Taggarkiv för 'birgitta hansson'

Sida 2 av 2

Idag prövas mina idéer

Idag arrangerar vi en Inomhusturnering i fotboll i Gustavsbergs Sporthall Ekvallen

Fem fotbollslag med 15-åriga killar kommer att mötas från klockan 17.30 till strax efter midnatt. Det är vi, Gustavsbergs IF FK P94, som står som inbjudande värdar och arrangör.

Det innebär att ett 40-tal föräldrar brett toast, handlat korv och dricka, bakat bullar och skänkt överraskande fina priser till vårt lotteri. Men det innebär också veckor med planeringar av laguppställningar, spelschema, regler, rekrytering av domare mm. Ett helt litet företag som får sin kulmen under lördagkvällen.

1392924.jpg

Sjuttiofem killar håller sig från andra aktiviteter, för att spela fotboll

Vuxna ledare och engagerade föräldrar väljer sporthallens miljö och en middag bestående av varm korv, kaffe och toast — framför chips, vin och Schlagerfestivalens första uttagning på TV.

I bästa fall innebär också turneringens ekonomiska resultat (håll tummarna) att säsongens planerade träningsläger i Danmark och sommar-cup i Halmstad blir så ekonomiskt rimliga aktiviteter som möjligt för varje spelare i vårt lag.

Ett minisamhälle samarbetar för de som skall ta över vårt framtida samhälle — ungdomarna

Det får mig trots allt att tro på framtiden. Att lätta på den mentala ”ångest-keps” som tränger på huvudet efter att ständigt bli matad med alla kraxande olyckskorpars mantran om dåliga tider, oengagerade ungdomar, bråk i centrum, långkonjunktur mm.

Jag tar ju ofta i lokala diskussioner upp idén om att göra om Domushuset, i Gustavsbergs Centrum, till en gymnasieskola, kanske tillsammans med ett högstadie med idrottsinriktning. Att utveckla Ekvallenområdet till ett unikt idrottscampus med allt från simhall, utbyggd tennishall, ishockey och konståkning, fotboll, badminton mm. Se till att vi bygger den omdiskuterade bandyhallen (som Stockholm såväl behöver) osv.

 

hink.jpg

 

Sommartid kan skollokalerna utnyttjas som vandrarhem för träningsläger av olika slag, fotbollsskolor, arrangemang med sommarcuper etc. Värmdö skulle som kommun bli helt unik, med en sådan ungdoms- och sportsatsning. Kvällens Inomhuscup är ett bra exempel på behovet, parallellt med våra första inomhusmatcher ikväll så spelas Svenska Spels delcup i bandy på Ekvallens isbandybana som ligger i anslutning till sporthallen. Det är full aktivitet på inomhusrinken i samma område – och i tennishallen och simhallen är det fullt med tennispelare i alla åldrar och badande unga och gamla.

Jag ser fram emot kvällen. Och varm korv är inte dumt det heller.

Sjunga schlager kan jag göra själv.

Bevara betyder inte konservera, utveckla behöver inte betyda rasera

1938.jpg

Planarbetet i Gustavsberg påskyndas. Inte en dag för tidigt

Inom begreppet ”Hela Gustavsberg” har ett vinglande planarbete för de mest centrala delarna av Gustavsberg – från centrum ner till Farstaviken — bedrivits under flera år. Samtidigt har utvecklingen av fabriksområdet i hamnen aktualiserats då och då. Inte minst efter fabrikens önskemål om att få bygga en helt ny fabrik (ovanpå den gamla porslinstippen).

 

toa.JPG

 

Nu finns det en startplan för omdaningen av Gustavsbergs centrum. Detaljplanen ska omfatta framtida lösningar för bostadsbebyggelse, centrumanläggning, parkområde, trafik och bussterminal. Syftet är att det gamla centrumområdet i framtiden på ett bättre sätt knyter ihop både det gamla fabriksområdet i sydväst, Farstavikens norra strand och bostadsområdena i nordost. Ett bra initiativ, men minst fem-tio år för sent.

 

dellan.JPGBehöver vi verkligen Gustavsbergs Centrum?

 

Ett centrum som under den senaste tio års perioden knappast kunnat upplevas som speciellt trivsamt, levande och framgångsrikt. Domus har ett antal gånger bytt skepnad och krympt, ett centrum har etablerats där hyresgästerna far ut och in som bin i en otrivsam bikupa. Kvälls- och nattetid är det stendött.

