Taggarkiv för 'byggnadsnämnden'

Sida 2 av 2

Parodi på verkligheten, Värmdö på TV i går

Jag har skrivit om det tidigare. Risken är stor att vi håller på att förlora ett av Gustavsbergs, Värmdös och Sveriges mest kända varumärken — Gustavsberg, i form av det verksamma och framgångsrika företaget i hamnen.

fonsterrad300.jpg

En kort re-cap: Villeroy Boch/Gustavsberg vill bygga en ny sanitetsfabrik. Förslaget från företaget (sedan snart två år tillbaka) är att de skall få kapsla in den gamla porslinstippen en bit från det nuvarande fabriksområdet och bygga en ny, mer robotiserad fabrik. Detta för att kunna arbeta effektivare, miljövänligare och mer konkurrenskraftigt.

Vi skulle få behålla vårt unika och starka varumärke i kommunen.

Vi skulle behålla arbetstillfällen. Och vi skulle kunna se ett gammalt fabriksområde förvandlas till en ny spännande del i samhället. Med en blandning av bostäder och nya verksamheter, nya hus tillsammans med gamla bevarade industribyggnader. Fabriksområdet skulle växa ihop med den återuppväckta hamnen, mötesplatsen för människor och kultur.

Gustavberg kan bli en plats, som skulle kunna vara en förebild för andra områden i Sverige.

Vi skulle bli uppmärksammade som kommunen som kan ta vara på det bästa av det gamla — och kombinera det med det nya och spännande.

Men det krävs att politikerna sätter fart på dödfläsket. Tyvärr visar kvällens nyhetsreportage på ABC-nytt på motsatsen. Dödfläsket vilar stilla.

Ett nyhetsinslag på ABC-nytt under måndagskvällen handlade om fabrikens framtid i Gustavsberg. Titta här! Jag skulle egentligen inte behöva skriv ett enda ord mer om det här eländigt skötta ärendet, bara uppmana er att titta på inslaget. För varje sekund som går av inslaget så slår Värmdö nämligen i spik efter spik i likkistan som snart får begrava Värmdös varumärke.

johan.jpgFabrikens (Villeroy&Boch) VD Johan Boheman, en uttalat kompetent och duktig företagsledare, tittar in i kameran och säger att han är beredd att slåss för att fabriken ska kunna finnas kvar i kommunen.

Men att tiden nu börjar rinna ut om de ska kunna stanna kvar. De behöver besked från kommunen. Det har nu gått mer än två år sedan de tiog upp ärendet.

(Samtidigt viskar små fåglar i mitt öra att ett flertal kommuner runt om i Sverige har tagit kontakt med fabriken och erbjudit dem mark. Men de vill bevisligen stanna kvar i Gustavsberg.)

magnus.jpgKommunens företrädare, Magnus Hedenfalk tittar lika stint, men mer blåögt, in i kameran och försäkrar att han inte tror att det finns någon risk för att fabriken ska flytta. Det har i alla fall inte kommit till hans kännedom.

Han säger vidare att det är komplicerat med detaljplaner, sådant arbete tar tid.

T.ex nu två år utan att det har hänt ett enda dugg. Man kan fråga sig om det beror på inkompetens, bristande vilja, oförmåga till insikt eller kompetensmässig brist att kunna hantera sådana här för kommunen livsviktiga ärende.

(Det går lättare att lägga ned den enda ungdomsgården i Gustavsberg, och hänvisa ungarna till nedslitna och delade lokaler i Kvarnbergsskolan.Kan jag lära er att stava till heder?)

Med sådana kommundirektörer kan man sova lugnt. (Eller somna om för gott?)

Skurubron har rasat…

Tänk er scenariot: Ni vaknar en morgon och sjunyheterna rapporterar att en onykter skeppare seglat på ett av fundamenten i Skurubron, varpå stora delar av bron rasat ned i Skurusundet.

a_skurubron.jpg

Fundera över konsekvenserna för kommunikationerna med arbetet, skolorna, sjukhusen, alla köpcentrum.

Livlinan eller navelsträngen till Storstadsregionen är kapad. Skall du åka in till arbetet på söder, eller besöka barnsjukhuset med dottern och den brutna armen — får du ta färjan till Rindö från Norra Värmdö och vidare med färjan till Vaxholm för att sedan norrifrån nå stan.

Det kan inte hända, tänker du. Men tänk …om?

que.jpgVi är redan nu på väg att snöra åt getingmidjan. Ett av körfälten från city ut mot Värmdö får inte längre belastas av tung trafik. Skurubron är idag ett bra exempel på konsekvenserna av att Nacka just nu, och Värmdö så småningom, kommer att växa ihop med storstadsregionen.

Områden som Nacka hittills destinerat åt småhusbebyggelse, måste nu omprövas till att bli projekterade för flerfamiljshus. Verkligheten kryper allt närmare oss.

Skurubron måste repareras, men det räcker inte. Skurubron måste få nya påfartsramper från Värmdö och Björknäs. I senste numret av lokaltidningen kunde vi läsa om att den illa konstruerade påfarten från Björknäs, innan Skurubron, är vår mest olycksdrabbade trafikplats.

