlyckan bakom sig som en svart rök…)
Varning: Bygget är anmält till Tingsrätten!
Vad en spekulant (och mäklaren ER Fastighetsmäklare) borde känna till är att det ligger en anmälan mot bygget hos Tingsrätten.
Mäklaren som nu skall visa de kommande husen har naturligtvis upplysningsplikt om detta. Vid utbjudande av dessa hus måste mäklaren upplysa om att det föreligger en överklagan, som om motparten får rätt leder till rivning
Husen kan alltså komma att rivas!
”Våra nya grannar” är säkert fullt medvetna om vilken stor risk dom tar när dom nu fortsätter byggandet. Men ingenting lockar så mycket som prasslande pengar. Förmodligen har inte ER Fastighetsmäklare informerats av byggherren om att det föreligger prövning i Länsrätten kring bygglovets giltlighet.
Frågan är hur ER Fastighetsmäklare tänker framföra denna information till intresserade kunder och allmänhet. Är du spekulant med husdrömmar tycker jag att du skall ställa den frågan. Innan du börjar drömma. För oss som vill bevara och bygga med hänsyn, är bygget en mardröm.
Trevlig Valborg..?
![]()
Igår höll jag en föreläsning om hur man gör för att skapa ett framgångsrikt besöksmål
Arrangörer var Nacka Kommun och platsen var den sedfan ett år tillbaka etabletade konferensanläggningen Ekensdal i Nacka. Strax innan Skurusundet, intill vattnet — mitt emot Lidingö. Tillsammans med Nacka Kommun, Visit Skärgården, Ekensdal och Whyshore (som bl.a arbetar med Volvo Ocean Race) hade vi samlats för att se på de nya utmaningar som turism möter idag.
Platsen vi var på uppfyllde flera av de förutsättningar som man kan ställa på ett bra besöksmål
Läge, historik och berättelse. Läget var fantastiskt intill vattnet med vyn över den fantastiska starten på den Stockholmska skärgården. Historiken både för Ekensdal och området ”Visborgs Minne˝ som konferensanläggningen tillhör är underhållande, spännande och lever kvar i området.
Anna Johansson-Visborg (kallad Bryggar-Anna) som området är uppkallat efter gjorde betydande insatser inom många olika områden. Hon var aktiv inom politik, facklig arbetarrörelse och kooperationen. Hon kämpade för medborgarrätt, studieverksamhet, hälsovård, likalönsprincipens genomförande och kvinnors rösträtt och likställighet med mannen. ”Bryggar-Anna” finns ännu kvar bl.a genom en av de stiftelser hon grundade.
1928 framgick det av en rapport från Fackliga Kvinnliga Samorganisationens möte, att många medlemmar trots sin rätt till ledighet och rekreation arbetade under sin semester. Den dubbla löneutbetalningen behövdes som ekonomiskt tillskott. De som kunde ta ut ledigheten hade oftast inte råd att resa bort eller ta in på pensionat.
Anna föreslog att ett antal stugor skulle hyras vid Skurulandet och det slutade med att villan Torehäll (18 rum och kök) och ett stycke mark inköptes för 35 000:-. Detta blev grunden för det unika område som fortfarande finns bevarat intill Skurusundet.
Under den mesta aktiva tiden fanns det ett 90-tal rum för konvalescenter och stugornas antal hade utökats från 20 till 63. Semesterhemsföreningen är numera ombildad till stiftelse där även Annas barndomshem ingår. Detta barndomshem användes som semester- och studiehem men såldes efter Annas död.
Efter att konvalescenthemsverksamheten avvecklats stod fastigheterna tomma. LO-förbunden startade då ett utbildningsbolag, Annebergs Kursgård, som drev kursverksamhet i fastigheterna mellan 1995-2006.
En renoveringsplan upprättas för alla byggnader på Stiftelsens mark under år 2006. Under 2007 flyttar nya hyresgäster in Ekensdal, Torehäll och Annexet.
Stiftelsens har en hemsida (www.visborgsminne.se) som kontinuerligt uppdateras och fylls på med aktuell information.
Hyresgästerna i Ekensdal, som byggdes som oljefabrik, har totalrenoverat byggnaden och under våren 2008 kom verksamheten igång med festvåning och matstudio. Se: www.ekensdal.se!
Får jag gissa att ni blev nyfikna på att veta mer? Ta då gärna en biltur dit och promenera i området ned till vattnet och Ekensdal. Ett bra besöksmål skall ha en historia att berätta.
Det har Ekensdal.
I eftermiddag skall jag föreläsa igen
Denna gång vid invigningen av M7 - Kunskapsgallerian i Sickla Köpkvarter. Mitt emot Dieselverkstaden. Se: www.kunskapsgallerian.se!
Kl 17.50 - 18.20:
Kreativitet - det viktigaste av allt!