 

Förutom när ungdomsfyllan visar sina mest tragiska sidor, det är slagsmål på den lokala krogen och aktiviteterna utanför mest består av mobiltelefonrån. Som någon slags helig ko och i ett osunt konkurrensförhållande med  ortens övriga centrum och den återuppväckta hamnen, så har man inom kommunen ritat och knåpat med alternativa planer för att gång på gång ge området en konstgjord andning.

 

Centrum igår och centrum idag

Gamla Gustavsbergs Centrum fyllde en gång en viktig funktion, såväl när det gäller service som socialt liv. Idag är de viktiga delarna två: ett unikt möjligt och unikt idrottscampus och en logistiskt viktig trafiknod. Möjligen också en del med ett mindre servicecentrum där konditori, Pressbyrån och en matbutik kan vara befogade.

runda_huset_gustavsberg_varmdo.jpg

Byggnadsmässigt är den enda intressanta byggnaden Runda Huset. Arkitekten till den originellt utformade byggnaden var Olof Thunström på KF:s arkitektkontor. I Gustavsberg fick han smeknamnet Thun-Olle. I Gustavsbergs runda kommunalhus fick Thunström förverkliga sin gamla dröm om en rund byggnad. Huset har under årens lopp med kommunhus verksamhet och som ett mindre kulturcentrum blivit en känd byggnad. Alla andra hus är ersätrningsbara.

Gustavsbergs centrala delar betraktas som ett och samma exploateringsområde

 

Ett område som omfattar centrum, fabriksområdet, Strandvik, norra Kvarnberget, Mariagatan, Ekvallen, Kråkberget och Vattentornsberget. Även en separat plan för Gustavsbergs fabriksområde ska antas. Processen går nu vidare för att så småningom ett detaljplaneprogram skall kunna läggas fram och slutligen en detaljplan med exploateringsavtal kan man förmoda.

 

vii.jpg

 

Centrum och hamnen. Centrum eller hamnen?

 

Med hamnen menar jag då området från vattnet och Tornhuset upp till JM´s nya område Farstadal och den legendariska idrottsparken Farstavallen. Centrum kommer att växa med bostäder, men skall det också vara det kommersiella och sociala centrumet? Hamnområdet kommer också att växa, med både bostäder och verksamheter, men vilken typ av kommersiella verksamheter bör ligga där?

 

Skall hamnen bebyggas småskaligt, eller tål området en kraftigare exploatering att jämföra med Järla Sjöstad eller delar av Hammarby Sjöstad. Personligen tror jag att hamnen kan bli en ännu mer spännande miljö än både Järla och Hammarby. Varför? Jo, därför att i hamnområdet finns redan det etablerat som ett levande område behöver: mötesplatser.

 

16_porcelainmuseum.jpg

 

Hamnen är ett område som redan idag har kultur, butiker och outlets, caféer och restauranger, miljöinslag av upplevelsekaraktär — samt inte minst en unik historia som fortfarande lever med Porslinsfabriken, Konsthall, Sanitetsfabriken etc. Kommer bostäder och ett nytt näringsliv på plats, så kan det bara blomstra än mer. Satsa på hamnen, är min slutsats.

 

bostad.JPG Men är det antingen eller?

 

Nej, gamla Gustavsbergs Centrum måste också fortsätta att leva. Men våga rucka på de gamla tankarna. Nya spännande bostäder, se till att kollektivtrafiken kan utvecklas, behåll Runda Huset, etablera en närservice som kan tjäna bostadsexploateringen osv. Men se framför allt de andra möjligheterna.

 

Gör om Domushuset till en gymnasieskola, kanske tillsammans med ett högstadie med idrottsinriktning. Utveckla Ekvallenområdet till ett unikt idrottscampus med allt från simhall, utbyggd tennishall, ishockey och konståkning, fotboll, badminton mm. Bygg den omdiskuterade bandyhallen (som Stockholm såväl behöver) osv.

 

hink.jpg

 

Sommartid kan skollokalerna utnyttjas som vandrarhem för träningsläger av olika slag, fotbollsskolor, arrangemang med sommarcuper etc. Värmdö skulle som kommun bli helt unik, med en sådan ungdoms- och sportsatsning.

