Taggarkiv för 'brainstorm'

Lektion 9, ämne: Brainstorm. Inte så mycket ”Star Wars” som det låter.

Brainstorming, är ett låneord från engelskan som står för en mötesmetod som syftar till att lösa problem eller hitta på nya idéer.

- Brainstorm..?

- Men är det bara ännu ett buzzword eller en effektiv metod för kreativa möten? frågar sig vän av ordning.

En brainstorm genomförs vanligen genom att en grupp samlas för att arbeta kring ett problem eller en uppgift och grundtanken är att tanken ska få löpa fritt utan att bli avbruten.

Idéerna får inte kritiseras innan de är färdiga. Det är viktigt att spontaniteten istället uppmuntras och utgångspunkten ska vara att alla idéer är bra idéer.

Gruppen får så idéer i fritt överflöd, där de bästa kan får en chans att gro för att växa sig starka. Och helt plöstligt visa sig vara, inte bara rimliga, utan också ibland geniala – för att slå ut i all sin blomning

En idé som inte verkar bra kan ibland utvecklas till en lysande idé – suprise!

Kvantiten av idéer är viktig, då det ofta genererar kvalitet och därför ska alla deltagare uppmuntras och stimuleras till att vara med och utveckla och förbättra varandras idéer.

Motsatsen till Brainstorm är Drainstorm.

Det är när mötet styrs av en dominant ledare med järnhand, och som själv helst sätter agendan för vilka idéer som är bra eller dåliga.

Möten då deltagarna i någon slags generande osäkerhet gärna väljer att  kommentera andra deltagares idéer med:

- Så fånigt…

- Och det tror du skulle fungera.

- Jag tror jag har en mer rimlig idé!

- Så har vi aldrig gjort förr, vad säger ledningen om det?

Drainstorm kan man ofta uppleva i traditionella, centralstyrda organisationer, i politiska grupper med auktoritära ledare eller i organisationer där ledningen sår osäkerhet för att behålla sin styrning.

Men tyvärr också väldigt ofta i vanliga familjer.

Låt oss från och med nu spola ned Drainstormen där den hör hemma — i slasken. Och istället våga tänka ”out of the box”. Stå fast. Rubba. Pröva. Knuffa. Locka. Lirka. Vara modiga — kreativa.

I nästa avsnitt i den här serien om ”Hjärnkraft och Kreativitet” ska vi bjuda på en instruktion för dig som vill öka den svaga idébrisen till en brainstorm.

Lektion 8, ämne: Hur kreativitet kan leda till innovationer.

Kunskap blir allt mer en handelsvara och kreativitet en förutsättning i vår omvärlds snabba utvecklingstakt. En innovation börjar alltid med en idé, men hur kommer man vidare från idéstadiet?

Man frågar sig: Är idén tillräckligt bra? Finns det finns närliggande idéer? Kan någon stjäla min idé?

Stimulerar samhället de kreativa idéerna så att de får mogna och nå marknaden som en innovation — och får tillräckligt många idéer chansen?

Idéer dyker sällan upp där man förväntar sig att de skall göra det, inte heller de stora innovationerna.

Kaj Mickos, adjungerad professor i Innovationsteknik, med ett förflutet som professionell uppfinnare, har ett trettiotal egna patent och har under sina 12 år på Innovation Stockholm lotsat fram mellan 20.000 och 25.000 idérika människor.

Kaj Mickos är en fängslande föreläsare som vänder upp och ner på begrepp och föreställningar om hur saker och ting fungerar:

- Det är människor som förnyar Sverige, inte tekniken eller affärsidéerna, säger Kaj Mickos.

Och när han talar om finansiering är det inte riskkapitalisternas miljarder det handlar om, utan de miljoner som behövs i tidiga skeden för att vaska fram vilka av de goda idéerna som ska bli lönsamma produkter som leder till fler jobb och till tillväxt.

- Vi måste ha en allvarlig diskussion här i landet om såddens betydelse för skörden. Kaj Mickos argument för det är att tillväxten, snabbväxarna, finns inom helt andra områden än de förväntade.

I bioteknikbastionen Uppsala sysslade det mest expansiva företaget 2006 med nätpoker.

