De fula, giriga och lystna fiskarna blir aldrig filéade.
Nu blåser det i de tunna sedelbuntarna på världens banker. Och orsaken till detta är bankerna själva.
Genom ett vårdslöst hanterande och genom att låna ut alldeles för mycket – dessutom generande ofta med alldeles för svaga säkerheter – har man satt sina feta bakdelar i detta stormens öga.
Får då bankerna själva ta ansvaret?
Nej, de är oförmögna att reda ut sin egen situation och begär med darr på rösten att staten, den offentliga sektorn, skall rädda dem.
I en svår situation får de den trygga förmydaren att rädda dem, en förmyndare som måste se och ta ansvar för större samhällsperspektiv, än vad någon bank någonsin gjort.
Tänk om jag som vanlig svensk hade det lika bra?
I min iver att skaffa mig hus, bilar, platt-TV, sommarställe, resa runt världen och bli betraktad som framgångsrik så lånar jag hela tiden upp mer pengar.
Och när det går åt pipsvängen, så går jag till den offentliga sektorn för att bli räddad.
Låna ut 256 miljarder pund, låna in 160 miljarder pund. Rule Britannia!
Banker med övervärderade fastighetsinnehav och dåliga lån, grandiosa riskexponeringar och med säljväskorna packade med sub-primskulder i märkvärdiga paket kallade ”fantastiska investeringsinstrument” är idag oförmögna att klara av situationen på egen hand.
Vem bär ansvaret, ekonomichefen?
På ett företag som hamnar i samma situation så läggs ansvaret på styrelsen och ledningen. Oavsett om det är ekonomichefen som varit inkompetent eller vidlyftig. Det blir spännande att se vilka som får bära ansvaret nu. Just nu verkar det som om det är den lilla människan som drabbas hårdast. Dels genom att centralbankerna och den offentliga sektorn får gå in och kompensera för att världens alla banker inte har begripit vad begreppet ”ansvarsfull utlåning” innebär. Men den illa människan drabbas också av att krediter stryps, husen faller i värde, jobb försvinner osv.
SMS:a låna…
Under förra veckan fick jag 5 erbjudande i brevlådan om att låna både stora och snabba pengar. Samtidigt bombarderas jag av tidningsannonser om lån och krediter i olika former. Det minst moraliska och mest förkastliga i radioreklamens ”SMS:a låna…”
Banker och finansinstitut sprider en sur och dålig moral omkring sig.
Det blir intressant att se vilken svensk bank som kommer att klara sig bäst ur knipan. Som har haft bäst omdöme när det gäller farliga riskexponeringar till både väst och öst. Om vi nu kommer att kunna förstå det, i tider som denna när det blåser snålt brukar de ansvariga snabbt förändras från gapigt högljödda till tystlåtna och hemlighetsfulla.