Taggarkiv för 'jonas nilsson'

Sida 2 av 2

Skurubron har rasat…

Tänk er scenariot: Ni vaknar en morgon och sjunyheterna rapporterar att en onykter skeppare seglat på ett av fundamenten i Skurubron, varpå stora delar av bron rasat ned i Skurusundet.

a_skurubron.jpg

Fundera över konsekvenserna för kommunikationerna med arbetet, skolorna, sjukhusen, alla köpcentrum.

Livlinan eller navelsträngen till Storstadsregionen är kapad. Skall du åka in till arbetet på söder, eller besöka barnsjukhuset med dottern och den brutna armen — får du ta färjan till Rindö från Norra Värmdö och vidare med färjan till Vaxholm för att sedan norrifrån nå stan.

Det kan inte hända, tänker du. Men tänk …om?

que.jpgVi är redan nu på väg att snöra åt getingmidjan. Ett av körfälten från city ut mot Värmdö får inte längre belastas av tung trafik. Skurubron är idag ett bra exempel på konsekvenserna av att Nacka just nu, och Värmdö så småningom, kommer att växa ihop med storstadsregionen.

Områden som Nacka hittills destinerat åt småhusbebyggelse, måste nu omprövas till att bli projekterade för flerfamiljshus. Verkligheten kryper allt närmare oss.

Skurubron måste repareras, men det räcker inte. Skurubron måste få nya påfartsramper från Värmdö och Björknäs. I senste numret av lokaltidningen kunde vi läsa om att den illa konstruerade påfarten från Björknäs, innan Skurubron, är vår mest olycksdrabbade trafikplats.

Motorvägen innan Skurubron måste få bättre påfarter, inte minst med tanke på de hundratals nya bostäder som NCC projekterar i Tollareområdet. Kanske 3-400 nya bilar som varje dag skall kunna ta sig upp, säkert och tryggt på motorvägen innan Skurubron.

Men det räcker inte.

Skurubron måste få nya dimensioner för att kunna lösa de framtida behoven av trafiklösningar med en växande inflyttning i de delar av Nacka som ligger mellan Skurbron och Värmdö. Men också med tanke på det växande näringslivet i Värmdö och den alltmer ökande inflyttningen även här.

Men det räcker inte.

En framtida Skurubro måste planeras med tanke på att kunna samsas med en framtida tunnelbanesträckning ut till Gustavsberg. Och hur skall nu det här gå till?

Just nu satsar Vägverket (20 miljoner) tillsammans med Nacka kommun (10 miljoner) på en utredning kring problematiken runt Skurubron. En start för bygge av säkrare uppfartsramp (kommer att gå öster om den nuvarande bussterminalen, från Värmdövägen upp på motorvägen) kan i bästa fall komma att ske 2010-2011.

Det löser en liten, liten del av problemen.

En ny bro kan i bästa fall komma att bli verklighet med start 2013, för att i bästa fall stå klar 2-3 år senare. Parallellt med detta måste hela processen samsas med en framtida planering  av en ny tunnelbanesträckning. Allt annat vore vansinne,  både ur trafiklogistisk synvinkel – men framför allt av miljöskäl.

När kan då en tunnelbana bli verklighet?

Det står än så länge skrivet i stjärnorna.

Jag skrev att Skurubron bara var ett exempel.  Det finns fler, och värre. Danvikstull (eller Danvikslösen) är kanske ett ännu större problem. Ett projekt som omfattar bilar, bussar, spårbunden trafik, en ny högbro, tunnlar mm — och som när det väl startar kommer att pågå i minst 5-7 år.

Och under samma tidsperiod diskuterar Stockholm om förtätning och byggnation på Stadsgården. Samtidigt som andra arbetsutskott i Stockholm sitter och diskuterar vad och hur man skall göra med ombyggnationen av Slussen.

Så du kan vakna upp till en riktigt mardröm.