I industritäta Göteborg växer företag som sysslar med hårvårdsprodukter och livsmedel så det knakar. En av snabbväxarna under de senaste åren är Santa Maria som säljer mexikansk mat – från Göteborg.

Faktum är att Santa Maria idag har 10% av hela Europas TexMex-marknad. Och strax utanför Piteå finns Polarbröd som exporterar svenskt bröd som aldrig förr och besöksnäringen är idag större än vår berömda stålindustri osv.

Så man kan med fog fråga sig: är vår, riskkapitalisterna och regeringens självbild sann?

- Man kan inte veta vilka idéer som slår, anser Kaj Mickos, man måste vara ödmjuk. I stället gäller det att ge dem som har idéer och drivkraft rätt förutsättningar. ”De styrande” tror fortfarande att det handlar om nanoteknik, bioteknik, it och telecom.

Riskkapitalister satsar i Volvo och Telia. (I Sverige kallar vi såddpengar för riskkapital. I USA kallas det för venture capital. De olika benämningarna visar tydligt skillnaden i förhållningssätt och förväntningar. (Ska vi ta en ”risk” eller vara med om ett ”äventyr”?)

Var föds då idéerna — som blir innovationer?

Om idéerna, innovationerna och framgångssuccéerna skulle uppstå där man förväntar sig att de skall växa fram kan man fråga sig varför de stora fotbollsspelarna och framtidens hockeyproffs kommer från förorten och inte från GIH?

Varför skapas morgondagens mode mer på gatorna än på Tillskärarakademin och varför hittar man morgondagens troliga listetta och mest nedladdade artist på rockklubben och inte på Musikhögskolan?

Svaret är naturligtvis att de vinnande idéerna och innovationerna uppstår på oväntade och oförutsägbara ställen. Borde vi inte följa Kaj Mickos råd att möta dem som har idéer och drivkraft och ge dem rätt förutsättningar.

Det kanske inte handlar så mycket om mantran som ”Pick the winners” – utan kanske mera som Kaj Mickos formulerar det: ”Make the winners”!

I nästa avsnitt i den här serien om ”Hjärnkraft och Kreativitet” ska vi titta närmare på begreppet …Brainstorm?

Lektion 6, ämne: Problem skapar behov, som skapar kreativitet.

I en traditionell marknadsundersökning frågar man ofta människor hur de vill ha en speciell produkt eller tjänst, ett traditionellt tänkande som inte gör någon människa speciellt kreativ. För svaren blir ofta vad den tillfrågade tror att du vill höra.

Vilken bil drömmer du om..?

Frågar du t.ex hur en viss person vill ha en bil, så svarar han säkert ”miljövänlig, bensinsnål, krocksäker och billig”. Det vill säga de svarar ”förnuftigt” med alla de egenskaper som vi läser om i biltester, kvällstidningar och hör i radio och TV och som vi vet att de är ”accepterade” att tycka om.

Personen i fråga kan sedan lämna intervjun åkandes i en bländande snabb BMW, en bensinslukande stadsjeep eller en icke avgasrenad 70-talsbil.

I traditionella undersökningar svarar kunderna ofta taktiskt, de tänker mer på konsekvensen av sitt svar, än på att uppge vad de egentligen tycker.

Frågar man vad de vill ha, nämner de automatiskt lägre priser och snabbare leveranser – du får de svar som du förväntas få. Den tillfrågade ger de svar som de tror att du vill höra, knappast ”jag vill ha en hästkraftstinn sportig kupé med feta fälgar”.

Vänder du istället på frågan, och frågar vilka problem som intervjupersonen har med sin bil och sitt bilägande, kommer du förmodligen att få ett mycket sannare svar:

”Den startar aldrig när det är fuktigt, jag får inte in barnvagnen i bagagerummet, det är omöjligt att få verkstadstid” osv. Vi tenderar nämligen att vara både mera uppriktiga och mer kreativa kring problem.

En spännande undersökningsmetodik är därför PDS (Problem Detection Study) som bygger på att man ställer negativt formulerade frågor till kunderna. I en PDS får kunderna beskriva sina problem, svaren blir ärligare och speglar bättre kundernas verkliga behov och beteende. Glöm inte: bakom varje problem finns en möjlighet.