Kreativitet är en central fråga för morgondagens samhälle. Vad är egentligen kreativitet och hur man kan utveckla elevers kreativa förmågor i skolan? Lyssna på LG Nilsson, kreatör, författare, projektledare mm som bl a utvecklat Junibacken och Lemshaga Akademi och på Daniel Lundqvist, biträdande rektor och ansvarig för mediekommunikation och kreativ mediepedagogik på YBC.
I M7 Kunskapsgallerian samverkar kultur- och musikutbildningar med internationella ekonomi och handelsutbildningar
Här finns det nystartade kommunala gymnasiet YBC, friskolorna Vittra med program inom naturvetenskap och Rytmus Musikergymnasium. Dessutom kompletteras lärmiljön av Didaktus utbildningar för förskolelärare och sjuksköterskor och cirkusskolan Cirkus le Fou.
Hälsoperspektivet genomsyrar hela Kunskapsgallerians koncept
Ett hälsocenter och naprapat, fysiolog och läkare finns på plats och här ges möjlighet för träning av både kropp och själ. En gemensam restaurang med inriktning på hälsosam mat är byggd i en öppen lösning i husets entréplan. Restaurangen är öppen för alla som är verksamma i Kunskapsgallerian, men också för allmänheten.
Innovationer är en viktig ingrediens i Kunskapsgallerian
Med Atlas Copcos utvecklingsbolag, Vuxvägledningen i Nacka, Kaospiloterna och Mälardalens högskola i huset säkras en kreativ utveckling.
M7 är också ett spännande besöksmål, som nu skriver sin egen historia.
(Bilderna är lånade från Nacka Kommuns, Ekensdals och M7´s hemsidor.)
Lågkonjunkturen håller Sverige i ett hårt grepp. Släpp greppet!
I lågkonjunkturer föds det kreativa nyföretagandet. Och det föds med slimmat tänkande, begräsnade resurser och en mer realistisk syn på tillväxt ochförväntansvärden. 1994 (kommer ni ihåg?) startade 69.000 nya bolag mitt i lågkonjunkturen.
Sedan dess har vi upplevt en extrem högkonjunktiur, men ändå aldrig varit i närheten av dessa siffror. Varför, kan man fråga sig.
I samband med ett uppdrag för Innovation Stockholm hade jag förmånen att få träffa och intervjua innovatören och entreprenören Aschkan Pouya, som tillsammans med Saeid Esmaeilzadeh startat sju forksningsintensiva företag. Det mest kända och omskrivna är Diamorph som utvecklar nya, superstarka glas- och kremiska material. En innovation som föddes efter vad de trodde var ett misslyckat experiment i labbet.
God råd är inte dyra
I dagens Näringslivsbilaga i Svenska Dagbladet ger de båda åtta olika råd till dig som funderar över att starta eget, att pröva din innovationsidé och att förändra världen. Alla de åtta råden är bra, men jag fastandew för speciellt tre utav dem:
1. Lista de idéer du har, utan att ifrågasätta dem alltför mycket. Idéerna ska ändå förädlas under resans gång. (Vilket är grunden för alla kreativ processer!)
2. Vad behöver du för att bygga din egen styrka och komplettera din svaghet. (Att kunna indentifiera detta gör att du kanske ska hitta en partner, komplettera dina egna kunskaper, skaffa en mentor osv.)
3. Testa den idé som kräver minst resurser (det vill säga utan att du behöver skuldsätta dig eller sälja huset) så snabbt det går på en presumtiv kund eller marknad. (Din familj och ditt privata liv är heligt. Vårda, istället för att riskera det. Risker kan du börja ta när du testat idéns kraft och ser möjligheterna.)
4. Utmana dig själv - det säkraste sättet att inte lyckas är att inte pröva. (Det kanske allra viktigaste rådet. Lyssnar du inte på det är risken stor att du en gång besviken kommer att sitta och säga: ”Varför gjorde jag inte…”)
Ingenting är för evigt. Lär dig att leva med förändringar
Vid 14.30 i fredags eftermiddag fick personalen på sanitetsfabriken Villeroy & Boch i Gustavsberg information från företagsledningen om ett nytt omfattande åtgärdspaket och nya varsel. Företaget varslar 220 anställda. Det kommer bara att bli ett 60-tal anställda kvar i Gustavsberg. Varför kan man fråga sig? det handlar naturligtvis om varumärjets värde:
- Gustavsberg är fortfarande ett viktigt varumärke för företaget och för den skandinaviska marknaden, säger en av fabrikens talesmän. Får vi igenom fabriksplanen (dvs att flytta den gamla fabriken, och omvandla det gamla fabriksområdet till en stadsdel med bostäder och verksamheter), då ligger vi kvar. Då behåller vi lager, distribution och montering, säger samma talesman.
- Vi kommer att göra allt som står i vår makt för att stödja fabriksledningen och de anställda. Det säger Lars-Erik Alversjö och Lars Bryntesson i ett gemensamt uttalande. För naturligtvis är det en trist utveckling. En del av brukshistorien går i graven.