Skurubron rasar, Danvikstull stänger av 70% av genomflödet av trafiken under 4-5 år, Stadsgården blir byggarbetsplats, Slussen stängs av helt. Nej, jag vill inte måla fan på väggen. Jag tycker bara att vi borde vakna upp och fundera över både konsekvenser och lösningar. Ur trafikflödessynvinkel och ur miljö- och uthållighetstänkande. Hur vill vi ha det?

cars.jpg

Vad är det värt för dig att varje dag kunna färdas säkert, snabbt och miljövänligt mellan Värmdö och Nacka, Värmdö och Stockholm. Tio eller femton kronor?

Det är kanske den värderingen som avgör om 5 miljarder är värda att lägga på Danvikslösen. Om 500 miljoner är värda att lägga på Skurubron. Tillväxten kommer vi aldrig undan. Tack och lov för det. Men vi måste vara beredda på vad den kostar. Och hur vi vill ha den.

Nacka och Värmdö är långt ifrån tätbefolkade.

Det bor 850 människor inom varje kvadratkilometer i Nacka, 1500 inom samma yta på Lidingö och 3-4.000 på samma yta inom de mer tätbebyggda områdena.Värmdö är beroende av vägen in till Stockholm genom Nacka. Därför är den ett gemensamt problem. Vi kan aldrig lägga ansvaret ensamt på Vägverket, på Nacka eller Stockholm. Värmdö måste också agera och engagera sig i frågan.

Men med vårt turbulenta ”tosse-styre”, så blir perifera frågor ibland alltför viktiga.

I den framtida planeringen av vårt samhälle, med näringsliv, barn och ungdom som två centrala frågor, blir även kommunikationerna en viktig del.

Men lugn. Jag åkte från Nacka till Gustavsberg för en stund sedan. Skurubron hade inte rasat. Ännu.

anm: Bilden på Skurubron kommer från Nackas ”Infobank”.

Byggprojektet vid Ebbalund

katastrof1.JPG

Under det här länknamnet kommer jag att samla allt jag skriver om det tveksamma byggprojektet vid Ebbalund, på Gamla Vägen i Gustavsbergs vackraste och kulturskyddade brukskvarter.

Inte tveksamt för att man bygger en ny årsring och för att man utnyttjar marken till en klok förtätning. Utan för att man lyckats förändra en ambitiös bevarandeplan med 10 st enplanshus, som på ett passande sätt skall anpassa sig till omgivande byggnader, och med stöd  av begreppet ”mindre avvikelse” nu skövlar hela marken för att få möjlighet att pressa in 13 stycken flerplans hus med plåttak.

Byggbolaget heter Bastide AB och entreprenören är Ebab. Och det är även i deras hanterade (eller ickehanterande) av kommunikation och information det lämnar mycket övrigt att önska. Sprängningar utan besiktningar, förtäckta hot från projektledare mm.

Jag tror inte att det sista är sagt i det här affären ännu. En ”affär” som hittills varit helt okommenterad av flata kommunpolitiker, förmodligen skamsna tjänstemän och ett totalt insomnat skönhetsråd.

Klicka på länken ”Byggprojekt vid Ebbalund” — ni kommer snart att ruska på huvudet över hur projektet hanterats.

Stora entreprenörer och ”okunniga” fastighetsägare

”Äh, de begriper ingenting. Kör så det ryker”

appel1.jpg

Jag har i flera av mina blogginlägg tagit upp de hus som man nu avser att bygga på marken längs Gamla Vägen, mellan Ebbalund och brukshusen, i de kulturhistoriskt intressanta och värdefulla bruks- och arbetarkvarteren i centrala Gustavsberg.

En bevarandeplan som tillät 10 st enplanshus, har nu i händerna på en oengagerad kommun, en luttrad byggherre, Bastide AB, och en lika luttrad byggentreprenör, Ebab, förvandlats till 14 st flervåningshus, svartslammade med plåttak, som med sina höjder kommer att dominera och slå ihjäl det gamla kulturlandskapet.

Sättet de sköter sitt projekt lämnar mycket övrigt att önska.