 

Hand i hand

 

Gustavsbergs Centrum och Hamnen kan knappast helt byggas samman. Men däremot kan man skapa en sammanhållande miljö med hjälp av park och stråk. Men det måste vara trivsamt, som miljö uthålligt och upplevelsebart.

 

lisas_dog.jpg

 

Varför inte skapa en skulpturpark med Lisa Larssons figurer i överskala. Alla gjorda i moderna material som tål att barnen får sitta på hundarna, du kan lägga armarna om axlarna på Lisas ängel osv. Det här är bara en av många idéer jag skulle kunna tänka mig vara realiserbara — och som också skulle förstärka kommunens varumärke. (Tänk bara hur många japanska turister som varje sommar skulle fotografera av sig själva bland Lisas figurer).

 

uteservering.JPG Lär av grekerna och romarna

 

De kunde nämligen skapa hållbara miljöer. De förstod att det i en levande miljö måste finnas både bostäder och verksamheter. Att det måste finnas platser där man kan mötas. Att varje gata måste leda någonstans. Att det fanns en piazza där du antingen kunde bli sedd, eller där du kan se på andra. Gustavsbergs Centrum med sin omstridda P-plats som mest liknar en härjad krigszon ”efteråt” är knappast den platsen. Och frågan är om det ens skall bli det?

 

Jag tror att andra saker skall göra att det gamla centrumet blir ”lagom” levande. Bra bostäder, en lagom närservice, skola, idrott, friskvård, Musikens hus, Bibliotek, kollektivtrafik etc. Och jag tror att det är hamnen som har förutsättningar att bli mötesplatsen.

 

Peter och vargen, eller en framtida plan?

 

Med spänning ser jag fram emot vad den utsedda gruppen kan komma att åstadkomma. I dessa tider kan vi behöva trovärdiga visioner som får oss att lyfta blicken och tro på framtiden. Sedan tror jag också att kommunen behöver lyfta blicken, sätta ned foten för utvecklingen av Gustavsberg, fastställa plan och sedan genomföra — och inse att Värmdö inte bara är Gustavsberg.

 

Ska vi utveckla vår kommun, måste det också gälla andra unika områden som Djurö, Ingarö och Norra Värmdö. När får vi se de visionerna?

 

Nej, det här är ingen krigszon, det är ett kvaddat byggprojekt i Gustavsberg omistliga brukskvarter

Idag är det i den finansiella krisens och den nedåtgående konjunkturens tidevarv väldigt, väldigt tyst på min gata

forbidden.JPG

Jag har i flera av mina blogginlägg tagit upp de hus som man nu avser att bygga på marken längs Gamla Vägen, mellan Ebbalund och brukshusen, i de kulturhistoriskt intressanta och värdefulla bruks- och arbetarkvarteren i centrala Gustavsberg.

En bevarandeplan som tillät 10 st enplanshus, blev i händerna på en oengagerad kommun, en luttrad byggherre, Bastide AB, och en lika luttrad byggentreprenör, Ebab, förvandlats till 14 st flervåningshus, svartslammade med plåttak, som med sina höjder kommer att dominera och slå ihjäl det gamla kulturlandskapet.

Sättet de har skött sitt projekt lämnar mycket övrigt att önska

De har under uppstarten av byggprocessen inte tagit något som helst initiativ till att informera omgivande fastigheter om hur bygget kommer att gå till, presentera vem/vilka som är ansvariga och hur det kommer att påverka närliggande fastigheter och trafiken under byggtiden. De har underlåtit sig att besiktiga fastigheter inför sprängningar. De har lagt dikesrenar under sig och sina entreprenadmaskiner och permanentiserat dem med täckplast och grus — där det förra året lades matjord och såddes gräs.

warzon.JPG

Men nu är det tyst

För några dagar sedan började maskiner att transporteras bort från byggarbetsplatsen. Det blev allt glesare med inslag av byggledare och arbetare. Idag är det helt tyst. Byggplatsen där man under två månader hetsarbetat, förmodligen för att ”hinna före” våra överklaganden och vårt engagemang med jurister, Länststyrelsen och Länsrätten. För att allting inte gått rätt till när det gäller bygglov och sättet de har fått igenom det hela råder det ingen tvekan om.