220 människor kommer att stå utan jobb
Det är därför vi behöver en ny svensk modell. Stimulans, rådgivning, stöd och support till nyföretagande, till entreprenörskap och innovationer. Hur kommer vår kommun att hantera detta?
Ett tips är att de börja kika på Nackas framgångsrika verksamhet inom detta område.
Fel plats, fel entreprenör, dåliga tider eller bara dags för generationsbyte?
Sitter och slösurfar på www.blocket.se och hamnar på affärsöverlåtelser på Värmdö.
Dvs företag, butiker och restauranger till salu. Brukar ofta vara en värdemätare på om det är en bra kommun. En kommun som växer, där det på naturliga sätt skapas nya spännande mötesplatser — och där det finns framtodshopp.
Gustavsberg känns inte så hett just nu
Fyra olika verksamheter annonseras ut: I gamla, tragiska Gustavbergs centrumgalleria flyger rörelserna ut och in i butiks- och restauranglokalerna. Nyligen förvandlades lunchkrogen Arvid till en Kinakrog.
Idag kan man för 800.000:- bli ägare till leksaksaffären Träfiluren i samma galleria.
För 345.000:- kan du även bli caféägare, genom att köpa den cafébar som Delselius en gång startade och som ligger i samma galleria som aldrig lyckas få till ett sammanhållet utbud av butiker. (En av de stora, dyra och tomma lokalerna, disponeras just nu av en utställning i kommunens regi.)
Även i hamnen finns det ”till salu-skylt”
Tar du dig ned till Gustavsbergs Hamn, kan du för 950.000:- bli ägare av det lilla, fula blå gatuköket som sett en handfull ägare vandra ut och in under de senaste åren.
Och ser man på, Restaurang Vita Hästen, som sedan 1978 drivits av samma familj är, också till salu. Med lockropet ”hög omsättning, låg hyra” annonseras objektet ut för 2,8 miljoner eller bud. (Men då får du också 2 st lägenheter med i köpet.)
Höga priser, många objekt till salu
Det är aldrig en bra kombination. Kan det vara tveksamheten kring den framtida utvecklingen av centrala Gustavsberg som ligger bakom försäljningarna? Missnöjet med få klara signaler från kommunen? Eller är det bara dåliga tider helt enkelt?)
Hamnen har precis också förlorat ett av sina charmtroll
Kajsa Åkerblom tackar för sina tre år på Restaurang Glashuset, och Gustavsbergs Hamn AB (m.a.o Dag Landvik) är nu nya ägare till restaurangen. Vi önskar Kajsa lycka till, och är inte minsta tveksamma om att Kajsa snart kommer att uträtta nya stordåd någon annanstans.
Samtidigt är vi mycket nyfikna på vem som kommer att bli varumärket och trivselfaktorn för hamnens populära krog nu när vi går mot vår, uteservering och ett hetare nöjesliv. Det är inte lätt att ta över efter Kajsa & Co.
Men det är inte bara i Gustavsberg det rör på sig
Smultronstället Sjöstugan ute vid Lillsved är också till salu. En idyll i form av ett skärgårdscafé med egen brygga blir din för 895.000:-. Skulle jag vilja sadla om till sommarkrögare, är det här det objekt jag skulle satsa på.
I Hemmesta centrum kan du bli ägare av en godisbutik och i Stavsnäs by kan du bli ägare till bageri, konditori och lunchställe
I Hemmesta är butiken Hallonbåten till salu för 110.000:- . Och i Stavsnäs kan du för 1,5 miljoner bli ägare till bageriet som också är restaurang och café. Efter att ha haft samma ägare i 17 år, söker Stavsnäs Bageri nu nya ägare.
Det verkar också som om Munkens Konditori & Bageri på Djurö är ute till försäljning. Och tar du båten över till Sandhamn, kan du för 975.000:- bli ägare till Café & Deli Sandhamn.
Samtidigt finns det de som vågar satsa
Systrarna Delselius har tagit över hela Grisslinge Värdhus fastighet och bygger ut sitt fina konditori. Värdshusdelen arrenderas nu av samma gäng som ligger bakom Bullandö Krog, vilket borgar för att den tidigare sunkiga kvaliten på restaurangen kan tas till helt nya höjder. Vi ser fram emot när det det nyrenoverade och mycket strategiskt placerade Värdshuset öppnar. Kommer de att ta över sommarpubliken från Restaurang Glashuset?
Även Siggesta kommer med glada nyheter: Siggestas Orangeri — 280 m2 lantligt och glassigt
Valborgsmässoafton invigs den nya restaurangbyggnaden Orangeriet på Siggesta Gård, med medelhavsklimat året runt. Där kommer du i sommar att kunna njuta av ”glass i stora lass”, kaffe och lättare rätter. Ett bra komplement till trivsamma Restaurang Ladugården.
Fortsättning följer…
(Bilderna ovan har jag lånat från Blocket. Vill ni hitta annonserna gå in på: www.blocket.se)
Nästa sida »