De har under uppstarten av byggprocessen inte tagit något som helst initiativ till att informera omgivande fastigheter om hur bygget kommer att gå till, presentera vem/vilka som är ansvariga och hur det kommer att påverka närliggande fastigheter och trafiken under byggtiden.

Trots att alla fastigheter som berörs inte besiktigats inför omfattande sprängningar i berggrunden (som ett flertal av omgivande fastigheter vilar på) och protokoll av de enskilda besiktningar som utförts ej heller lämnats ut – så har sprängningarna startat som om de hade eld i sina ädlare bakdelar.

När jag, som ej fått fastigheten besiktigad, pga av att jag dels ej kunnat närvara och ej besvarat ett av deras brev, ifrågasatte detta — möttes jag av ett förtäckt hot från Ebab:

”…som vi tidigare påtalat kan en utebliven medverkan från Er sida försvaga era möjligheter att åberopa eventuella skador i de fall de skulle uppstå”

Dvs om du din dumskalle inte var observant ska du inte tro att du får lätt att bevisa om det sker några skador på din fastighet som våra sprängningar orsakar. Ett tufft hot, när man älskar det ateljéhus som med sina 26 fönster mot norr står på samma berg som de spränger i — ett trettiotal meter bort.

maskiner1.jpg

Nu underskattar alltid byggnadsföretag fastighetsägare som flata, ej pålästa och lätta att skrämma.

Följande regler gäller för byggherren och entreprenören:

”Gör dig en bild av byggprojektet. Har du andra hus eller verksamheter i närheten av din sprängplats? Inom 100 meter och närmare är det viktigt att du tänker igenom hur de kan bli påverkade av vibrationer från sprängning, pålning, trafik på din tomt o.s.v. Det kan bli mycket buller med maskiner och dylikt. Gör dig en bild av hur det kommer att bli, innan du börjar.”

”Informera dina grannar om vad du ska göra och gör det personligen. Troligen ska du ha dem som grannar i många år framöver och allt blir så mycket enklare, både under och efter arbetet, om du har en bra relation till dem.”

”En byggherre med underentreprenörer är solidariskt ansvariga för skador på tredjemans egendom. För att kunna avgöra om eventuella skador eller förändringar verkligen uppstår under byggtiden måste du besiktiga hus och anläggningar som ligger runtomkring. Besiktningen kan komma att fungera som bevis mot att eventuella skador har uppstått under byggtiden.

I samband med en besiktning utförs också täthetsprovningar av skorstenar, vanligen av skorstens-fejarmästaren på orten.”

”Enligt Svensk Standard SS 460 48 66 ska byggnader inom 50 meter från en sprängplats besiktigas där undergrunden är berg, och inom 100 meter där undergrunden är lera.”

”Om du har grannar med vibrationskänslig verksamhet kan du bli tvungen att erbjuda dem vibrationsisolering och fasta sprängtider eller andra nödvändiga försiktighetsåtgärder.”

Bevisbördan ligger alltså alltid hos sprängaren att motbevisa att skada ej uppstått pga av sprängningar.

Har även talat med en erfaren besiktningsman som är förvånad över att ett företag som Ebab spränger utan besiktning, framför allt i ett så pass känsligt område.

Man kan fråga sig vilka risker ni är beredda att ta, varför det är så bråttom och vad som ligger bakom detta?

Det känns skönt att man själv är kunnig och påläst, ej heller flat eller lättskrämd — och dessutom har ett gediget kontaktnät inom byggbranschen.

Det känns lika förvånande att ett byggföretag som Ebab tillåter en projektledare att hantera ett känsligt och publikt byggprojekt på detta omdömeslösa sätt. Ett företag som på sin hemsida skriver ”Vi skapar grogrunden för ett bra samarbete med våra kunder genom fyra hörnstenar; engagemang, behovsanalys, aktivitet & basprocesser.”

”Engagemang…” Jo, pyttsan.

Tusen nya invånare varje år, tusen brutna löften.