Samtidigt tystnat andra tveksamma byggprojekt i kommunen

Det ”pampiga” komplexet Åkerlyckan står stilla intill centrum. Ett trettiotal bostadsrätter i fastigheter under byggnation står också mer eller mindre stilla. I förra veckan stoppade banken de fortsatta utbetalningarna till beställaren Eldstaden. ”Vi har inte gått i konkurs men företaget är under rekonstruktion”, säger Joakim Karlsson på Eldstaden i Nacka Värmdö Posten. Lustigt nog har Joakim och företaget länkar till andra företag som  huvudmännen bakom byggnationen vid Ebbalund, dvs Bostadsrättsföreningen Ebbalund (org nr 769617-81) också driver.

Vem är det då som bygger?

Nyfiket söker man på namnet, Bastide Fastighets AB, i hopp om att komma till någon webbsida, som presenterar företaget. Men det enda napp som jag fick i mitt sökande var på www.allabolag.se. En webbsida som helt kostnadsfritt står till tjänst med information om bolag, styrelse, årsredovisningar etc.

Där dök Bastide Fastighets AB upp med styrelsen Joakim Bengt Erik Valdemar Karlsson, Sven Joakim Rutqvist och Linda Maria Sjökvist. Vid en snabb kontroll kunde jag se att det var de båda ”Jockarna” som skrivit under bygglovsansökan, så man får väl förmoda att dessa båda också ansvarar för bolagets verksamhet.

Många bolag var det…

Några klick till på webbsidan (klicka på namnet) gav mig också upplysningen att Joakim Karlsson också var styrelseordförande, ledamot eller bolagsman i 23 andra bolag. Joakim Rutqvist var i sin tur engagerad i 22 andra bolag och Maria Sjökvist, till sist, ”bara” i 7 bolag. Mycket att stå i alltså.

En del av bolagen berör andra byggprojekt i vår kommun

T.ex Läkarvillan i Gustavsberg, Stadsvillorna intill Ebbalund. Så man får väl förmoda att kommunledningen och politikerna därmed står på god fot med Bastide Fastighets AB. Eller?

Vad har hänt?

En hemvändande grävmaskinist refererade till att byggledaren hade kommit till bygget vid Ebbalund och informerat om att ”vi spränger klart, men avslutar allt annat. Pengarna är slut.”

En luttrad mäklare var övertygad om ”…de håller på att konka…” när samma fråga ställdes vid Åkerlyckan i centrala Gustavsberg. Och få brukar känna till saker lika väl som mäklare.

Vad händer nu?

Skall kommunen se det hela som ett tecken i tiden, eller ska de ta chansen att börja syna de entreprenörer som girigt så snabbt som möjligt försöker att tjäna pengar på att förtäta en unik bruksbyggd. En av de få kvarvarande som fortfarande lever, har verksamheter med tradition från sekelskiftet — och dessutom potential att utvecklas till unika bostadsorder och besöksmål för såväl både nationella och internationella turister.

Man bara undrar

Det jag kan göra nu är att minnas hur dikesrenen såg ut innan den blev parkeringsplats, hur skönt marken med äppelträd och häckar förband Skeviksgatans brukshus med Ebbalunds gamla handelsbod.

diket.jpg

dike.JPG

Kanske projekten återhämtar sig. Bankerna får ny säkerhet och släpper lånespärren. Eller också ser kapitalstarkare finansiärer och entreprenörer chansen att nu billigt överta ”nästan” färdiga projekt för att tjäna snabba pengar.

ebba1.jpg

Men klockan går inte att dra tillbaka. Såren finns där.

Kommer Gustavsbergs fabriker bli kvar? Spännande fortsättning

panorama_72dpi_banner.jpg

Igår var det kommunstyrelse i Värmdö. Undrar hur det gick?

Många är vi som upprepade gånger påpekat behovet av en fokuserad hantering av fabriksfrågan. Innan vi förlorar ett av Sveriges mest kända och mest traditionsfyllda varumärken.

Trots detta har den ena delen av ärendet, detaljplan för nuvarande fabriksområdet, över huvud taget inte startat. Trots att det faktiskt fanns en politisk samsyn kring detta fanns redan för två år sedan. Tro det eller ej.

Den ansvariga nämndens ordförande, ICA-handlaren Peter Frej (m) sa i lokaltidningen NackaVärmdöPosten för ett par veckor sedan att hans bedömning var att planarbetet kommer att ta cirka fem år från och med nu. Vilket naturligtvis är både befängt och oacceptabelt.

padda.jpgMen varför uttalar man sig  så?