Motorvägen innan Skurubron måste få bättre påfarter, inte minst med tanke på de hundratals nya bostäder som NCC projekterar i Tollareområdet. Kanske 3-400 nya bilar som varje dag skall kunna ta sig upp, säkert och tryggt på motorvägen innan Skurubron.

Men det räcker inte.

Skurubron måste få nya dimensioner för att kunna lösa de framtida behoven av trafiklösningar med en växande inflyttning i de delar av Nacka som ligger mellan Skurbron och Värmdö. Men också med tanke på det växande näringslivet i Värmdö och den alltmer ökande inflyttningen även här.

Men det räcker inte.

En framtida Skurubro måste planeras med tanke på att kunna samsas med en framtida tunnelbanesträckning ut till Gustavsberg. Och hur skall nu det här gå till?

Just nu satsar Vägverket (20 miljoner) tillsammans med Nacka kommun (10 miljoner) på en utredning kring problematiken runt Skurubron. En start för bygge av säkrare uppfartsramp (kommer att gå öster om den nuvarande bussterminalen, från Värmdövägen upp på motorvägen) kan i bästa fall komma att ske 2010-2011.

Det löser en liten, liten del av problemen.

En ny bro kan i bästa fall komma att bli verklighet med start 2013, för att i bästa fall stå klar 2-3 år senare. Parallellt med detta måste hela processen samsas med en framtida planering  av en ny tunnelbanesträckning. Allt annat vore vansinne,  både ur trafiklogistisk synvinkel – men framför allt av miljöskäl.

När kan då en tunnelbana bli verklighet?

Det står än så länge skrivet i stjärnorna.

Jag skrev att Skurubron bara var ett exempel.  Det finns fler, och värre. Danvikstull (eller Danvikslösen) är kanske ett ännu större problem. Ett projekt som omfattar bilar, bussar, spårbunden trafik, en ny högbro, tunnlar mm — och som när det väl startar kommer att pågå i minst 5-7 år.

Och under samma tidsperiod diskuterar Stockholm om förtätning och byggnation på Stadsgården. Samtidigt som andra arbetsutskott i Stockholm sitter och diskuterar vad och hur man skall göra med ombyggnationen av Slussen.

Så du kan vakna upp till en riktigt mardröm.

Skurubron rasar, Danvikstull stänger av 70% av genomflödet av trafiken under 4-5 år, Stadsgården blir byggarbetsplats, Slussen stängs av helt. Nej, jag vill inte måla fan på väggen. Jag tycker bara att vi borde vakna upp och fundera över både konsekvenser och lösningar. Ur trafikflödessynvinkel och ur miljö- och uthållighetstänkande. Hur vill vi ha det?

cars.jpg

Vad är det värt för dig att varje dag kunna färdas säkert, snabbt och miljövänligt mellan Värmdö och Nacka, Värmdö och Stockholm. Tio eller femton kronor?

Det är kanske den värderingen som avgör om 5 miljarder är värda att lägga på Danvikslösen. Om 500 miljoner är värda att lägga på Skurubron. Tillväxten kommer vi aldrig undan. Tack och lov för det. Men vi måste vara beredda på vad den kostar. Och hur vi vill ha den.

Nacka och Värmdö är långt ifrån tätbefolkade.

Det bor 850 människor inom varje kvadratkilometer i Nacka, 1500 inom samma yta på Lidingö och 3-4.000 på samma yta inom de mer tätbebyggda områdena.Värmdö är beroende av vägen in till Stockholm genom Nacka. Därför är den ett gemensamt problem. Vi kan aldrig lägga ansvaret ensamt på Vägverket, på Nacka eller Stockholm. Värmdö måste också agera och engagera sig i frågan.

Men med vårt turbulenta ”tosse-styre”, så blir perifera frågor ibland alltför viktiga.

I den framtida planeringen av vårt samhälle, med näringsliv, barn och ungdom som två centrala frågor, blir även kommunikationerna en viktig del.

Men lugn. Jag åkte från Nacka till Gustavsberg för en stund sedan. Skurubron hade inte rasat. Ännu.

anm: Bilden på Skurubron kommer från Nackas ”Infobank”.

Byggprojektet vid Ebbalund

katastrof1.JPG

Under det här länknamnet kommer jag att samla allt jag skriver om det tveksamma byggprojektet vid Ebbalund, på Gamla Vägen i Gustavsbergs vackraste och kulturskyddade brukskvarter.

Inte tveksamt för att man bygger en ny årsring och för att man utnyttjar marken till en klok förtätning. Utan för att man lyckats förändra en ambitiös bevarandeplan med 10 st enplanshus, som på ett passande sätt skall anpassa sig till omgivande byggnader, och med stöd  av begreppet ”mindre avvikelse” nu skövlar hela marken för att få möjlighet att pressa in 13 stycken flerplans hus med plåttak.

Byggbolaget heter Bastide AB och entreprenören är Ebab. Och det är även i deras hanterade (eller ickehanterande) av kommunikation och information det lämnar mycket övrigt att önska. Sprängningar utan besiktningar, förtäckta hot från projektledare mm.