Måndagkvällens möte kring fritidsgårdsfrågan i Gustavsberg, blev ännu ett brutet löfte.

Fritidsgården Ettan måste slå igen vid årsskiftet, på grund av att marken är såld. Redan i våras försökte oppositionen att väcka liv i frågan, för att säkerställa en bra lösning. Ett arbetsutskott hade varit en bra lösning, men si…

Så tycker inte sittande majoritet att man skall arbeta med kommuninvånarnas uppdrag.

På nämndens första höstsammanträde, den 2 september, presenteras så förslaget; Flytta fritidsgården till undermåliga lokaler i Kvarnbergsskolan. Handlingarna i ärendet kommer oppositionen tillhanda först torsdag innan mötet. Sena beslutsunderlag är idag alltid ett faktum, när det gäller alla viktiga frågor.

Jag är en politisk vilde.

Har röstat både till vänster och till höger. Har arbetat som rådgivare i kommunikationsfrågor åt både Carl Bildt och Gunnar Hökmark. Och jag har under de senaste åren haft förmånen att arbetat med spännade uppdrag åt borgerliga Nacka Kommun. Idag skäms jag över min hemkommuns egna politiska ledning.

birdinhand.jpg

Barn är som fåglar.

Sköra varelser, och vår uppgift är att göra dem trygga, nyfikna och flygfärdiga. I vår kommun verkar vi mer benägna att vrida nacken av dem.

Någon diskussion omkring alternativa lokaler och kostnader för dessa har aldrig förts i nämnden. Lokalerna i centrum ovanför Domus står tomma, Missionskyrkan mitt emot har också nämnt som ett alternativ.

Nej nu skuffar vi in ungarna i ett litet och slitet vaktmästarhus, de får deltidslåna en hemkunskapssal – och nu hänvisar man dessutom till att de även kan få vara i den redan hårt belastade sporthallen.

En sammanhållen ungdomsgård byts mot tre undermåliga lokaler i en trist skolmiljö. Välkomna till världen!

Tjänstemännen duckar.

Och medger suckande: ”Utbildnings-, kultur- och äldrekontoret anser att den föreslagna nya lokaliseringen av fritidsgården Ettan är sämre ur verksamhetssynpunkt. proVarmdo har för avsikt att göra vissa förbättringar av utemiljön. Trots detta är placeringen mindre lämplig med tanke på det mer perifera läget och det faktum att besökarna, åtminstone under den mörka årstiden, får en tämligen oupplyst och därmed kanske osäker gångväg till och från gården. I brist på bättre alternativ kan placeringen ändå
accepteras.”

Skäms Värmdö. Skäms politiker. Skäms nämndernas tjänstemän som accepterar detta.

plant.jpgVärmdö växer. Men vi tar inte vara på plantorna.

Varje år får vi i runda tal 1000 nya invånare i Värmdö.

En varning är på sin plats: flytta inte hit om ni har barn, de verkar inte vara välkomna här.

Ibland får man lust att starta ett eget parti.

Att konkurrera med de som är sittande idag kan inte vara svårt. Det handlar bara om att verka med hjärtat, tänka med hjärnan, handla med öppenhet och ha lite moral.

Det saknas det i vår kommun.

Det finns förmodligen inte en enda spegel i hela Värmdö som våra politiker törs spegla sig i just nu.

Istället för ungdomsgården Ettan

Så bidde det en tummetott.

Som ett resultat av politikernas fagra löften om att 3-4 olika alternativ skulle läggas fram som en kompensation för att kommunen snabbt fick riva ungdomsgården Ettan, bidde det en tummetott.

ettan.jpg

Ett (!) enda, och dessutom ett dåligt, förslag var vad politikerna kunde presentera. Skulden för detta fick naturligtvis förvaltningen. Vilket är ett vanligt handlingssätt från politiskt håll när de själva misslyckas eller inte vill stå för sina handlingar.

Vad ungdomarna behöver är en plats ute i samhället, trygg och synlig.

En plats med ytor och möjligheter som visar att den vuxna världen ser dem, bryr sig om den och vill ge dem möjligheter.