Vill man inte behålla fabriken? Vill man inte värna om 300 arbetstillfällen? Vill ma missa möjligheterna att skapa 1.000 nya bostäder och en ny vital del av Gustavsberg – som kan ge genklang i hela Norden?

Handlar det om skärgårdsbornas sätt att markera att Gustavsberg minsann inte skall särbehandlas från övriga Värmdö? Handlar det om politikernas sätt att hävda sig mot näringsliv och marknaden genom att likt grodan blåsa upp sig till omotiverad volym?

Eller är det så enkelt att det bara handlar om inkompetens.

Under fullmäktigedebatt dagen efter artikelns publicering för två veckor sedan hade ordföranden åkt på semester. Man kan ju fråga sig vad som driver dem till att bli politiker vid sidan av ICA-handlare?

I veckan som gått har denna fråga diskuterats i snart alla stockholmsmedia, DN, SvD, Radio Sthlm, Tv4, ABC-nytt och lokalmedia.

Ärendet behandlades på kommunstyrelsen igår kväll.

Kommundirektören Magnus Hedenfalk, som om man får tro inslagen i TV överhuvudtaget inte tror på företagsledningens uppgifter, fick i uppdrag att till igår att utarbeta en tids- och arbetsplan som skulle kunna beslutas onsdag kväll.

Nu fanns inte ens ärendet med på dagordningen när den skickades ut, och blev officiell i förra veckan. Och när väl ärendet mailades ut fanns inga underlag med.

sale.jpg

Nu undrar jag:

Tar Kommunledningen frågan på allvar? Tar de sin uppgift som kommunledning överhuvudtaget på allvar?

Jag har aldrig förr under hela min snart 35-åriga yrkesverksamhet som varumärkesstrateg sett något liknande fall där man lyckas förstöra ett varumärke lika snabbt.

Var jag än kommer, och berättar att jag bor i Gustavsberg och Värmdö, får jag frågan:

- Hur i helvete sköter ni er kommun?

Parodi på verkligheten, Värmdö på TV i går

Jag har skrivit om det tidigare. Risken är stor att vi håller på att förlora ett av Gustavsbergs, Värmdös och Sveriges mest kända varumärken — Gustavsberg, i form av det verksamma och framgångsrika företaget i hamnen.

fonsterrad300.jpg

En kort re-cap: Villeroy Boch/Gustavsberg vill bygga en ny sanitetsfabrik. Förslaget från företaget (sedan snart två år tillbaka) är att de skall få kapsla in den gamla porslinstippen en bit från det nuvarande fabriksområdet och bygga en ny, mer robotiserad fabrik. Detta för att kunna arbeta effektivare, miljövänligare och mer konkurrenskraftigt.

Vi skulle få behålla vårt unika och starka varumärke i kommunen.

Vi skulle behålla arbetstillfällen. Och vi skulle kunna se ett gammalt fabriksområde förvandlas till en ny spännande del i samhället. Med en blandning av bostäder och nya verksamheter, nya hus tillsammans med gamla bevarade industribyggnader. Fabriksområdet skulle växa ihop med den återuppväckta hamnen, mötesplatsen för människor och kultur.

Gustavberg kan bli en plats, som skulle kunna vara en förebild för andra områden i Sverige.

Vi skulle bli uppmärksammade som kommunen som kan ta vara på det bästa av det gamla — och kombinera det med det nya och spännande.

Men det krävs att politikerna sätter fart på dödfläsket. Tyvärr visar kvällens nyhetsreportage på ABC-nytt på motsatsen. Dödfläsket vilar stilla.

Ett nyhetsinslag på ABC-nytt under måndagskvällen handlade om fabrikens framtid i Gustavsberg. Titta här! Jag skulle egentligen inte behöva skriv ett enda ord mer om det här eländigt skötta ärendet, bara uppmana er att titta på inslaget. För varje sekund som går av inslaget så slår Värmdö nämligen i spik efter spik i likkistan som snart får begrava Värmdös varumärke.

johan.jpgFabrikens (Villeroy&Boch) VD Johan Boheman, en uttalat kompetent och duktig företagsledare, tittar in i kameran och säger att han är beredd att slåss för att fabriken ska kunna finnas kvar i kommunen.