Var kreativ.

En PDS startar med att ett antal kunder och interna nyckelpersoner djupintervjuas och baserat på intervjuerna utarbetas ett frågeformulär med ett hundratal färdiga problemformuleringar. Formuläret delas sedan ut till ett urval med intervjupersoner som på en skala får ange hur stort varje problem är för dem.

Resultatet redovisas i form av rankinglistor med alla problem prioriterade för varje relevant segment och de femtio högst rankade problemen klustras dessutom ihop till övergripande åtgärdsområden.

Kunderna genererar frågorna, alla delar av verksamheten blir belyst och fokus sätts på det viktigaste. Svaren leder inte bara till förändrad kommunikation utan också möjlig produktutveckling. Eftersom en PDS rangordnar alla kundernas problem från det största till det minsta, klargör den för alla på företaget vad marknaden prioriterar. Debatten kring verksamhetens utveckling kan övergå från ”Vad är problemet?” till ”Vad ska vi göra för att lösa problemet och hur?”

Idéarbetet kan börja, kreativa lösningar kan resultera i större marknadsandelar och rädslan för identifierade problem kan ersättas av en nyfikenheten att hitta nya möjligheter baserade på målgruppens prioritering.

I nästa avsnitt i den här serien om ”Hjärnkraft och Kreativitet” ska vi titta närmare på vikten av att våga tänka annorlunda.

Lektion 4, ämne: Den kreativa processen.

1. Börja med att formulera problemet tydligt. Samla information om problemet och gör ett första försök att lösa det på ett känt sätt. När du provar alla de konventionella möjligheterna, lär du dig också att förstå problemet.

2. Skjut sedan problemet åt sidan. Ta en kopp kaffe, en dusch eller slötitta på en sportkanal på TV en stund. Sluta helt enkelt att tänka på problemet under en tid. Allt från under några minuter, till flera månader.

Gör istället något helt annat. Ät en smörgås, ta en promenad, shoppa, ta semester, lek med barnen – eller varför inte: om du är jobbsugen, ta dig an ett helt annat problem.

3. Försök sedan att skapa dig insikt eller bli inspirerad. Känner du att du är lösningen på spåren?

Pröva gärna olika alternativ. Och många.

Helt plötsligt står problemets lösning klar för dig.

Detta fantastiska och oväntade kan inträffa när som helst och du kan inte styra skeendet. Lösningen ”bara” finns där.

4. Prova och genomför idén. Insikten provar du mot verkligheten, lösningen genomför du praktiskt.

Alla idéer är inte genomförbara, alla idéer kommer inte heller att bli genomförda. Och då kanske du måste gå tillbaka till ”Grundkursen, steg 1” igen. Men du kanske har kommit lite närmare problemets lösning.

Beviset på att den kreativa processen blivit helt genomförd handlar inte bara om att du kommit på en kreativ lösning, utan också att du har haft kraft att genomföra den.

All vår början bliver svår.

I början är det svårt att använda en färdighet kreativt eftersom du ofta är osäker och har tillräckligt med problem med att få den nya färdigheten att fungera. Färdigheten kan handla om att cykla, att simma, att lära dig hantera ett nytt dataprogram, att spela piano eller att laga mat.

I det sista fallet tittar du i kokboken eller i mattidningens recept.

Du kämpar med mått, beredning och tider, efter hand blir du säkrare, och färdigheten blir allt mer omedveten och effektiv du ”bara gör det”.

Du börjar nu våga pröva nya vägar, nya kombinationer, råvaror, kryddningar osv. och matlagningen blir helt plötsligt kreativ.
Vad lär vi oss nu av detta?

Vikten av nyfikenhet, mina damer och herrar, lusten av att veta hur saker går till, hur saker fungerar, hur man gör och varför är bränsle till den kreativa processen. Din lust att hitta en ny idé eller lösning drivs av en bränslet ”nyfikenhet” för att se om det går, om du kan och om det fungerar.

(Helt plötsligt förstår man varför små barn är de mest kreativa.)

I nästa avsnitt i den här serien om ”Hjärnkraft och Kreativitet” ska vi bekanta oss med familjen Medici.