Istället skjutsar vi nu tillbaka 3.500 ungdomar (uppskattat besöksantal första halvåret 2008) till skolmiljön igen. (Hur kul tyckte ni att det var, när ni var barn och ung?)

Så här skriver Ungdoms-, kultur- och fritidsnämnden:

”Utbildnings-, kultur- och äldrekontoret anser att den föreslagna nya lokaliseringen av fritidsgården Ettan är sämre ur verksamhetssynpunkt. proVarmdo har för avsikt att göra vissa förbättringar av utemiljön. Trots detta är placeringen mindre lämplig med tanke på det mer perifera läget och det faktum att besökarna, åtminstone under den mörka årstiden, får en tämligen oupplyst och därmed kanske osäker gångväg till och från gården. I brist på bättre alternativ kan placeringen ändå
accepteras.”

dark.jpg

I brist på bättre alternativ…

Ett, säger ett alternativ var det ungdomarna fick. Vaktmästarbostaden och Uppehållsrummet/hemkunskapssalen i skolan var det man fick som kompenstation för en riven ungdomsgård. Inte ens en sammanhållande lokal. Och till hälften en lokal ”till låns” när annan verksamhet ej huserar där.

Jag får tokslag när Kommundirektören Magnus Hedenfalk och Produktionschefen Elisabeth Fredell beskriver delar av den möjliga verksamheten som ”viss café-verksamhet˝.

Är det inte så att det är ett ungdomscafé, alltid öppet, som borde vara hjärtat i verksamheten. Trots ”pysselrum” (ursäkta, men låter det inte mer dagis än ungdomsgård?), TV-spel och (återigen:) ”viss” IT/lan-verksamhet är det inte mötet med andra som är det viktigaste på en ungdomsgård?

hands1.jpg

Att få vara ung, någon, bland andra.

Är det så att kommundirektören, nämnder & co skäms för våra unga. Skjutsa iväg dem till någon plats där de inte syns eller är till besvär.

Har ni egna barn?

Ladda gärna ned de förslag till beslut som tas upp måndagen den 22 september 2008 kl 18.00 i ett extra sammanträde i Kommunalhuset, Skogsbo:

forslag-till-beslut.pdf och namndens-kommentar.pdf.

Eller varför inte gå dit och protestera. Tänk om alla de 2.500 ungdomarna kunde göra det. ”Här är vi, vilka beslut fattar ni åt oss? Knäppskallar!”

För några veckor sedan växte det äppelträd här…

appel.jpg

Hur fina hus entreprenören än hade tänkt bygga på marken längs Gamla Vägen, mellan Ebbalund och brukshusen, i de kulturhistoriskt intressanta och värdefulla bruks- och arbetarkvarteren — hade jag säkert ändå saknat den vackra häcken och de gamla äppelträden i de uppvuxna trädgårdarna.

maskiner.jpg

Men nu vet jag att det blir 14 flervåningshus, svartslammade med plåttak, som med sina höjder kommer att dominera och slå ihjäl det gamla kulturlandskapet — istället för en ny, men varsam årsring med enplanshus och en färgsättning som harmonierar med den omgivande bebyggelsen.

Tomtgränsen och den kommande nybyggnationen skär nu genom det gamla landskapet som en slö kniv.

bodar.jpg

Då gråter det i min hjärta. Samtidigt som ursinnet mot känslokalla byggare, slapphänta, oengagerade och ryggradslösa politiker och tjänstemän bultar i min hjärna. Så här lätt går det att rasera vad som tagit hundra år att bygga upp.

forsiktig_fortatning.jpg

Titta på de här bilderna. Det räcker. Är det här en ”försiktig förtätning”, då är tjänstemännen i Bygg & Miljönämnden rumpnissar.