Men att tiden nu börjar rinna ut om de ska kunna stanna kvar. De behöver besked från kommunen. Det har nu gått mer än två år sedan de tiog upp ärendet.

(Samtidigt viskar små fåglar i mitt öra att ett flertal kommuner runt om i Sverige har tagit kontakt med fabriken och erbjudit dem mark. Men de vill bevisligen stanna kvar i Gustavsberg.)

magnus.jpgKommunens företrädare, Magnus Hedenfalk tittar lika stint, men mer blåögt, in i kameran och försäkrar att han inte tror att det finns någon risk för att fabriken ska flytta. Det har i alla fall inte kommit till hans kännedom.

Han säger vidare att det är komplicerat med detaljplaner, sådant arbete tar tid.

T.ex nu två år utan att det har hänt ett enda dugg. Man kan fråga sig om det beror på inkompetens, bristande vilja, oförmåga till insikt eller kompetensmässig brist att kunna hantera sådana här för kommunen livsviktiga ärende.

(Det går lättare att lägga ned den enda ungdomsgården i Gustavsberg, och hänvisa ungarna till nedslitna och delade lokaler i Kvarnbergsskolan.Kan jag lära er att stava till heder?)

Med sådana kommundirektörer kan man sova lugnt. (Eller somna om för gott?)

Skurubron har rasat…

Tänk er scenariot: Ni vaknar en morgon och sjunyheterna rapporterar att en onykter skeppare seglat på ett av fundamenten i Skurubron, varpå stora delar av bron rasat ned i Skurusundet.

a_skurubron.jpg

Fundera över konsekvenserna för kommunikationerna med arbetet, skolorna, sjukhusen, alla köpcentrum.

Livlinan eller navelsträngen till Storstadsregionen är kapad. Skall du åka in till arbetet på söder, eller besöka barnsjukhuset med dottern och den brutna armen — får du ta färjan till Rindö från Norra Värmdö och vidare med färjan till Vaxholm för att sedan norrifrån nå stan.

Det kan inte hända, tänker du. Men tänk …om?

que.jpgVi är redan nu på väg att snöra åt getingmidjan. Ett av körfälten från city ut mot Värmdö får inte längre belastas av tung trafik. Skurubron är idag ett bra exempel på konsekvenserna av att Nacka just nu, och Värmdö så småningom, kommer att växa ihop med storstadsregionen.

Områden som Nacka hittills destinerat åt småhusbebyggelse, måste nu omprövas till att bli projekterade för flerfamiljshus. Verkligheten kryper allt närmare oss.

Skurubron måste repareras, men det räcker inte. Skurubron måste få nya påfartsramper från Värmdö och Björknäs. I senste numret av lokaltidningen kunde vi läsa om att den illa konstruerade påfarten från Björknäs, innan Skurubron, är vår mest olycksdrabbade trafikplats.

Motorvägen innan Skurubron måste få bättre påfarter, inte minst med tanke på de hundratals nya bostäder som NCC projekterar i Tollareområdet. Kanske 3-400 nya bilar som varje dag skall kunna ta sig upp, säkert och tryggt på motorvägen innan Skurubron.

Men det räcker inte.

Skurubron måste få nya dimensioner för att kunna lösa de framtida behoven av trafiklösningar med en växande inflyttning i de delar av Nacka som ligger mellan Skurbron och Värmdö. Men också med tanke på det växande näringslivet i Värmdö och den alltmer ökande inflyttningen även här.

Men det räcker inte.

En framtida Skurubro måste planeras med tanke på att kunna samsas med en framtida tunnelbanesträckning ut till Gustavsberg. Och hur skall nu det här gå till?

Just nu satsar Vägverket (20 miljoner) tillsammans med Nacka kommun (10 miljoner) på en utredning kring problematiken runt Skurubron. En start för bygge av säkrare uppfartsramp (kommer att gå öster om den nuvarande bussterminalen, från Värmdövägen upp på motorvägen) kan i bästa fall komma att ske 2010-2011.

Det löser en liten, liten del av problemen.

En ny bro kan i bästa fall komma att bli verklighet med start 2013, för att i bästa fall stå klar 2-3 år senare. Parallellt med detta måste hela processen samsas med en framtida planering  av en ny tunnelbanesträckning. Allt annat vore vansinne,  både ur trafiklogistisk synvinkel – men framför allt av miljöskäl.