Jag tror inte att det sista är sagt i det här affären ännu. En ”affär” som hittills varit helt okommenterad av flata kommunpolitiker, förmodligen skamsna tjänstemän och ett totalt insomnat skönhetsråd.

Klicka på länken ”Byggprojekt vid Ebbalund” — ni kommer snart att ruska på huvudet över hur projektet hanterats.

Stora entreprenörer och ”okunniga” fastighetsägare

”Äh, de begriper ingenting. Kör så det ryker”

appel1.jpg

Jag har i flera av mina blogginlägg tagit upp de hus som man nu avser att bygga på marken längs Gamla Vägen, mellan Ebbalund och brukshusen, i de kulturhistoriskt intressanta och värdefulla bruks- och arbetarkvarteren i centrala Gustavsberg.

En bevarandeplan som tillät 10 st enplanshus, har nu i händerna på en oengagerad kommun, en luttrad byggherre, Bastide AB, och en lika luttrad byggentreprenör, Ebab, förvandlats till 14 st flervåningshus, svartslammade med plåttak, som med sina höjder kommer att dominera och slå ihjäl det gamla kulturlandskapet.

Sättet de sköter sitt projekt lämnar mycket övrigt att önska.

De har under uppstarten av byggprocessen inte tagit något som helst initiativ till att informera omgivande fastigheter om hur bygget kommer att gå till, presentera vem/vilka som är ansvariga och hur det kommer att påverka närliggande fastigheter och trafiken under byggtiden.

Trots att alla fastigheter som berörs inte besiktigats inför omfattande sprängningar i berggrunden (som ett flertal av omgivande fastigheter vilar på) och protokoll av de enskilda besiktningar som utförts ej heller lämnats ut – så har sprängningarna startat som om de hade eld i sina ädlare bakdelar.

När jag, som ej fått fastigheten besiktigad, pga av att jag dels ej kunnat närvara och ej besvarat ett av deras brev, ifrågasatte detta — möttes jag av ett förtäckt hot från Ebab:

”…som vi tidigare påtalat kan en utebliven medverkan från Er sida försvaga era möjligheter att åberopa eventuella skador i de fall de skulle uppstå”

Dvs om du din dumskalle inte var observant ska du inte tro att du får lätt att bevisa om det sker några skador på din fastighet som våra sprängningar orsakar. Ett tufft hot, när man älskar det ateljéhus som med sina 26 fönster mot norr står på samma berg som de spränger i — ett trettiotal meter bort.

maskiner1.jpg

Nu underskattar alltid byggnadsföretag fastighetsägare som flata, ej pålästa och lätta att skrämma.

Följande regler gäller för byggherren och entreprenören:

”Gör dig en bild av byggprojektet. Har du andra hus eller verksamheter i närheten av din sprängplats? Inom 100 meter och närmare är det viktigt att du tänker igenom hur de kan bli påverkade av vibrationer från sprängning, pålning, trafik på din tomt o.s.v. Det kan bli mycket buller med maskiner och dylikt. Gör dig en bild av hur det kommer att bli, innan du börjar.”

”Informera dina grannar om vad du ska göra och gör det personligen. Troligen ska du ha dem som grannar i många år framöver och allt blir så mycket enklare, både under och efter arbetet, om du har en bra relation till dem.”

”En byggherre med underentreprenörer är solidariskt ansvariga för skador på tredjemans egendom. För att kunna avgöra om eventuella skador eller förändringar verkligen uppstår under byggtiden måste du besiktiga hus och anläggningar som ligger runtomkring. Besiktningen kan komma att fungera som bevis mot att eventuella skador har uppstått under byggtiden.

I samband med en besiktning utförs också täthetsprovningar av skorstenar, vanligen av skorstens-fejarmästaren på orten.”

”Enligt Svensk Standard SS 460 48 66 ska byggnader inom 50 meter från en sprängplats besiktigas där undergrunden är berg, och inom 100 meter där undergrunden är lera.”

”Om du har grannar med vibrationskänslig verksamhet kan du bli tvungen att erbjuda dem vibrationsisolering och fasta sprängtider eller andra nödvändiga försiktighetsåtgärder.”

Bevisbördan ligger alltså alltid hos sprängaren att motbevisa att skada ej uppstått pga av sprängningar.

Har även talat med en erfaren besiktningsman som är förvånad över att ett företag som Ebab spränger utan besiktning, framför allt i ett så pass känsligt område.

Man kan fråga sig vilka risker ni är beredda att ta, varför det är så bråttom och vad som ligger bakom detta?

Det känns skönt att man själv är kunnig och påläst, ej heller flat eller lättskrämd — och dessutom har ett gediget kontaktnät inom byggbranschen.

Det känns lika förvånande att ett byggföretag som Ebab tillåter en projektledare att hantera ett känsligt och publikt byggprojekt på detta omdömeslösa sätt. Ett företag som på sin hemsida skriver ”Vi skapar grogrunden för ett bra samarbete med våra kunder genom fyra hörnstenar; engagemang, behovsanalys, aktivitet & basprocesser.”

”Engagemang…” Jo, pyttsan.