Att min egna nysådda dikesren efter en månad ser ut så här, gör varken hjärtat lättare eller ursinnet mindre.

diket.jpg

Idag såg jag att sprängskyltar var uppsatta. Och att en mätare för att avläsa sprängningarnas verkan var fastkedjat på ett träd på min tomtgräns. Men än har de inte besiktigat mitt hus, som med sin unika ateljé med sina 24 fönster (ritad och skapad för keramikern Lisa Larsson) vilar på det berg som de förmodligen kommer att börja spränga i på måndag. Förvånar mig föga. (Händer det något med huset, kan det vara bra att ha dessa rader, nedtecknade den 20 september som bevis på bristen i deras hantering.)

Detta inlägg är tillägnat Värmdö Kommuns styrande politiker, Kommundirektören Magnus Hedenfalk Miljö & Byggnadsnämnden, Kulturnämnden och Skönhetsrådet.

Ingen representant från någon av dessa har, trots öppna brev, haft modet att kommentera denna byggskandal.

Skäms!

Surt, sa räven

Varför avgick Jonas Nilsson?

fox.jpg

Jonas Nilsson, kommunstyrelsens fd ordförande i Värmdö, tydliggör själv tre orsaker – de egna skatteskulderna, ryktena och den interna diskussionen inom alliansen.

Han erkänner att han ser kritiken mot hans privata angelägenheter som förståelig.

Sedan ser han också diskussionen inom alliansen som en orsak, ”med tanke på det fokus som varit på mig, så känns det riktigt att byta och att föra fokus från mig till arbetet”.

Till sist ondgör han sig över den ryktesspridning som pågår, utan att någon ifrågasatt substansen. Och den ryktesspridningen, som gränsar till en förtalskampanj på bloggar och i media, ser han som betydligt obehagligare. Inte någon som blivit politiskt vald ska behöva bli utsatt för det, anser herr Nilsson.

Sköter man inte sitt uppdrag, tycker jag att alla folkvalda politiker skall få vara beredda att stå ut med det.

Är det inte så att den egentliga orsaken till att han avgår är att han gjort sig omöjlig. Han har (trots en årlig sammanlagd lön på närmare 900.000:-/år) helt enkelt gjort ett dåligt jobb. Med Jonas i spetsen har alliansen torpederat flera viktiga och unika projekt i Värmdö; Det Modiga Gymnasiet, Fortifikationsverkets försäljning av mark i Hemmesta vägskäl, Kustplanen för bättre miljö etc.

Svikna löften som en bra och fullgod ersättning till den rivna ungdomsgården i Gustavsberg, missade möjligheter att snabbt utveckla Gustavsberg och hamnområdet till en ny spännande bostads- och verksamhetsmiljö är andra brister han lämnar efter sig.

Att hans kritiker också intygar att han saknar den öppenhet, transparans och en ambition som söker konsensusskapade i sin ledarroll är än mer allvarligt.

I dagens samhälle får en politiker tåla att bli granskad och kommenterad både av kollegor, opposition, media och i enskilda bloggar – som min egen. Det tillhör liksom motsatsen till herr Nilsson egna ledarskap – nämligen öppenhet och demokrati.

Jag har svårt att tacka Jonas Nilsson, för den tid som varit

Jonas Nilsson (m), Kommunstyrelsens ordförande i Värmdö, meddelade igår kväll att han avgår med omedelbar verkan. Flera lokala och regionala media rapporterar om detta, DN, SVD, Radio Stockholm, ABC-nytt och NVP.

– Det är mitt eget beslut att avgå, för den fortsatta alliansens skull, sa Jonas Nilsson till NVP direkt efter mötet.

Det är väl ungefär det enda kloka jag hört herr Nilsson säga, under sin sittande tid. Jag har svårt att känna mig sorgsen eller ens tacka honom för den tid som varit. Jag betecknar den närmast som en katastrof. Han har byggt upp en kontrollerande ledningsstruktur som också inneburit en total koncentration av makten till honom själv och till den ledande tjänstemannen, kommundirektören Magnus Hedenfalk.

Och begreppet ”demokratiska processer” har väl Jonas knappast läst på baksidan av ett vykort.

Det kan inte bli sämre än det varit.