När kan då en tunnelbana bli verklighet?

Det står än så länge skrivet i stjärnorna.

Jag skrev att Skurubron bara var ett exempel.  Det finns fler, och värre. Danvikstull (eller Danvikslösen) är kanske ett ännu större problem. Ett projekt som omfattar bilar, bussar, spårbunden trafik, en ny högbro, tunnlar mm — och som när det väl startar kommer att pågå i minst 5-7 år.

Och under samma tidsperiod diskuterar Stockholm om förtätning och byggnation på Stadsgården. Samtidigt som andra arbetsutskott i Stockholm sitter och diskuterar vad och hur man skall göra med ombyggnationen av Slussen.

Så du kan vakna upp till en riktigt mardröm.

Skurubron rasar, Danvikstull stänger av 70% av genomflödet av trafiken under 4-5 år, Stadsgården blir byggarbetsplats, Slussen stängs av helt. Nej, jag vill inte måla fan på väggen. Jag tycker bara att vi borde vakna upp och fundera över både konsekvenser och lösningar. Ur trafikflödessynvinkel och ur miljö- och uthållighetstänkande. Hur vill vi ha det?

cars.jpg

Vad är det värt för dig att varje dag kunna färdas säkert, snabbt och miljövänligt mellan Värmdö och Nacka, Värmdö och Stockholm. Tio eller femton kronor?

Det är kanske den värderingen som avgör om 5 miljarder är värda att lägga på Danvikslösen. Om 500 miljoner är värda att lägga på Skurubron. Tillväxten kommer vi aldrig undan. Tack och lov för det. Men vi måste vara beredda på vad den kostar. Och hur vi vill ha den.

Nacka och Värmdö är långt ifrån tätbefolkade.

Det bor 850 människor inom varje kvadratkilometer i Nacka, 1500 inom samma yta på Lidingö och 3-4.000 på samma yta inom de mer tätbebyggda områdena.Värmdö är beroende av vägen in till Stockholm genom Nacka. Därför är den ett gemensamt problem. Vi kan aldrig lägga ansvaret ensamt på Vägverket, på Nacka eller Stockholm. Värmdö måste också agera och engagera sig i frågan.

Men med vårt turbulenta ”tosse-styre”, så blir perifera frågor ibland alltför viktiga.

I den framtida planeringen av vårt samhälle, med näringsliv, barn och ungdom som två centrala frågor, blir även kommunikationerna en viktig del.

Men lugn. Jag åkte från Nacka till Gustavsberg för en stund sedan. Skurubron hade inte rasat. Ännu.

anm: Bilden på Skurubron kommer från Nackas ”Infobank”.

Byggprojektet vid Ebbalund

katastrof1.JPG

Under det här länknamnet kommer jag att samla allt jag skriver om det tveksamma byggprojektet vid Ebbalund, på Gamla Vägen i Gustavsbergs vackraste och kulturskyddade brukskvarter.

Inte tveksamt för att man bygger en ny årsring och för att man utnyttjar marken till en klok förtätning. Utan för att man lyckats förändra en ambitiös bevarandeplan med 10 st enplanshus, som på ett passande sätt skall anpassa sig till omgivande byggnader, och med stöd  av begreppet ”mindre avvikelse” nu skövlar hela marken för att få möjlighet att pressa in 13 stycken flerplans hus med plåttak.

Byggbolaget heter Bastide AB och entreprenören är Ebab. Och det är även i deras hanterade (eller ickehanterande) av kommunikation och information det lämnar mycket övrigt att önska. Sprängningar utan besiktningar, förtäckta hot från projektledare mm.

Jag tror inte att det sista är sagt i det här affären ännu. En ”affär” som hittills varit helt okommenterad av flata kommunpolitiker, förmodligen skamsna tjänstemän och ett totalt insomnat skönhetsråd.

Klicka på länken ”Byggprojekt vid Ebbalund” — ni kommer snart att ruska på huvudet över hur projektet hanterats.

Stora entreprenörer och ”okunniga” fastighetsägare

”Äh, de begriper ingenting. Kör så det ryker”

appel1.jpg

Jag har i flera av mina blogginlägg tagit upp de hus som man nu avser att bygga på marken längs Gamla Vägen, mellan Ebbalund och brukshusen, i de kulturhistoriskt intressanta och värdefulla bruks- och arbetarkvarteren i centrala Gustavsberg.

En bevarandeplan som tillät 10 st enplanshus, har nu i händerna på en oengagerad kommun, en luttrad byggherre, Bastide AB, och en lika luttrad byggentreprenör, Ebab, förvandlats till 14 st flervåningshus, svartslammade med plåttak, som med sina höjder kommer att dominera och slå ihjäl det gamla kulturlandskapet.

Sättet de sköter sitt projekt lämnar mycket övrigt att önska.

De har under uppstarten av byggprocessen inte tagit något som helst initiativ till att informera omgivande fastigheter om hur bygget kommer att gå till, presentera vem/vilka som är ansvariga och hur det kommer att påverka närliggande fastigheter och trafiken under byggtiden.

Trots att alla fastigheter som berörs inte besiktigats inför omfattande sprängningar i berggrunden (som ett flertal av omgivande fastigheter vilar på) och protokoll av de enskilda besiktningar som utförts ej heller lämnats ut – så har sprängningarna startat som om de hade eld i sina ädlare bakdelar.

När jag, som ej fått fastigheten besiktigad, pga av att jag dels ej kunnat närvara och ej besvarat ett av deras brev, ifrågasatte detta — möttes jag av ett förtäckt hot från Ebab:

”…som vi tidigare påtalat kan en utebliven medverkan från Er sida försvaga era möjligheter att åberopa eventuella skador i de fall de skulle uppstå”

Dvs om du din dumskalle inte var observant ska du inte tro att du får lätt att bevisa om det sker några skador på din fastighet som våra sprängningar orsakar. Ett tufft hot, när man älskar det ateljéhus som med sina 26 fönster mot norr står på samma berg som de spränger i — ett trettiotal meter bort.

maskiner1.jpg

Nu underskattar alltid byggnadsföretag fastighetsägare som flata, ej pålästa och lätta att skrämma.

Följande regler gäller för byggherren och entreprenören:

”Gör dig en bild av byggprojektet. Har du andra hus eller verksamheter i närheten av din sprängplats? Inom 100 meter och närmare är det viktigt att du tänker igenom hur de kan bli påverkade av vibrationer från sprängning, pålning, trafik på din tomt o.s.v. Det kan bli mycket buller med maskiner och dylikt. Gör dig en bild av hur det kommer att bli, innan du börjar.”

”Informera dina grannar om vad du ska göra och gör det personligen. Troligen ska du ha dem som grannar i många år framöver och allt blir så mycket enklare, både under och efter arbetet, om du har en bra relation till dem.”

”En byggherre med underentreprenörer är solidariskt ansvariga för skador på tredjemans egendom. För att kunna avgöra om eventuella skador eller förändringar verkligen uppstår under byggtiden måste du besiktiga hus och anläggningar som ligger runtomkring. Besiktningen kan komma att fungera som bevis mot att eventuella skador har uppstått under byggtiden.

I samband med en besiktning utförs också täthetsprovningar av skorstenar, vanligen av skorstens-fejarmästaren på orten.”

”Enligt Svensk Standard SS 460 48 66 ska byggnader inom 50 meter från en sprängplats besiktigas där undergrunden är berg, och inom 100 meter där undergrunden är lera.”

”Om du har grannar med vibrationskänslig verksamhet kan du bli tvungen att erbjuda dem vibrationsisolering och fasta sprängtider eller andra nödvändiga försiktighetsåtgärder.”

Bevisbördan ligger alltså alltid hos sprängaren att motbevisa att skada ej uppstått pga av sprängningar.

Har även talat med en erfaren besiktningsman som är förvånad över att ett företag som Ebab spränger utan besiktning, framför allt i ett så pass känsligt område.

Man kan fråga sig vilka risker ni är beredda att ta, varför det är så bråttom och vad som ligger bakom detta?

Det känns skönt att man själv är kunnig och påläst, ej heller flat eller lättskrämd — och dessutom har ett gediget kontaktnät inom byggbranschen.

Det känns lika förvånande att ett byggföretag som Ebab tillåter en projektledare att hantera ett känsligt och publikt byggprojekt på detta omdömeslösa sätt. Ett företag som på sin hemsida skriver ”Vi skapar grogrunden för ett bra samarbete med våra kunder genom fyra hörnstenar; engagemang, behovsanalys, aktivitet & basprocesser.”

”Engagemang…” Jo, pyttsan.